BROADCASTS.com

b'

Delikatess i Medelhavet, Korea, Japan, Kina och Chile. V\\xe4xer i massor p\\xe5 svenska v\\xe4stkusten, t ex under pontonbryggor. Dags att smaka sj\\xf6pung!

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De ser ju inte goda ut.

Sj\\xf6pungar \\xe4r som avsmalnande tuber, stora som fingrar, lite gr\\xe5aktiga.

Marinbiologen Fredrik Nor\\xe9n kl\\xe4mmer ut innanm\\xe4tet ur det gr\\xe5aktiga r\\xf6r, ett mjukt skyddande cellulosaskal som smakar s\\xe5 illa att sj\\xf6pungen inte har n\\xe5gra fiender.

- Vars\\xe5god! s\\xe4ger han och h\\xe5ller fram handen.

Vi \\xe4r i Hakefjorden p\\xe5 v\\xe4stkusten. I vattnet guppar en massa plasttunnor.

- Det \\xe4r egentligen en musselodling, men vi odlar sj\\xf6pung.

Det finns 1850 arter sj\\xf6pung i v\\xe4rlden. I svenska vatten finns det ungef\\xe4r 20 arter. De vill ha salt vatten s\\xe5 de finns p\\xe5 v\\xe4stkusten. Och det finns mycket av dom. F\\xf6r musselodlare \\xe4r sj\\xf6pungar ett gissel som hindrar eller f\\xf6rsv\\xe5rar arbetet.

Fredrik Nor\\xe9n b\\xf6rjade odla sj\\xf6pung f\\xf6r att han ville r\\xe4dda havet. Havet \\xe4r \\xf6verg\\xf6tt. Om man odlar en plankton\\xe4tare minskar \\xf6verg\\xf6dningen.

F\\xf6rst gjorde han biogas av sj\\xf6pungarna. Men den blev f\\xf6r dyr. Sen blev de djurfoder. Det blev ocks\\xe5 f\\xf6r dyrt. Nu producerar bolaget ist\\xe4llet en smakf\\xf6rh\\xf6jande s\\xe5s. Och funderar p\\xe5 om proteinet fr\\xe5n sj\\xf6pung kan bli en proteinr\\xe5vara till m\\xe4nniskof\\xf6da.

- Lyckas vi med det s\\xe5 kommer vi producera ett protein som har v\\xe4rldens l\\xe4gsta koldioxidavtryck, s\\xe4ger den f d kemiingenj\\xf6ren Olle Stenberg, som ocks\\xe5 \\xe4r med i sj\\xf6pungsf\\xf6retaget.

Och hur smakade den r\\xe5a sj\\xf6pung som sk\\xf6rdats i Hakefjorden? Gott. Som ett milt ostron.