BROADCASTS.com

Om hur våldsamma dataspel påverkar ungdomar fysiologiskt, och om riskfaktorer under barndomen för självmord senare i livet. Med Urban Björstadius.

Debatten om huruvida våldsamma dataspel är skadliga eller inte har rasat under många år, och frågan har då inte minst gällt om de som spelar våldsamma dataspel också själva blir mer våldsamma. I en ny avhandling vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har forskaren Malena Ivarsson valt en lite annan väg – hon har undersökt hur tonårskillar reagerar rent fysiologiskt, deras stressreaktioner, på spel med och utan våld. Resultaten visar att olika sorters spel påverkar hjärtfrekvensen på olika sätt, framför allt under den efterföljande natten, och att de som inte var vana att spela våldsamma spel påverkades mer genom högre hjärtfrekvens och sämre sömnkvalitet. Dessutom handlar det om självmord som är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga vuxna. I en ny avhandling från Stockholms universitet analyserar sociologen Yerko Rojas vilka riskfaktorer som finns i barndomen för att begå självmord eller göra ett självmordsförsök som ung vuxen. De som hade varit frånvarande från skolan trots att de inte varit sjuka, de som växt upp i familjer som fått socialbidrag någon gång under uppväxten och de som uppgav att de oftast var ensamma löpte en större risk att begå självmord senare i livet - för de som upplevde sig som ensamma ökade till exempel självmordsrisken över tre gånger. Dessutom låg flickor som kände höga krav från familjen på att lyckas i skolan i riskzonen, oavsett om de kunde leva upp till kraven eller inte. Programledare är Urban Björstadius.