BROADCASTS.com

b'

F\\xe5, om n\\xe5gon, konstn\\xe4r har lyckats bli lika omfamnad och anv\\xe4nd i modebranschen som Keith Haring (1958-1990). Till och med Andy Warhol ligger lite i l\\xe4, j\\xe4mf\\xf6relsevis. Keith Harings glada grafiska streckfigurer i form av sk\\xe4llande hundar, str\\xe5lande b\\xe4bisar och flygande tefat som ser ut att vibrera av livsgl\\xe4dje, anv\\xe4nds av m\\xe4ngder av m\\xe4rken, fr\\xe5n de finaste till de folkligaste. Kanske kan man till och med p\\xe5st\\xe5 att det \\xe4r just tack vare modev\\xe4rlden som intresset f\\xf6r Keith Haring, och hans konst, fortfarande frodas. Mer om det ber\\xe4ttar vi i veckans STIL.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Keith Haring utstr\\xe5lade trevlighet, och sn\\xe4llhet. Det gjorde ocks\\xe5 hans figurer, vilket bidrog till deras enorma popularitet. En kritiker i tidningen Village Voice skrev att: ”bara den d\\xf6dligt f\\xf6rbittrade kan tycka illa om honom”. Men tittar man n\\xe4rmare ser man att en tr\\xe5d av subtil kritik mot rasism, f\\xf6rtryck och inte minst hur samh\\xe4llet hanterade ett problem som AIDS, l\\xf6per genom hans konst. Just den delen av hans konstn\\xe4rskap lyfts just nu fram i Paris. P\\xe5 Musée d’Art Moderne, det vill s\\xe4ga Paris moderna museum, \\xf6ppnade f\\xf6r ett par veckor sedan den hittills st\\xf6rsta retrospektiva utst\\xe4llningen med 250 av hans verk, utst\\xe4llningen har titeln: The Political Line (och p\\xe5g\\xe5r fram till den 18 augusti)

I samband med utst\\xe4llningen passade modebutiken Colette p\\xe5 att visa en miniutst\\xe4llning kallad f\\xf6r Keith Haring & Fashion med exempel p\\xe5 hur hans konst anv\\xe4nts inom modev\\xe4rlden, fr\\xe5n 80-talet fram till idag, d\\xe4r det med all \\xf6nskv\\xe4rd tydlighet framgick att Keith Harings formspr\\xe5k passar perfekt f\\xf6r just kl\\xe4der, och accessoarer. M\\xe5nga anv\\xe4nder sig fortfarande av Keith Harings konst p\\xe5 kl\\xe4derna. Det g\\xf6r mer exklusiva f\\xf6retag som Comme des Garçons, Alexander McQueen, Tommy Hilfiger och en skodesigner som Nicholas Kirkwood. Men det g\\xf6r ocks\\xe5 stora och breda m\\xe4rken som Adidas och Reebok, och j\\xe4ttelika kl\\xe4dkedjor som Zara och Uniqlo, som s\\xe4ljer stora m\\xe4ngder t-tr\\xf6jor med tryck.

Det \\xe4r f\\xf6rst\\xe5s ingen tillf\\xe4llighet. 1989, ett \\xe5r f\\xf6re sin f\\xf6r tidiga d\\xf6d i sviterna av AIDS, grundade Keith Haring stiftelsen Keith Haring Foundation i syfte att bek\\xe4mpa HIV/AIDS. Ett av s\\xe4tten att dra in pengar till den \\xe4r att samarbeten med olika modem\\xe4rken. Mer om det – och hur han arbetade– f\\xe5r vi h\\xf6ra chefen f\\xf6r stiftelsen (tillika hans n\\xe4ra v\\xe4n) Julia Gruen ber\\xe4tta. Vi har m\\xf6tt henne i New York.

Keith Haring b\\xf6rjade sin karri\\xe4r med att med vit krita teckna figurer i New Yorks tunnelbana, och blev ofta haffad av polisen f\\xf6r nedskr\\xe4pning. Han var tidigt ute med att utveckla graffitikonsten. H\\xe4r i Sverige var Disey en av de f\\xf6rsta med att m\\xe5la graffiti. Han, och hans g\\xe4ng, blev stilpionj\\xe4rer. Och inspirationen fick de fr\\xe5n just New York. Honom har vi ocks\\xe5 m\\xf6tt. Vi har \\xe4ven tr\\xe4ffat Carl Kostyál som \\xe4r konsthandlare och i viss m\\xe5n delar Keith Harings uppfattning att konst ska n\\xe5 ut till alla. Just nu st\\xe4ller han ut flera verk av samtida konstn\\xe4rer p\\xe5 ett galleri i Stockholm. Bland annat kan man d\\xe4r se verk av Hanna och Klara Lidén, Fredrik Vaerslev, Andre McEwen och Matias Faldbakken. Trots att det mesta av verken redan \\xe4r s\\xe5lda v\\xe4ljer Carl Kostyal att st\\xe4lla ut s\\xe5 att s\\xe5 m\\xe5nga som m\\xf6jligt ska kunna ta del av konsten.

Veckans g\\xe4st \\xe4r Tom Hedqvist, rektor f\\xf6r Beckmans Designh\\xf6gskola i Stockholm (men fr\\xe5n och med den 1 juli chef f\\xf6r R\\xf6hsska Museet i G\\xf6teborg).