BROADCASTS.com

b'

N\\xe4mnde man Helmut Langs (1956-) namn under mitten av 1990-talet var det m\\xe5nga som b\\xf6rjade tindra med \\xf6gonen. Ingen gjorde d\\xe5 lika eftertraktansv\\xe4rda plagg, f\\xf6r b\\xe5de m\\xe4n och kvinnor. Och det utan att kr\\xe5ngla till det, tv\\xe4rtom. Snarare skapade han en sorts samtida urban uniform best\\xe5ende av v\\xe4lskr\\xe4ddade jeans, t-tr\\xf6jor, kavajer, kappor och rockar. Till synes enkelt, men effektivt. Stilen - och hans framsynta id\\xe9er om modevisningar, material, konstsamarbeten och inte minst konsten att ta bra betalt f\\xf6r jeans - pr\\xe4glar \\xe4n idag modet. Men sj\\xe4lv tackade han f\\xf6r sig 2005. D\\xe5 l\\xe4mnade han modev\\xe4rlden. Helt och h\\xe5llet. Idag \\xe4r han verksam som konstn\\xe4r. Mer om honom och hans stil, i veckans STIL.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

N\\xe4r det begav sig under 1990-talet hade Helmut Lang svart bak\\xe5tkammat h\\xe5r och blek hy. Han log aldrig p\\xe5 fotografier. Ett sorts stenansikte. Han s\\xe5g exakt likadan p\\xe5 bild ut i tio \\xe5rs tid. P\\xe5 samma konsekventa vis skapade han \\xe4ven sina kl\\xe4dkollektioner. Hans stil blev ofta kallad f\\xf6r ”minimalistisk”. P\\xe5 fr\\xe5gor om hur han sj\\xe4lv skulle beskriva den svarade han: ”jag h\\xe5ller en och samma stil, jag byter bara ut materialen”. Idag byter m\\xe5nga modeskapare stil f\\xf6r varje s\\xe4song. I programmet unders\\xf6ker vi hur st\\xe4ndiga stilbyten egentligen p\\xe5verkar oss, inte bara v\\xe5ra pl\\xe5nb\\xf6cker, utan \\xe4ven v\\xe5ra psyken.

Kanske kan skylla Helmut Langs integritet och obekymrade s\\xe4tt att f\\xf6rh\\xe5lla sig till modev\\xe4rlden p\\xe5 att han kom in i den lite fr\\xe5n sidan. Han f\\xf6ddes i \\xd6sterrike och blev modeskapare av slump. Det fanns inga coola kl\\xe4der att k\\xf6pa i Wien 1974, d\\xe5 han b\\xf6rjade att tr\\xe5ckla i hop egna plagg. 1986 visade han i Paris f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen. Hans avskalade stil br\\xf6t mot d\\xe5tidens f\\xe4rgsprakande ”extra allt” –mode. Det gynnade honom.

Senare tackade Helmut Lang nej till att bli chefdesigner f\\xf6r modehuset Balenciaga (som d\\xe5 var dammigt och halvd\\xf6tt) och valde ist\\xe4llet att satsa p\\xe5 jeans och vardagsplagg. New York blev hans bas. Ja, man kan till och med p\\xe5st\\xe5 att det var han som lyfte fram New York som en sj\\xe4lvklar del av de internationella modeveckorna genom att v\\xe4lja att visa d\\xe4r f\\xf6rsta av alla p\\xe5 s\\xe4songen. F\\xf6r det Helmut gjorde, det kom andra snart att g\\xf6ra.

En av dem som tidigt tog in hans plagg till Sverige var Magnus Gustafsson. Han \\xe4r grundare av butiken och m\\xe4rket Paul & Friends. Honom har vi tr\\xe4ffat. Helmut Lang hade \\xe4ven ett eget s\\xe4tt att f\\xf6rh\\xe5lla sig till reklam p\\xe5. Hur? Det ber\\xe4ttar vi mer om i programmet. Vi har \\xe4ven tagit en titt p\\xe5 trenden ”kundtidningar”. Idag producerar m\\xe5nga f\\xf6retag, inte minst modem\\xe4rken,  sina egna magasin f\\xf6r att p\\xe5 s\\xe5 s\\xe4tt kunna ber\\xe4tta f\\xf6r sina konsumenter om vem man \\xe4r, och vad man tycker om.

Veckans g\\xe4st \\xe4r Maria Ben Saad, lektor p\\xe5 Beckmans designh\\xf6gskola i Stockholm.