BROADCASTS.com

b'

Harlem Renaissance, eller Harlemren\\xe4ssansen, kallas den blomstrande period mellan 1919 och 1929 i Harlem, New York, som satte den svarta kulturen i USA p\\xe5 kartan tack vare en enorm kreativitet. F\\xf6rfattare, musiker, konstn\\xe4rer och intellektuella s\\xf6kte sig hit f\\xf6r att b\\xe5de arbeta och partaja. Jazzklubbarna utgjorde en stark lockelse. Det var under den h\\xe4r eran som artister som Duke Ellington, Billie Holiday och Josephine Baker lade grunden till sina internationella karri\\xe4rer. H\\xe4r fanns, f\\xf6rst\\xe5s, ocks\\xe5 en stark k\\xe4nsla f\\xf6r stil.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var ocks\\xe5 under Harlemren\\xe4ssansen som grunden till den svarta medborgarr\\xe4ttsr\\xf6relsen lades och det tack vare att man h\\xe4r lyckades skapa en sorts fristad d\\xe4r man – f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen efter slaveriets avskaffande 1865 – kunde t\\xe4nka och testa olika s\\xe4tt att f\\xf6rh\\xe5lla sig till svart identitet, utan repressalier. P\\xe5 andra st\\xe4llen i USA var lynchning inte ovanligt.

Men det var inte politiska brandtal, eller aktivism, som man h\\xe4r anv\\xe4nde sig av i f\\xf6rsta hand f\\xf6r att st\\xe4rka sin st\\xe4llning – utan kultur. Under Harlemren\\xe4ssansen fanns en stark tro p\\xe5 att konsten var den nyckel som kunde \\xf6ppna tidigare st\\xe4nga d\\xf6rrar. Fast alla hade f\\xf6rst\\xe5s inte samma uppfattning om vad som var r\\xe4tt sorts kultur. I programmet tar vi en titt p\\xe5 en litter\\xe4r uppstickare som \\xe4gnade sig \\xe5t rafflande och angel\\xe4gna \\xe4mnen som b\\xf6gsex, prostitution och k\\xe4rleksrelationer mellan svarta och vita. FIRE!! hette den tidskriften som idag betraktas som en viktig kulturell milstolpe. I den medverkade till exempel Langston Hughes, Zora Neale Hurston, Wallace Thurman, Aaron Douglas och Richard Bruce Nugent. Tidningens enda nummer trycks idag upp i nya kopior, och de f\\xe5 original som finns s\\xe4ljs p\\xe5 auktion f\\xf6r tusentals kronor.

Och s\\xe5 synar vi f\\xf6rst\\xe5s kl\\xe4derna i s\\xf6mmarna, de var ocks\\xe5 viktiga f\\xf6r att markera stolthet och status. Att kl\\xe4 sig elegant – och ofta i\\xf6gonfallande s\\xe5 – var ett effektivt s\\xe4tt att karva ut en egen nisch. Ett s\\xe4tt att subtilt signalera att: ”vi vet vad som g\\xe4ller, men vi g\\xf6r det p\\xe5 v\\xe5rt s\\xe4tt”. Harlem blev en guldgruva f\\xf6r d\\xe5tidens trendspanare som imponerat noterade hur m\\xe4n och kvinnor med f\\xf6rh\\xe5llandevis sm\\xe5 medel kunde skapa stora effekter. Om hur amerikanskt mode och modeller 1973 tog Frankrike med storm – bland annat med hj\\xe4lp av modeskaparen Stephen Burrows – ber\\xe4ttar vi ocks\\xe5. Och s\\xe5 har vi bes\\xf6kt Glenn Miller Café i Stockholm d\\xe4r jazzklubbstraditionen uppr\\xe4tth\\xe5lls. D\\xe4r ges \\xf6ver 350 jazzkonserter om \\xe5ret.

Veckans g\\xe4ster \\xe4r Magnus Eriksson, litteratur- och musikkritiker och popul\\xe4rkulturjournalisten Fredrik Strage.