BROADCASTS.com

Flygvärdinnans arbete framställdes länge som enormt glamoröst och eftersträvansvärt. Rymdålderns jetflickor har hela klotet till arbetsfält och fritidsplats. De har våning i Rom och stående hotellrum i Rio. De jagar storvilt i Afrika, som man kunde läsa i Vecko Journalen 1964. Med flygvärdinnan hamrades bilden av en modern och avundsvärd kvinna ­in i vårt medvetande. För henne låg, till skillnad från de flesta andra, världen öppen. Flygvärdinnan fungerade även som en sorts kuttersmycke för flygbolagen, förutom alla sina andra arbetsuppgifter. Deras dräkter blev viktiga instrument i marknadsföringen. I veckans STIL tittar vi närmare på flygvärdinnans kläder genom tiderna.

De första flygvärdinneuniformerna speglade flygets militära bakgrund. Även i Sverige. SAS första uniform, från 1946, var mörkblå och uppsydd hos Fröjds engelska skrädderi, i Stockholm. Men när det under 1960-talet blev inne bland flygbolag att använda sig av etablerade modehus, så gjorde SAS det också. Det franska märket Carven fick 1965 uppdraget att formge flygvärdinnornas dräkter. Och i samband med SAS 25-årsjubileum fick modehuset Dior äran att designa en uniform. Den var starkt turkos, en krävande kulör, och ingen större hit bland blonda flygvärdinnor som blev bleka om nosen av färgen. Men stilig var modellen, och skulle fungera fint än idag. 1983 gick uppdraget till Calvin Klein och sedan 1999 bär SAS personal kläder designade av ett team bestående av Susanne Rützou Levring (från Danmark) Christopher Bjercke (från Norge) och Pernilla Forsman (från Sverige). Mer om hur, och varför, man klätt sig som man gjort i luften berättar vi om i programmet. Dessutom har vi spårat upp den allra första flygvärdinnan någonsin. Vi tar även en titt på den så kallade ”sekreterarlooken”, som aldrig riktigt går ur modet. Men ibland är det mer populärt än annars med pennkjolar av tweed, knytblusar av siden, pumps och eyeliner. Som nu. Men vad är det som är så lockande med looken? Dessutom har vi undersökt en helt annan yrkeskategori, vars dräkter uppmärksammats genom åren. Fast kanske inte med lika stor beundran – dansbandsmusikerna. Samtidigt som David Bowie, Marc Bolan och Queen drog upp riktlinjerna för glamrockens mode i Storbritannien, så var det dansbanden som i Sverige maxade uttrycket för fantasifulla kläder och utstyrslar på 70-talets svenska musikscen. Många svenska popband sadlade då om till det mer gångbara dansbandsoundet, och scenen exploderade. För att stå sig i konkurrensen var man tvungen att synas. Att skaffa sig en tydlig visuell profil var ett sätt. Men bakom upptrissningen av scenkostymsmodet låg också en annan verklighet där Riksskatteverket var med och dikterade orkestrarnas klädval. Om det berättar vi mer om. Vi har träffat Inge Fridén, som spelade i dansbandet Garvis. Vi får även höra modeskaparen Elin Eng berätta om sin utställning Suitable Suits - Infatuated by the holy quest of growth. Och så har vi träffat Maria Sjödin som designar kläder för en ny generation kvinnliga präster. Veckans gäst är Reidun Boëthius, före detta flygvärdinna och samlare av flygvärdinneuniformer från SAS.