BROADCASTS.com

b'

I veckans Stil ska vi bege oss p\\xe5 en f\\xe4rd med v\\xe4rldens mest mytomspunna plan, Concorde. Ett flygplan som kunde flyga s\\xe5 h\\xf6gt, och s\\xe5 fort, att inte en enda droppe av passagerarnas drinkar spilldes.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var inte vilka drinkar som helst som serverades ombord p\\xe5 Concorde, utan dyrbara \\xe5rg\\xe5ngsviner och champagne av fint m\\xe4rke. Ganska mycket champagne till och med. En miljon flaskor av m\\xe4rket Veuve Cliquot gick \\xe5t under de knappt trettio \\xe5r som planet var i trafik, mellan 1976 fram till 2003.

Det \\xe4r med andra ord fyrtio \\xe5r sedan Concorde sattes i passagerartrafik. De f\\xf6rsta kommersiella flygningarna \\xe4gde rum den 21 januari, 1976. De gick mellan Paris och Rio de Janeiro, och mellan London och Bahrain. De var b\\xe5da var fyllda med prominenta personer. Vid ankomsten h\\xe4lsades passagerarna med luxu\\xf6sa buff\\xe9er arrangerade av l\\xe4ndernas ledare.

Men s\\xe5 var Concorde ett plan p\\xe5 h\\xf6g niv\\xe5, \\xe4ven p\\xe5 andra s\\xe4tt. Concorde var ett samarbete mellan Storbritannien och Frankrike. Det var respektive land som till en b\\xf6rjan stod f\\xf6r notan, som \\xe4ven den n\\xe5dde aldrig tidigare sk\\xe5dade h\\xf6jder.

Mer \\xe4n 200 000 personer var inblandade i Concordes tillkomst och tillverkning, och j\\xe4mf\\xf6relsevis s\\xe5 var detta \\xf6verljudsplan ett lika stort projekt som USA:s rymdprogram. Och det kanske inte bara var en tillf\\xe4llighet, f\\xf6r Concorde var en produkt av en tid d\\xe5 man ans\\xe5g att himlen inte utgjorde n\\xe5gon gr\\xe4ns f\\xf6r vart m\\xe4nniskan kunde ta sig, eller hur fort det kunde g\\xe5.

"Vi ska nu g\\xf6ra saker som inget annat flygplan kunnat g\\xf6ra. Vi kommer att resa \\xf6ver Atlanten dubbelt s\\xe5 fort som ljudet, snabbare \\xe4n en gev\\xe4rskula. Vi kommer att f\\xe4rdas s\\xe5 fort att vi r\\xf6r oss snabbare \\xe4n jorden snurrar och v\\xe4rlden, den kommer att titta p\\xe5 oss", sade piloten till passagerarna inf\\xf6r den allra sista resan med Concorde, mellan New York och London 2003. Han hade helt r\\xe4tt. Tusentals m\\xe4nniskor f\\xf6ljde den drygt tre timmar l\\xe5nga f\\xe4rden. M\\xe5nga av dem hade samlats f\\xf6r att se n\\xe4r planet landade, f\\xf6r sista g\\xe5ngen. F\\xf6r Concorde var inte bara v\\xe4rldens f\\xf6rsta \\u2013 och hittills enda \\u2013 passagerarplan i \\xf6verljudshastighet. Det var ocks\\xe5 det stiligaste plan som n\\xe5gonsin gjorts.

I veckans program ber\\xe4ttar vi mer om Concorde och dr\\xf6mmen om att flyga fort. Vi har tr\\xe4ffat Pierre Ziherl, pilot inom Flygvapnet, som ber\\xe4ttar hur h\\xf6g fart k\\xe4nns. Vi m\\xf6ter ocks\\xe5 Gunilla Bj\\xf6rk\\xe5 och Teertu Vaks Jonsson som arbetade som flygv\\xe4rdinnor under 1970-talet, en tid d\\xe5 yrket fortfarande omgavs av glamour och \\xe4ventyr. Och s\\xe5 pratar vi med den flygintresserade f\\xf6rfattaren och poeten Maria K\\xfcchen, som i b\\xf6rjan av juni ger ut ess\\xe4boken Att flyga \\u2013 en bok d\\xe4r hon unders\\xf6ker de existentiella, teknologiska och kulturella aspekterna av vad det inneb\\xe4r f\\xf6r m\\xe4nniskan att kunna flyga.

Veckans g\\xe4st \\xe4r Robert Aschberg, journalist och programledare.