BROADCASTS.com

b'

I veckans program ska vi snurra hundra \\xe5r tillbaka i tiden och ta en titt p\\xe5 en kvinna som skulle kunna kallas f\\xf6r USA:s f\\xf6rsta supermodell Audrey Munson.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Audrey Munsons proportioner ans\\xe5gs vara perfekta. Hon j\\xe4mf\\xf6rdes ofta med den k\\xe4nda grekiska marmorstatyn Venus de Milo, som numera finns p\\xe5 Louvren i Paris. Och f\\xf6r exakt hundra \\xe5r sedan, 1916, gjorde denna likhet med en grekisk gudinna henne till en storfavorit bland d\\xe5tidens k\\xe4nda skulpt\\xf6rer, som blev alldeles till sig i trasorna \\xf6ver denna kvinna som de n\\xe4stan slogs om att vilja avbilda.

\\xc4n idag finns resultaten att se \\xf6ver hela USA \\u2013 i Washington D.C, Jacksonville Florida, Atlanta, Georgia. Men framf\\xf6r allt i New York. Det \\xe4r till exempel bara Frihetsgudinnan som sl\\xe5r Audrey Munson ifr\\xe5ga om h\\xf6jd. En n\\xe4stan \\xe5tta meter h\\xf6g skulptur, baserad p\\xe5 Audrey Munson, och tillverkad av f\\xf6rgylld brons, tronar n\\xe4mligen p\\xe5 det fyrtio v\\xe5ningar h\\xf6ga, och mycket pampiga, \\u201dManhattan Municipal Building\\u201d, New Yorks kommunhus, p\\xe5 nedre Manhattan. P\\xe5 natten glimmar hon i skenet av starka str\\xe5lkastare. Statyn, som \\xe4r gjord av Adolph Alexander Weinman har titeln \\u201dCivic Fame\\u201d (det vill s\\xe4ga en hyllad stadsmedborgare, ungef\\xe4r) och har beskrivits som \\u201delegant och ovanligt charmerande\\u201d.

Men det \\xe4r l\\xe5ngt ifr\\xe5n det enda st\\xe4llet d\\xe4r man kan se Audrey Munson avbildad. Statyer av henne finns p\\xe5 New York Public Library, ovanf\\xf6r font\\xe4nen p\\xe5 Plaza Hotel, vid brof\\xe4stet till Manhattan Bridge och vid entr\\xe9n av Brooklyn Museum. Bland annat. Audrey Munson finns kort sagt b\\xe5de lite h\\xe4r och d\\xe4r i staden, om man tittar efter.

Hon hyllades och och kallades f\\xf6r \\u201dkonstn\\xe4rsatelj\\xe9ernas drottning\\u201d \\u201dden mest perfekta kvinnan i v\\xe4rlden\\u201d och \\u201dMiss Manhattan\\u201d. Hon fick skriva tidningskr\\xf6nikor, d\\xe4r hon gav goda r\\xe5d om sk\\xf6nhet och mode. \\xc4ven om hon inte deltog i tiden suffragettr\\xf6relse, s\\xe5 f\\xf6rd\\xf6mde hon korsetten, och manade kvinnor med ambitioner att bli modell, att t\\xe4nka p\\xe5 yrket som en business.

Men efter att ha hyllats och kallats f\\xf6r \\u201dkonstn\\xe4rsatelj\\xe9ernas drottning\\u201d \\u201dden mest perfekta kvinnan i v\\xe4rlden\\u201d och \\u201dMiss Manhattan\\u201d, s\\xe5 f\\xf6ll Audrey Munsons namn, och g\\xe4rning, i gl\\xf6mska. Redan p\\xe5 sin fyrtio\\xe5rsdag blev hon intagen hon p\\xe5 ett mentalsjukhus. D\\xe4r f\\xf6rblev hon \\xe4nda fram till 1996, d\\xe5 hon avled, 104 \\xe5r gammal. Men under senare \\xe5r har alltfler b\\xf6rjat fr\\xe5ga sig vem som egentligen d\\xf6ljer sig bakom alla dessa statyer i New York.

I veckans program pratar vi med f\\xf6rfattaren och journalisten James Bone, som i v\\xe5ras gav ut boken \\u201dThe Curse of Beauty\\u201d. N\\xe4r han f\\xf6r tre \\xe5r sedan f\\xf6rstod att det var Audrey Munson som man kunde se i m\\xe5nga av New Yorks statyer blev han intresserad och b\\xf6rjade titta n\\xe4rmare p\\xe5 Audrey Munsons sp\\xe4nnande liv.

Vi tr\\xe4ffar ocks\\xe5 konstn\\xe4ren Hanna Lid\\xe9n som bland annat blivit k\\xe4nd f\\xf6r sin utst\\xe4llning \\u201dEverything\\u201d, som var ett hedersuppdrag f\\xf6r staden New York och bestod av skulpturer f\\xf6rest\\xe4llande gigantiska bagels. Och s\\xe5 pratar vi med filmregiss\\xf6ren Sara Broos, aktuell med filmen \\u201dSpeglingar\\u201d som handlar om relationen mellan henne och hennes mamma, konstn\\xe4ren Karin Broos. I hela sitt liv har Sara Broos figurerat i sin mammas bildkonst, men med sin film v\\xe4nder Sara Broos p\\xe5 blicken och riktar sin filmkamera mot sin mamma ist\\xe4llet, f\\xf6r att f\\xf6rst\\xe5 b\\xe5de henne och sig sj\\xe4lv b\\xe4ttre.

Veckans g\\xe4st \\xe4r Karin Smeds, stylist och modechef p\\xe5 Cover Magazine.