BROADCASTS.com

b'

Banbrytande br\\xf6t Natalie Barney mot sin fars f\\xf6rv\\xe4ntningar, och levde ut sitt lesbiska och litter\\xe4ra liv. Fr\\xe5n den amerikanska mellanv\\xe4stern, drog hon till Paris och startade stadens hetaste salong.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

\\u201cJag skapade inte en salong, en salong skapades runt mig\\u201d. Det har f\\xf6rfattaren Natalie Barney sagt. Men sanningen \\xe4r att hon n\\xe4stan varje fredag i \\xf6ver 60 \\xe5r \\xf6ppnade upp sitt hem p\\xe5 Rue Jacob nummer 20 i Paris, f\\xf6r m\\xf6ten mellan vitt skilda m\\xe4nniskor. F\\xf6r med sin salong ville hon sl\\xe5 en brygga \\xf6ver l\\xe4nder, spr\\xe5k, sexuell l\\xe4ggning och generationer. N\\xe4stan alla var v\\xe4lkomna till Natalie Barneys salong. Allt som kr\\xe4vdes var lite vett och etikett, sen spelade det ingen roll vem du var, vad du tyckte eller vem du l\\xe5g med. Denna demokratiska mix av m\\xe4nniskor var \\u2013 i b\\xf6rjan av 1900-talet \\u2013 mycket ovanlig.

Hennes smeknamn blev \'l\\u2019Amazone\', Amazonen, eftersom hon \\xe4lskade att rida och s\\xe5g st\\xe5tligt atletisk ut i sin ridmundering. Natalie Barney \\xe4lskade ocks\\xe5 att presentera folk f\\xf6r varandra, och sniffade hon till sig en litter\\xe4r talang s\\xe5 gjorde hon sitt yttersta f\\xf6r hitta ett f\\xf6rlag, en \\xf6vers\\xe4ttare eller f\\xf6r den delen en mecenat \\xe5t vederb\\xf6rande. F\\xf6r f\\xf6rfattare som inte var f\\xf6dda med pengar, var vid den h\\xe4r tiden just en mecenat essentiell. Men idag \\xe4r det annorlunda, vi tr\\xe4ffar f\\xf6rfattaren Donia Saleh och pratar om de samtida s\\xe4tten att ha r\\xe5d att \\xe4gna sig \\xe5t ett f\\xf6rfattarskap. Och om dagens litter\\xe4ra rum.

Redan som barn visste Natalie Barney att hon var lesbisk. F\\xf6dd 1876, i en v\\xe4lb\\xe4rgad familj i amerikanska Dayton, Ohio, var det dock l\\xe5ngt fr\\xe5n en sj\\xe4lvklarhet att hon skulle f\\xe5 leva det liv hon ville. Men Natalie Barney v\\xe4grade vika sig f\\xf6r tidens normer. Som 24-\\xe5ring publicerade hon dikter inspirerade av Sapfo, n\\xe5got som gjorde hennes pappa rasande. Han k\\xf6pte upp s\\xe5 m\\xe5nga b\\xf6cker han kunde, och br\\xe4nde dem. Men ett par \\xe5r senare avled han och efterl\\xe4mnade en f\\xf6rm\\xf6genhet som m\\xf6jliggjorde hennes dr\\xf6mmar \\u2013 att flytta till Paris och leva som hon ville. Att \\xf6ppet leva ut sin sexualitet var l\\xe5ngt ifr\\xe5n n\\xe5got alla lesbiska kvinnor vid tiden kunde g\\xf6ra. Men ett s\\xe4tt att \\xe4nd\\xe5 subtilt kommunicera sin l\\xe4ggning, var att kl\\xe4 sig i vissa plagg och attribut. Tex en klackring p\\xe5 lillfingret var under 1920-talet en lesbisk kod, ber\\xe4ttar kostym\\xf6ren, stylisten och konstn\\xe4ren Hanna Kisch, som vi diskuterar den lesbiska stilen med.

Natalie Barney avled 96 \\xe5r gammal, 1972, f\\xf6r 50 \\xe5r sen. Under en period f\\xf6ll hennes v\\xe4rv n\\xe5got i gl\\xf6mska. Men p\\xe5 senare \\xe5r har hon \\xe5terigen b\\xf6rjat uppm\\xe4rksammas, och hennes minne \\xe4r ocks\\xe5 f\\xf6revigat i den moderna konsthistorien. Hon \\xe4r n\\xe4mligen en av de 39 inflytelserika kvinnor som har tilldelats en plats i konstn\\xe4ren Judy Chicagos ikoniska installation The Dinner Party som visades f\\xf6rsta g\\xe5ngen 1979. The Dinner Party anses idag vara ett banbrytande feministiskt konstverk och finns idag p\\xe5 The Brooklyn Museum i New York. En av dem som har varit d\\xe4r och tittat \\xe4r konstvetaren Linda Fagerstr\\xf6m, som vi ringer upp.

Veckans g\\xe4st \\xe4r Katarina Bonnevier, arkitekt, konstn\\xe4r och forskare.