BROADCASTS.com

b'

Pythagoras tyckte sig finna vackra matematiska samband mellan planeternas, solens och m\\xe5nens r\\xf6relser \\xf6ver stj\\xe4rnhimlen, och d\\xe4r kunde ocks\\xe5 himmelssf\\xe4rernas harmonier sp\\xe5ras.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Id\\xe9n att sf\\xe4rernas r\\xf6relser alstrar toner i perfekt harmoni med naturens ordning \\xe4r tusentals \\xe5r gammal. Efter Pythagoras har vetenskapsm\\xe4n som Galiliei, Kepler och Newton med matematikens hj\\xe4lp s\\xf6kt samband mellan himlakropparnas r\\xf6relser, naturen och musiken.

Och filosofen Platon skrev att musik och astronomi var tvillingar: vad musiken var f\\xf6r \\xf6ronen var astronomin f\\xf6r synen. En del t\\xe4nkte sig till och med att n\\xe4r de glasklara himmelssf\\xe4rerna som bar fram planeterna gneds mot varandra uppstod dessa sk\\xf6na, men f\\xf6r oss oh\\xf6rbara ackord.

I spellistan finns bland andra Beethoven, som var s\\xe5 fascinerad av den celesta mekaniken, att han avslutade sin nionde symfoni med Schillers ode d\\xe4r vi m\\xe4nniskor f\\xe5r uppmaningen \\u201datt glada l\\xf6pa i v\\xe5ra banor som en hj\\xe4lte mot segern, liksom solarna l\\xf6per i sina.

Men i Anders Hillborgs Celestial Mechanics h\\xf6rs det tydligt att det inte alltid r\\xe5der ordning i kosmos utan att ov\\xe4ntade kaotiska h\\xe4ndelser intr\\xe4ffar i universums skenbart of\\xf6r\\xe4nderliga lugn.

H\\xf6r ocks\\xe5 den s\\xe4regne danske Rued Langgaards sfaerernes musik, elektronmusikpionj\\xe4ren Johanna Beyers Music of the Spheres fr\\xe5n 1938, Gy\\xf6rgy Ligetis Lux Aeterna som blivit en rymdklassiker efter att Stanley Kubrick anv\\xe4nde den i A Space Odyssey och en pianotrio som relativitetsteorins Albert Einstein g\\xe4rna spelade. Einstein \\xe4lskade musik och spelade fiol alldeles utm\\xe4rkt, \\xe4ven om han ibland fick kritik f\\xf6r att han inte kunde r\\xe4kna.