BROADCASTS.com

Sedan några år granskar och jämför ett antal medieforskare om journalistiken blir bättre med ökad mångfald på några mediers redaktioner i Stockholm och Berlin. Vilka är problemen och glädeämnena? Publicerat pratar med tre av forskarna.

Det har länge sagts att rapporteringen i medierna skulle bli betydligt bättre om redaktionsledningarna anställde flera journalister med utländsk bakgrund. Nyhets- och faktaredaktionerna på press, radio och tv domineras som bekant av vita medelklassjournalister. I Tyskland dessutom av män. Mångfaldslinjer Men det här börjar sakta förändras. Frågan är då om journalistiken blir bättre med fler reportrar med olika etnisk bakgrund på redaktionerna? Det är det som undersöks i projektet "Mångfaldslinjer - journalistisk produktion ur ett mångkulturellt perspektiv i Stockholm och Berlin". Södertörns högskola Vi har bjudit in medieforskarna Heike Graf vid Södertörns högskola, Leonor Camauër från Örebro universitet och Jan Inge Jönhill - också från Örebro - för att höra vad de kommit fram till i det här projektet som drivs vid Söderstörns högskola. Journalistiken släpar efter? Våra samhällen har blivit allt mer mångkulturella. Men journalistiken har levt kvar i en sorts homogen, nationell gemenskap. Och minoritetsgrupper är ofta missnöjda och tycker att rapporteringen är alltför negativ och stereotyp. Ibland till och med rasistisk. Förklaringen brukar vara att andra etniska grupper är för dåligt representerade på redaktionerna. Påverkar rapporteringen? Så hur upplever journalister med utländsk bakgrund nu sina arbetsvillkor, karriärmöjligheter och möjlighet att påverka rapporteringen? Det hör till de saker medieforskarna försöker få svar på. Men de studerar även mediernas organisation, hur de är uppbyggda och vilka arbetsmetoder redaktionerna använder sig av. Etermedierna snabbare? Är det någon skillnad mellan tyska och svenska redaktioner? Och mellan dagspress och etermedier?