BROADCASTS.com

b'

Utanf\\xf6r Skottlands v\\xe4stkust ligger Yttre Hebriderna, en \\xf6grupp som befinner sig i ett utsatt l\\xe4ge n\\xe4r klimatet f\\xf6r\\xe4ndras. H\\xe4r hittar Maria K\\xfcchen varsel om m\\xe4nniskans framtid.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 2022-11-15.

M\\xe5let f\\xf6r en enskild m\\xe4nniskas djupaste l\\xe4ngtan \\xe4r alltid unikt. Men det finns ocks\\xe5 platser dit m\\xe5nga l\\xe4ngtar. Det invanda och v\\xe4lbekanta kan k\\xe4nnas tr\\xe5ngt och tomt. S\\xe5 dr\\xf6mmar uppst\\xe5r om ett sj\\xe4lsligt hem n\\xe5gonstans l\\xe5ngt borta, d\\xe4r allt \\xe4r vackert och alla svar finns.

Religi\\xf6sa pilgrimer l\\xe4ngtar till Mecka eller Jerusalem. Och karavanstoppet Samarkand i Centralasien, l\\xe4ngs sidenv\\xe4gen mellan \\xd6stasien och Europa, blev under medeltiden ett l\\xe4ngtans m\\xe5l \\u2013 inte bara f\\xf6r t\\xf6rstiga kameler utan ocks\\xe5 f\\xf6r dr\\xf6mmande m\\xe4nniskor. I det fj\\xe4rran Samarkand fanns vatten och vila, sk\\xf6nhet och fest. \\xc4ven bildligt s\\xe5gs staden som en oas i tillvarons \\xf6ken.

Och poeter l\\xe4ngtar inte s\\xe4llan till \\xf6ar. \\u201dOm det \\xe4r s\\xe5 att du l\\xe4ngtar till de Yttre Hebriderna\\u201d skrev till exempel poeten Eva Str\\xf6m i sin diktsamling Steinkind fr\\xe5n 1979, \\u201d \\u2026 d\\xe4r man har havet framf\\xf6r sig men Europa i ryggen / och d\\xe4r \\xf6arna bara \\xe4r en tunn hinna av regn \\u2026 om det \\xe4r s\\xe5 att du k\\xe4nner uppbrottet i dig / som en spricka eller en tanke / om det \\xe4r s\\xe5 att du l\\xe4ngtar efter att f\\xf6r\\xe4ndras medan du reser \\u2026 / d\\xe5 har du redan sl\\xe4ckt lamporna i huset / och \\xe4r p\\xe5 v\\xe4g.\\u201d

Diktraderna tr\\xe4ffar mig i hj\\xe4rtat. Till Yttre Hebriderna l\\xe4ngtar jag st\\xe4ndigt. Jag m\\xe5ste \\xe5terv\\xe4nda dit. Inte f\\xf6r gott, men f\\xe4rden dit, och m\\xe4nniskorna och naturen d\\xe4r, g\\xf6r mig lugnare och ljusare inuti.

Ute i Atlanten, sex och en halv mil utanf\\xf6r Skottlands v\\xe4stkust ligger de, V\\xe4ster\\xf6arna, Na h-Eileanan Siar, som de 26 000 bofasta p\\xe5 Yttre Hebriderna s\\xe4ger. Inte f\\xf6r att alla talar gaeliska. \\xd6arna \\xe4r inte exotiska. Folk handlar p\\xe5 Coop och g\\xe5r p\\xe5 puben och huvudstaden Stornoway \\xe4r en typisk skotsk sm\\xe5stad. Men den gaeliska som talas, \\xe4r inf\\xe4rgad av fornnordiska. Uist s\\xe4gs h\\xe4rleda sitt namn fr\\xe5n fornordiskans ord f\\xf6r \\u201dv\\xe4st\\u201d eller fr\\xe5n \\u201dviste\\u201d, men ingen vet s\\xe4kert.

Vissa gaeliska ord k\\xe4nns v\\xe4lbekanta, andra helt fr\\xe4mmande. S\\xe0l na mara \\u2013 havets salt \\u2013 loch uisge \\u2013 s\\xf6tvattensj\\xf6. Havets djup och s\\xe4lta och varma str\\xf6mmar hindrar havsisen fr\\xe5n att l\\xe4gga sig runt \\xf6arna. Deras grunda sj\\xf6ar d\\xe4remot kan bottenfrysa. I takt med att golfstr\\xf6mmen avstannar kommer de att g\\xf6ra det allt oftare.

Golfstr\\xf6mmen r\\xf6r sig l\\xe5ngsammare \\xe4n p\\xe5 tusentals \\xe5r. Under det n\\xe4rmaste seklet kan den upph\\xf6ra helt. H\\xf6jningar av havsytans niv\\xe5er kan dr\\xe4nka de hebridiska \\xf6arnas l\\xe5gl\\xe4nta kuster, och utan golfstr\\xf6m blir det kallt d\\xe4r. Riktigt kallt, som p\\xe5 Island. P\\xe5 senare \\xe5r har dricksvattent\\xe4kter frusit. Dygnet runt har dykare p\\xe5 Uist k\\xe4mpat mot igenisning av vattenintagen fr\\xe5n kringliggande sj\\xf6ar till Lochmaddys vattenverk. Med h\\xf6gst n\\xe5gra decimeters sikt har de tvingats treva sig fram under utan och ta bort isen med h\\xe4nderna.

Det har h\\xe4vdats att fornnordiskas \\xcdvist, \\u201dviste", i sin tur \\xe4r ett inl\\xe5n fr\\xe5n ett f\\xf6rmodat \\xe4ldre namn p\\xe5 gaeliska, p\\xe5 \\xf6gruppen som geografen och astronomen Ptolemaios f\\xf6r tv\\xe5tusen \\xe5r sedan kallade \\u2019\\u0395\\u03b2\\u03bf\\u03c5\\u03b4\\u03b1\\u03b9 \\u2013 Eboudai \\u2013 och romerske historikern Plinius den \\xe4ldre kallade Hebudes. I modern engelska blev \\u201dHebudes\\u201d till \\u201dHebrides\\u201d genom ett skrivfel, p\\xe5st\\xe5s det. Str\\xe4ngt taget borde \\xf6arna heta Hebuderna, inte Hebriderna.

N\\xe4r jag h\\xf6r en gaelisk s\\xe5ng fr\\xe5n s\\xf6dra Uist som heter Eilean uibhist mo ruin, \\u201dMin \\xe4lskade \\xf6 Uist\\u201d, begriper jag inte ett ord \\u2013 men spr\\xe5kljuden och intonationen liknar mitt modersm\\xe5l jamska, j\\xe4mtl\\xe4ndska, en inlandsdialekt. Jag blir vaksam. Jag \\xe4lskar J\\xe4mtland och Yttre Hebriderna, deras starka landskap med fj\\xe4ll och sj\\xf6ar, och k\\xe4rlek kan f\\xf6rvirra en m\\xe4nniska. Hj\\xe4rtat uppfattar band som inte finns. Ok\\xe4nda s\\xe5nger om vad som helst tycks handla om just mig och min k\\xe4rlek.

Skeptisk s\\xe4nder jag s\\xe5ngen till en spr\\xe5kvetare som \\xe4r specialiserad p\\xe5 jamska. \\xc4ven han \\xe4lskar J\\xe4mtland och s\\xe4ger att jag h\\xf6r r\\xe4tt, och att j\\xe4mtar troligen fanns bland de nordbor som var i viking p\\xe5 Hebriderna, eller S\\xf6der\\xf6arna, som de kallade \\xf6gruppen. Spr\\xe5ket, spr\\xe5ken, befinner sig i st\\xe4ndig r\\xf6relse, en r\\xf6relse full av missf\\xf6rst\\xe5nd.

Det heter allts\\xe5 Hebriderna och inte Hebuderna f\\xf6r att n\\xe5gon skrev fel, och nu finns ingen v\\xe4g tillbaka. Det irriterar mig, men kanske \\xe4r det som det ska. Stillast\\xe5ende vatten bottenfryser l\\xe4ttare. En bottenfrusen sj\\xf6 h\\xe4rb\\xe4rgerar inget liv, ett bottenfruset spr\\xe5k kan inte talas.

F\\xf6r n\\xe5gra \\xe5r sedan stod jag i machairen p\\xe5 Uist, \\xf6ns frodiga strandn\\xe4ra \\xe4ngsmark. Den var \\xf6versv\\xe4mmad av blommor. P\\xe5 en enda kvadratmeter machair kan man finna upp till fyrtio olika arter \\u2013 sm\\xf6rblomma, pr\\xe4stkrage, getv\\xe4ppling, timjan, orkideer, kl\\xf6ver, gulm\\xe5ra och mycket mer. Machairen \\xe4r kl\\xf6verhumlans land, en hotad humleart som i Storbritannien bara finns kvar h\\xe4r och p\\xe5 Orkney\\xf6arna.

Jag b\\xf6jde nacken bak\\xe5t och s\\xe5g rakt upp i himlen. Skyh\\xf6gt uppe i det bl\\xe5 l\\xf6pte sn\\xf6rr\\xe4ta parallella kondensstrimmor fr\\xe5n flyg p\\xe5 s\\xe5 h\\xf6g h\\xf6jd att planen inte sj\\xe4lva syntes \\u2013 transatlantiskt flyg p\\xe5 v\\xe4g mellan den amerikanska kontinenten och norra Europa. Vad jag s\\xe5g var strimmor av l\\xe4ngtan, sp\\xe5r i skyn efter m\\xe4nniskans ob\\xe4ndiga behov av att vara d\\xe4r hon inte \\xe4r.

Eller, mer prosaiskt \\u2013 jag s\\xe5g flygets NAT:s, North Atlantic tracks, t\\xe4tt trafikerade osynliga motorv\\xe4gar p\\xe5 mer \\xe4n tiotusen meters h\\xf6jd. Dagligen skapas NAT:s utifr\\xe5n vindf\\xf6rh\\xe5llandena d\\xe4r uppe, men hur l\\xe4nge till?

Massflyget \\xe4r inte h\\xe5llbart, och allt vi tar f\\xf6r givet kommer att upph\\xf6ra en dag. Av forntidens Samarkand \\xe5terst\\xe5r idag gr\\xe4sbevuxna kullar, en bit utanf\\xf6r  dagens Samarkand med sina mosk\\xe9er och marknader och hysteriska biltrafik. \\u201dJag \\xf6nskar att du f\\xe5r allt det du saknat, om du n\\xe5nsin kommer fram till Samarkand\\u201d, heter det i en svensk visa fr\\xe5n 1970-talet, men dr\\xf6mmarnas Samarkand finns inte mer. Den s\\xe4genomspunna staden invaderades och krossades \\xe5r 1220 av Djingis Khan. I verkligheten \\xe4r Samarkand en centralasiatisk stad som andra, sp\\xe4nnande och kanske exotisk men inte unik.

Den som kommer fram till sina dr\\xf6mmars m\\xe5l blir ofta besviken. Det finns alltid n\\xe5got annat, n\\xe5gon annanstans, men att st\\xe4ndigt jaga det botar varken l\\xe4ngtan eller saknad, l\\xe4ngtans sorgsna syster.

\\xc4nd\\xe5 kommer l\\xe4ngtan att forts\\xe4tta driva mig, eftersom jag \\xe4r m\\xe4nniska. Som i Eva Str\\xf6ms dikt k\\xe4nner jag uppbrottet inuti som en tanke, en spricka. L\\xe4ngst inuti mig, paradoxalt nog, finns det yttersta. Djupt i mitt hj\\xe4rta ligger en plats l\\xe5ngt fr\\xe5n fastlandets trygghet. Bara d\\xe4r \\u2013 d\\xe4r jag \\xe4r som mest oskyddad \\u2013 \\xe4r jag hel. Fryser yttre Hebridernas s\\xf6tvattenssj\\xf6ar helt till is, hj\\xe4rtats sj\\xf6ar, \\xe4r det ute med mig, eller, nej, det \\xe4r ute med oss alla.

Maria K\\xfcchen, f\\xf6rfattare och kritiker