BROADCASTS.com

b'

I en ny naturl\\xe4ra kan man l\\xe4ra hur vargen blev ond och vad som h\\xe4nt med m\\xe4nniskan n\\xe4r den slutligen kom tillbaka. Katarina Wikars om den sista vargen, varulvarna och de som \\xe4r h\\xe5riga p\\xe5 insidan.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 4 december 2018.

\\xc4ta upp barn och gamla, ulliga lamm och lata grisar som inte har ork att bygga hus av sten. F\\xf6r att sedan sj\\xe4lv fyllas med sten och ramla i brunnen och f\\xe5 magen uppspr\\xe4ttad av j\\xe4garen \\xad\\xad\\xad - och ut kommer de helskinnade, R\\xf6dluvan och mormor och alla de andra som vargen slukat.

Detta var min barndoms andliga spis, jag bl\\xe4ddrar igenom \\xe5tta inbundna band av samlade sagor i min jakt efter vargen, och det jag kan konstatera \\xe4r att vargen till skillnad fr\\xe5n n\\xe4stan alla de andra djuren slipper f\\xf6rm\\xe4nskligas, f\\xe5 kostym och promenadk\\xe4pp som elefanten Babar, slipper fira jul med igelkottsfamiljen, och d\\xe5 bj\\xf6rnen m\\xe5ste f\\xf6rsvara sin status som djur i ber\\xe4ttelsen d\\xe4r m\\xe4nniskorna bara tror att han \\xe4r en l\\xe5ngh\\xe5rig kille i p\\xe4ls som inte vill jobba \\xe4r det aldrig n\\xe5gon som ifr\\xe5gas\\xe4tter vargens r\\xe4tt att vara farlig och fri.

I en estetisk utg\\xe5va av sm\\xe5 naturl\\xe4ror, \\xf6versatta fr\\xe5n tyska, \\xe4r det nu dags f\\xf6r \\u201dVargar. Ett portr\\xe4tt\\u201d, i svensk \\xf6vers\\xe4ttning av Joachim Retzlaff.  Petra Ahne f\\xf6ljer vargen b\\xe5de i naturen och kulturen. Fr\\xe5n ett uppstoppat exemplar fr\\xe5n 1904 med \\xf6gon av glas av alldeles fel f\\xe4rg, m\\xf6rkbruna ist\\xe4llet f\\xf6r b\\xe4rnstensf\\xe4rgade, ett exemplar som f\\xf6rst turnerade runt under namnet \\u201dTigern fr\\xe5n Sabrodt\\u201d, och som nu st\\xe5r och dammar p\\xe5 ett regionalt museum med skylten \\u201dDen sista vargen i Lausitz\\u201d. \\xd6verallt i Tyskland finns det s\\xe5dana sista vargar fr\\xe5n 1800-talet, konstaterar f\\xf6rfattaren.

Men vad s\\xe4ger den oss idag? Vi ser ju inte l\\xe4ngre \\u201den best som slutligen m\\xf6tt sitt \\xf6de\\u201d som d\\xe5tidens m\\xe4nniskor gjorde, de som n\\xe4stan lyckades utrota vargen b\\xe5de fr\\xe5n den europiska och den nordamerikanska kontinenten. Idag \\xe4r vargen tillbaka. V\\xe4rnad av vissa, hatad av andra. Det har varit flera incidenter i djurparker med vargar i Sverige de senaste \\xe5ren, vi som i \\xe5rtionden vant oss vid att alla djur som \\xe4r inst\\xe4ngda p\\xe5 n\\xe5got outgrundligt s\\xe4tt \\xe4nd\\xe5 borde g\\xe5 att gulla med, ja, f\\xf6rutom krokodiler, d\\xe5 kanske. Filmer kan heta s\\xe5dant som \\u201dDansar med vargar\\u201d men inte \\u201dSimmar med alligatorer\\u201d.

Det \\xe4r en dubbel blick p\\xe5 rovdjur numera, och p\\xe5 vargen allra mest, som fortfarande gr\\xe4ver skyttegravar mellan m\\xe4nniskor, mellan j\\xe4gare och djurr\\xe4ttsaktivister. N\\xe4r vargen kom tillbaka hade den inte f\\xf6r\\xe4ndrats, men m\\xe4nniskan, som Petra Ahne s\\xe5 klokt skriver. N\\xe4r det p\\xe51990-talet kom ett vargpar till skogarna vid just Lausitz, d\\xe4r den sista vargen hade skjutits 1904, s\\xe5 kom de till en tid som best\\xe4mt sig f\\xf6r att ocks\\xe5 djur har r\\xe4ttigheter, i det h\\xe4r fallet r\\xe4tten att leva obem\\xe4rkt av m\\xe4nniskor, och f\\xf6r att vargen ska komma tillbaka beh\\xf6vs inte mycket, den beh\\xf6ver bara f\\xe5 vara ifred. Det h\\xe4r \\xe4r, som Ahne, skriver, ett nytt och \\xe4nnu mycket kort kapitel i historien om f\\xf6rh\\xe5llandet mellan m\\xe4nniska och varg som fram till nu g\\xe5tt ut p\\xe5 att utpl\\xe5na den \\xe4nda sen de urminnes tider d\\xe5 m\\xe4nniskan b\\xf6rjade h\\xe5lla boskap, skogarna h\\xf6ggs ner och marken odlades upp. D\\xe5 kom ofrivilligt alla de vilda djuren n\\xe4rmare, och vissa arter klarade inte den omst\\xe4llningen, men vargen, som setts som den vildaste av de vilda, skriver Ahne, klarade sig bra utan vildmark, livn\\xe4rde sig alltmer p\\xe5 boskap och blev d\\xe4rigenom alltmer hatad i en evig spiral \\xe4nda till n\\xe4rap\\xe5 utrotning. Sent 1800-tal fanns n\\xe4stan inga vargar i Europa.  

N\\xe4r vargen hade f\\xf6rsvunnit ur naturen fortsatte den att vara ond i litteraturen och kulturen. Vargen fick st\\xe5 f\\xf6r det m\\xf6rka, den andra sidan, f\\xf6r natten, det ot\\xe4mjda, pakten med dj\\xe4vulen. \\xc4nnu i v\\xe5r tid \\xe4r en fjortonhundratalsfigur som varulven g\\xe5ngbar, en dominikanmunk skrev i \\u201dH\\xe4xhammaren\\u201d 1487 att \\u201ddj\\xe4vulen kan bedra m\\xe4nniskans f\\xf6rest\\xe4llning s\\xe5 att en verklig m\\xe4nniska framtr\\xe4der som ett djur\\u201d, det \\xe4r allts\\xe5 p\\xe5 f\\xf6rest\\xe4llningen varulvarna kommer an. Och det \\xe4r en obehaglig l\\xe4sning om p\\xf6beln och kyrkan i maskopi som p\\xe5 1500-talet anklagade redan marginaliserade m\\xe4nniskor f\\xf6r att vara varulvar eller h\\xe4xor, avv\\xe4rja hot mot den kristna gemenskapen helt enkelt. Jesus s\\xe5gs ju som herde, omgiven av lamm.

 En gammal varg i Karpaterna som \\xe4r bortst\\xf6tt fr\\xe5n sin flock jobbar ihop med en korp, Jag ser en fransk dokument\\xe4r p\\xe5 tv om en herde med trehundra f\\xe5r och fem varghundar som ser precis ut som vargen men med h\\xe4ngande \\xf6ron och som verkar i m\\xe4nniskans tj\\xe4nst mot och slippa vildmarken. Korpen hittar djur som vargen f\\xf6rs\\xf6ker d\\xf6da och korpen f\\xe5r sen resterna. Men i och med att b\\xe5de herden och hundarna \\xe4r p\\xe5 helsp\\xe4nn dygnet runt s\\xe5 lyckas inte vargen ta n\\xe5got enda f\\xe5r, han misslyckas med att d\\xf6da ett ensamt tjurigt vildsvin och f\\xe5r n\\xf6ja sig med en kanin som korpen hittar. Kontentan \\xe4r att i Karpaterna d\\xe4r flest vilda vargar finns i hela Europa har m\\xe4nniskan l\\xe4rt sig samexistera med vargarna, alla f\\xe5r plats.

F\\xf6r vargen har, kan man l\\xe4sa, ett beteende som p\\xe5minner om v\\xe5rt, om m\\xe4nniskans, den \\xe4r ytterst social och gillar familj\\xe4r samlevnad, lever i utvidgade flockar som best\\xe5r av flera generationer, och om den inte tvingas in i djurparker och h\\xe4gn reglerar den dominanshierarkierna p\\xe5 egen hand. Genom ylandet kan den ocks\\xe5 kommunicera med sina likar \\xf6ver stora avst\\xe5nd, ett yl kan h\\xf6ras 16 kilometer bort.

 Varglitteraturen kom med tiden att bli full av f\\xf6rslagna flickor, den brittiska f\\xf6rfattaren Angela Carter l\\xe5ter sin R\\xf6dluva ha sex med vargen eller varulvsmannen, inte bara f\\xf6r att inte bli upp\\xe4ten. Ocks\\xe5 i en fransk saga f\\xf6r barn sl\\xe4pper tv\\xe5 sm\\xe5 systrar in vargen om eftermiddagarna n\\xe4r f\\xf6r\\xe4ldrarna \\xe4r p\\xe5 jobbet f\\xf6r att leka med honom, efter det att vargen har bett om urs\\xe4kt b\\xe5de f\\xf6r R\\xf6dluvan och lammen. Flickorna konstaterar att de senast ig\\xe5r sj\\xe4lva minsann \\xe5t lammstek till middag. Trots alla goda intentioner f\\xe5r vargen en sorts instinkternas kollaps och \\xe4ter upp flickorna mest av gammal vana, det g\\xe5r inte att hejda sig. D\\xe5 f\\xf6r\\xe4ldrarna kommer hem spr\\xe4ttar de r\\xe5digt upp vargens mage men flickorna gillar ju vargen s\\xe5 de ber att magen ska sys ihop igen med tv\\xe5 meter talgat sn\\xf6re. Jag ska aldrig mer vara s\\xe5 glupsk, s\\xe4ger vargen och lommar ut.

Men vem \\xe4r det som irrar i kulissen i gr\\xe5raggig p\\xe4ls? Den senaste vargen jag s\\xe5g p\\xe5 film v\\xe4rld var Anna Odell i X&Y, som \\xe4r ett konstn\\xe4rligt utforskande av identiteterna och sexualiteterna, d\\xe4r inom filmens ram Odell vill ha sex med Persbrandt if\\xf6rd en vargdr\\xe4kt hon egenh\\xe4ndigt f\\xf6rf\\xe4rdigat med \\xf6ron och nos och allt. \\xc4r det de gamla varulvsfantasierna som sp\\xf6kar? Att man kan frikoppla sexualiteten fr\\xe5n alla sm\\xe5 l\\xe4bbiga k\\xe4nslor, om man ger den en vargpersona, en rent djurisk drift, besten d\\xe4rinne i sig. Det \\xe4r \\xe4nd\\xe5 b\\xe4ttre att vara varg sj\\xe4lv och slippa den gamla unkna dr\\xf6mmen om farliga m\\xe4n, man slipper vara r\\xe4dd om man sj\\xe4lv har p\\xe4ls. \\xc5tminstone i en studio.

Vargen d\\xe4rute, den g\\xe4ckar v\\xe5ra f\\xf6rs\\xf6k att skapa entydighet, konstaterar Petra Ahne i sista stycket i sin Naturl\\xe4ra, den \\xe4r inte grym och den inte god eftersom de kategorierna enbart g\\xe4ller f\\xf6r dem som k\\xe4nner till dem, det vill s\\xe4ga m\\xe4nniskan. Vargen springer bara vidare. Det h\\xe4nder n\\xe5got i ett landskap d\\xe4r det finns vargar, m\\xe4nniskan flyttas fr\\xe5n skogens medelpunkt till marginalen, och skogen blir en rikare, mer hemlighetsfull plats.

Och minns vad mormor i Angela Carters saga s\\xe4ger till R\\xf6dluvan: \\u201dDe v\\xe4rsta vargarna \\xe4r h\\xe5riga p\\xe5 insidan.\\u201d

Katarina Wikars
katarina.wikars@sverigesradio.se

Litteratur: "Vargar." Ett portr\\xe4tt av Petra Ahne, \\xd6vers\\xe4ttning Joachim Retzlaff, Ersatz, 2018

"The Bloody Chamber And Other Stories" av Angela Carter, 1979

Film: "The Company of wolves", Neil Jordan, 1984

"Vargen och f\\xe5raherden", dokument\\xe4r, UR Play, 2016

"X&Y", Anna Odell, 2018