BROADCASTS.com

b'

Ludwig Wittgenstein var omgiven av m\\xe5nga av sin tids fr\\xe4msta t\\xe4nkare, men en av de allra fr\\xe4msta \\xe4r ok\\xe4nd f\\xf6r allm\\xe4nheten Frank Ramsey. Helena Granstr\\xf6m reflekterar \\xf6ver deras komplicerade v\\xe4nskap.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Det \\xe4r i efterhand inte alltid s\\xe5 l\\xe4tt att s\\xe4ga exakt hur eller n\\xe4r en v\\xe4nskap tar sin b\\xf6rjan, men i det h\\xe4r fallet \\xe4r det ingen tvekan: Den b\\xf6rjar med ett m\\xe4rkv\\xe4rdigt och sv\\xe5rgenomtr\\xe4ngligt bokmanuskript, f\\xf6rfattat mer eller mindre nerifr\\xe5n en av f\\xf6rsta v\\xe4rldskrigets skyttegravar. I denna skrift menar sig f\\xf6rfattaren, den d\\xe5 knappt trettio\\xe5rige \\xf6sterrikaren Ludwig Wittgenstein, ge en fullst\\xe4ndig redog\\xf6relse f\\xf6r relationen mellan spr\\xe5k och verklighet. Texten pekar ocks\\xe5 mot filosofins begr\\xe4nsningar, och etablerar en distinktion mellan det som kan uttryckas klart och det som enbart kan gestaltas eller visas: \\u201dOm det man inte kan tala m\\xe5ste man tiga.\\u201d

1921 publiceras det som senare ska bli \\u201dTractatus logico-philosophicus\\u201d f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen i en tysk tidskrift, och n\\xe4r den ett \\xe5r senare utkommer p\\xe5 engelska \\xe4r det tack vare anstr\\xe4ngningarna av Frank Ramsey, en 18-\\xe5rig universitetsstudent som redan vid denna \\xe5lder utm\\xe4rkt sig i s\\xe5v\\xe4l tyska som matematik, logik och filosofi.

Och det \\xe4r allts\\xe5 h\\xe4r som relationen mellan de b\\xe5da m\\xe4nnen kan s\\xe4gas f\\xe5 sin inledning: i och med Ramseys \\xf6vers\\xe4ttning av denna n\\xe4rmast o\\xf6vers\\xe4ttliga lilla traktat, f\\xf6r vilken bokens f\\xf6rl\\xe4ggare v\\xe4ljer att ta \\xe5t sig hela \\xe4ran. Det uteblivna erk\\xe4nnandet tycks emellertid inte bekomma Ramsey. Vad han i f\\xf6rsta hand tar med sig fr\\xe5n arbetet med Wittgensteins Tractatus \\xe4r filosofiska impulser som han sedan ska komma att ta spj\\xe4rn emot under hela \\xe5terstoden av sitt alltf\\xf6r korta liv. Det \\xe4r emellertid inte ett f\\xf6rh\\xe5llande pr\\xe4glat av okritisk beundran fr\\xe5n Ramseys sida; snarare \\xe4r det fr\\xe5ga om ett \\xf6msesidigt utbyte mellan de tv\\xe5. Mellan Tractatus briljante men kryptiske och djupt obstinate f\\xf6rfattare, och det l\\xe5gm\\xe4lda och godmodiga underbarnet, som f\\xf6re sin d\\xf6d i sjukdom vid 26 \\xe5rs \\xe5lder \\xe4ven hann l\\xe4mna betydelsefulla bidrag inom logik, matematik och ekonomi.

Men, till en b\\xf6rjan har relationen mellan det k\\xe4rva \\xf6sterrikiska geniet och hans beg\\xe5vade brittiske \\xf6vers\\xe4ttare \\xe4nd\\xe5 tvekl\\xf6sa drag av k\\xe4rlekshistoria. N\\xe4r Ramsey i september 1923 f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen bes\\xf6ker Wittgenstein i den lilla \\xf6sterrikiska bergsby d\\xe4r filosofen, som sk\\xe4nkt bort hela sin del av familjens enorma f\\xf6rm\\xf6genhet, tj\\xe4nar sitt uppeh\\xe4lle som grundskoll\\xe4rare, har rapporterna hem en n\\xe4rmast nyf\\xf6r\\xe4lskad ton. \\u201dN\\xe4r han f\\xf6rklarar sin filosofi \\xe4r han upphetsad och g\\xf6r stela gester\\u201d, rapporterar Ramsey, \\u201dmen han f\\xf6rl\\xf6ser sp\\xe4nningen med ett charmerande skratt. Han har bl\\xe5 \\xf6gon. \\u2026 Han \\xe4r fantastisk.\\u201d Vilket inte utesluter att deras gemensamma genomg\\xe5ng av Tractatus var kr\\xe4vande: \\u201dDet \\xe4r f\\xf6rf\\xe4rligt n\\xe4r han fr\\xe5gar \\u2019\\xc4r det klart?\\u2019 och jag s\\xe4ger \\u201dnej\\u201d och han s\\xe4ger \\u2019F\\xf6r helskotta, det \\xe4r helt vederv\\xe4rdigt att beh\\xf6va g\\xe5 igenom allt det d\\xe4r igen\\u2019. \\u2026 Han gl\\xf6mmer ofta bort inneb\\xf6rden av saker han skrivit fem minuter tidigare, och drar sig till minnes den igen f\\xf6rst senare.\\u201d

Det \\xe4r en p\\xe5frestning i relationen som f\\xf6r Ramseys del bara kommer att v\\xe4xa sig starkare, s\\xe5 att han under ett bes\\xf6k \\xe5ret d\\xe4rp\\xe5 i sina brev hem konstaterar att den stora filosofen inte \\xe4r bra f\\xf6r hans arbete: \\u201dPekar man p\\xe5 en fr\\xe5gest\\xe4llning vill han inte h\\xf6ra ens eget svar p\\xe5 den, utan b\\xf6rjar bara genast f\\xf6rs\\xf6ka komma p\\xe5 ett sj\\xe4lv. Och det \\xe4r s\\xe5 enormt h\\xe5rt jobb f\\xf6r honom, som att knuffa n\\xe5gonting alldeles f\\xf6r tungt uppf\\xf6r ett berg. \\u201d

\\xc4nnu ett \\xe5r senare intr\\xe4der en kris i f\\xf6rh\\xe5llandet mellan de b\\xe5da, till stora delar f\\xf6ranledd av Wittgensteins of\\xf6rsonliga attityd gentemot sin omgivning. N\\xe4r de sammanstr\\xe5lar hemma hos ekonomen John Maynard Keynes, ett par veckor efter Keynes br\\xf6llop och n\\xe5gra dagar f\\xf6re Ramseys eget, oroar sig Ramsey f\\xf6r hur han ska underh\\xe5lla sin kr\\xe4vande v\\xe4n, eftersom denne bara vill befatta sig med de mest seri\\xf6sa diskussioner, men dessa \\xe5 andra sidan tenderar att leda till s\\xe5 v\\xe5ldsamma meningsskiljaktigheter att de blir helt om\\xf6jliga. Det mest positiva Ramsey har att rapportera i sina brev \\xe4r Wittgensteins vana att framf\\xf6ra komplexa operastycken med bara munnen till hj\\xe4lp: \\u201dHan visslar fantastiskt\\u201d.

Att Wittgenstein efter m\\xf6tet hemma hos Keynes pl\\xf6tsligt bryter kontakten med Ramsey har \\xe5tminstone delvis att g\\xf6ra med att deras meningar g\\xe5r is\\xe4r ang\\xe5ende psykoanalysens fader Sigmund Freud, som Wittgenstein menade var moraliskt f\\xf6rkastlig: \\u201dMoraliskt sett \\xe4r Freud ett svin eller n\\xe5got liknande, men det ligger mycket i vad han s\\xe4ger. F\\xf6rresten \\xe4r det samma sak med mig. Det ligger mycket i vad jag s\\xe4ger.\\u201d.

Wittgenstein var, vilket Ramsey allts\\xe5 fick erfara, en man med ett oerh\\xf6rt str\\xe4ngt moraliskt system som han l\\xe4t omfatta s\\xe5v\\xe4l andra som sig sj\\xe4lv; en man f\\xf6rm\\xf6gen att producera aforismer av typen \\u201dden som inte \\xe4r beredd att g\\xf6ra sig sj\\xe4lv illa kan inte t\\xe4nka ordentligt\\u201d.

Vilket m\\xf6jligen kan l\\xe4sas som ett avf\\xe4rdande av den j\\xe4mf\\xf6relsevis sorgl\\xf6sa Ramsey; icke desto mindre hittar de tv\\xe5 tillbaka till varandra n\\xe4r Wittgenstein efter upprepade \\xf6vertalningsf\\xf6rs\\xf6k \\xe5terv\\xe4nder till Cambridge 1929. Den f\\xf6r\\xe4lskade sp\\xe4nningen mellan dem tycks intakt, liksom sv\\xe5righeterna: Deras samtal \\xe4r, skriver Wittgenstein, \\u201dsom n\\xe5got slags energikr\\xe4vande sport och genomf\\xf6rs med gott hum\\xf6r. Det \\xe4r n\\xe5got erotiskt och chevalereskt \\xf6ver dem.\\u201d Ramsey \\xe5 sin sida rapporterar hur Wittgenstein driver honom till vansinne genom att komma in i arbetsrummet och inte s\\xe4ga n\\xe5gonting utom \\u201djag \\xe4r s\\xe5 hoppl\\xf6s\\u201d \\u2013 f\\xf6r att d\\xe4refter starta ett uppslitande filosofiskt gr\\xe4l, som inte s\\xe4llan slutar med att b\\xe5da m\\xe4nnen faller i gr\\xe5t.

Ramsey kom allteftersom tiden gick att v\\xe4nda sig mot Tractatus filosofiska system i allt h\\xf6gre grad; han kritiserade Wittgenstein bland annat i fr\\xe5gan om spr\\xe5klig mening, matematiska utsagors inneb\\xf6rd, och sinneserfarenhetens plats i filosofins teoribyggen. N\\xe5got som tycks ha provocerat Wittgenstein: efter Ramseys d\\xf6d i gulsot \\xe5r 1930 skriver han att han fann dennes sinne fr\\xe5nst\\xf6tande och fult, och att hans kritik inte var av den kreativa, stimulerande typen, utan den h\\xe4mmande.

Inte f\\xf6rr\\xe4n l\\xe5ngt senare, i sin skrift Filosofiska unders\\xf6kningar, ska Wittgenstein vidg\\xe5 sin yngre kollegas inflytande. D\\xe4r skriver han att han kommit att inse de misstag han gjorde i Tractatus, och att denna insikt \\u2013 \\u201di en utstr\\xe4ckning som [han] knappast sj\\xe4lv kan bed\\xf6ma\\u201d \\u2013 stammar fr\\xe5n den kritik som riktades mot dem av Frank Ramsey, som dryftade dem med honom i otaliga samtal under de tv\\xe5 sista \\xe5ren av sitt liv.

Och kanske kan man s\\xe4ga att Ramsey d\\xe4rmed gavs erk\\xe4nnande f\\xf6r ett av v\\xe4nskapens viktigaste element, n\\xe4mligen integritet, som han f\\xf6rm\\xe5dde uppvisa ocks\\xe5 i relation till ett arrogant geni som bestraffade i princip allt som inte var beundran fr\\xe5n omgivningen med vrede och f\\xf6rd\\xf6manden. Ramsey f\\xf6rblev fast i sin v\\xe4nskap, men ocks\\xe5 fast i sin intellektuella \\xf6vertygelse \\u2013 ett s\\xe4tt att beskriva det \\xe4r att han tog Wittgensteins egen filosofi och v\\xe4nde den emot honom genom att str\\xe4va efter att p\\xe5 en g\\xe5ng g\\xf6ra den mer m\\xe4nsklig, och mer konsekvent. \\u201dDet vi inte kan tala om kan vi faktiskt inte tala om\\u201d, p\\xe5minde han sin v\\xe4n och fortsatte \\u201doch vi kan inte vissla det heller.\\u201d

Helena Granstr\\xf6m, f\\xf6rfattare

Litteratur

Cheryl Misak, "Frank Ramsey. A Sheer Excess of Powers" (Oxford University Press, 2020)

F.P. Ramsey, "Critical Notice: Tractatus Logico-Philosophicus", Mind, vol 32, nr 128 (1923)

Ludwig Wittgenstein, "Tractatus Logico-Philosophicus". \\xd6vers\\xe4ttning av Sten Andersson (Norstedts, 2014)

Ludwig Wittgenstein, "Filosofiska unders\\xf6kningar". \\xd6vers\\xe4ttning Anders Wedberg (Thales, 1992)

Ray Monk, "Ludwig Wittgenstein. The Duty of Genius" (Vintage, 1991)