BROADCASTS.com

b'

W G Sebald inflytande \\xf6ver den moderna litteraturen \\xe4r sv\\xe5r\\xf6verblickbart, men vari bestod hans storhet? Eva Str\\xf6m reflekterar \\xf6ver detta och \\xf6ver po\\xe4ngen med Sebalds kontroversiella metod.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ursprungligen publicerad 2022-04-20.

Kort f\\xf6re sin d\\xf6d i en bilolycka \\xe5r 2001 h\\xf6ll den tyske f\\xf6rfattaren WG Sebald en workshop i skrivande p\\xe5 sitt universitet i East Anglia. Hans studenter samlade sedan sina anteckningar fr\\xe5n samtalen till ett antal maximer av det han f\\xf6rs\\xf6kte l\\xe4ra ut. Bland annat sa Sebald:

 Inget av det som du kan hitta p\\xe5 kan vara s\\xe5 h\\xe5rresande som det som folk ber\\xe4ttar f\\xf6r dig,

Jag kan bara uppmuntra er att stj\\xe4la s\\xe5 mycket som m\\xf6jligt, Ingen kommer n\\xe5gonsin m\\xe4rka det.

Var inte tr\\xe4dd f\\xf6r att infoga underliga v\\xe4ltaliga citat och ympa in dem i din ber\\xe4ttelse. Det berikar texten.

Sebald fick ett internationellt genombrott p\\xe5 90-talet. Susan Sontag hyllade hans s\\xe4regna prosa, som dock inte var s\\xe5 l\\xe4tt att karakt\\xe4risera. Verk som \\u201dSvindel. K\\xe4nslor\\u201d, \\u201dUtvandrade\\u201d, \\u201dSaturnus ringar\\u201d och \\u201dAusterlitz\\u201d \\xe4r till synes dokument\\xe4ra ess\\xe4er men har fiktiva drag, och de \\xe4r illustrerade med suddiga fotografier, som i st\\xe4llet f\\xf6r att klarg\\xf6ra oftast \\xf6kar mystiken. F\\xf6rfattaren tedde sig \\xe4nd\\xe5 som en sanningss\\xe4gare som ville blotta det samh\\xe4llet f\\xf6rtigit, i synnerhet F\\xf6rintelsen. Men hur mycket kan man lita p\\xe5 hans \\u201ddokument\\xe4ra\\u201d ber\\xe4ttande \\u2013 Sebald sa sj\\xe4lv: \\u201dEss\\xe4n har invaderat romanen. Men vi ska kanske inte lita p\\xe5 de fakta som f\\xf6rekommer.\\u201d

Ingen kommer m\\xe4rka att du stj\\xe4l, sa allts\\xe5 Sebald till sina elever. Men det st\\xe4mde inte.

Den \\xf6sterrikiska judiska flickan Susi Bechh\\xf6fer kom tillsammans med sin tvillingsyster vid 3 \\xe5rs \\xe5lder i en Kindertransport till Storbritannien och hamnade hos en pr\\xe4stfamilj i Wales, d\\xe4r hon fick ett annat namn. I vuxen \\xe5lder uppdagades hennes riktiga namn och hon kunde nysta upp sin tragiska historia. Det gjordes en film om henne, och hon skrev en bok.  Detta tog Sebald del av och fogade in i  Jacques Austerlitz livsber\\xe4ttelse utan att det n\\xe5gonsin n\\xe4mndes i verket.

Susi Bechh\\xf6fer k\\xe4nde igen sin historia som en f\\xf6rlaga till Jacques Austerlitz och hon skrev till f\\xf6rfattaren som medgav att hon hade r\\xe4tt.

Detta kan man l\\xe4sa om i "Speak, Silence", den biografi \\xf6ver Sebald d\\xe4r Carole Angier \\xe5terskapar f\\xf6rfattarens liv fr\\xe5n f\\xf6delsen i Wertach i  Bayern,  till tiden i England som universitetsl\\xe4rare i East Anglia fram till d\\xf6dsolyckan. Sebalds \\xe4nka har inte velat medverka, men p\\xe5 intet s\\xe4tt hindrat framv\\xe4xten av boken, d\\xe4r syskon, v\\xe4nner och arbetskamrater intervjuats. Framf\\xf6r allt ger Angier en fascinerande bild av Sebalds arbetsmetoder. Han lyckades skapa en halvdokument\\xe4r form, d\\xe4r fakta och fiktion ibland byter plats, vilket f\\xe5r materialet att sv\\xe4va p\\xe5 ett dr\\xf6mlikt s\\xe4tt och ge l\\xe4saren en svindel om man s\\xe5 vill. Ju mer dokument\\xe4rt Sebald skrev desto st\\xf6rre blir svindeln. \\xc4r v\\xe4rlden verkligen s\\xe5 underlig och grym? Och \\xe4nd\\xe5 s\\xe5 vacker?

Susi Bechh\\xf6fer var trots allt ganska \\xf6verseende mot Sebald. Mindre trakterad var konstn\\xe4ren Frank Auerbach, n\\xe4r han l\\xe4ste avsnittet Aurach i boken Utvandrade. H\\xe4r \\xe5ters\\xe5g han bild av ett av sina egna verk, liksom ett foto av sitt \\xf6ga. Auerbachs konstn\\xe4rliga metod bestod i att l\\xe4gga p\\xe5 f\\xe4rg och sedan skrapa av den, och sedan b\\xf6rja p\\xe5 nytt, i en slitsam arbetsprocess.  Detta var en metod som Sebald i detalj beskrev i sitt verk \\u2013 allt h\\xe4mtat fr\\xe5n en biografi om Auerbach. Konstn\\xe4ren v\\xe4nde sig rasande till f\\xf6rlaget, som genast tog bort bilderna och namnet Aurach \\xe4ndrades till Ferber.

Sebald r\\xe4ttf\\xe4rdigade s\\xe4kert sitt projekt med att hans egen prosa var en nyskapelse, d\\xe4r han kunde ympa in skott fr\\xe5n andras skrivande, biografier, ber\\xe4ttelser och ocks\\xe5 f\\xf6r\\xe4ndra det.  I hembyn rasade man mot Sebald och hans mor, som kanske omedvetet f\\xf6rsett honom med material. Andra var stolta \\xf6ver att ha bidragit till detta samtida m\\xe4sterverk, som Peter Jordan, som var den andra f\\xf6rlagan till Aurach. Delar av Jordans mosters dagb\\xf6cker hade i beskuret skick hamnat i romanen, ibland n\\xe5got omgjorda.

Sebalds tillv\\xe4gag\\xe5ngs\\xe4tt har inspirerat m\\xe5nga f\\xf6rfattare som Jenny Erpenbeck, Teju Cole, och Rachel Cusk . Vad \\xe4n han l\\xe4rde ut till dessa och sina elever fanns det n\\xe5got som de inte kunde till\\xe4gna sig, hans m\\xe4sterliga stil och den aura som hans verk utstr\\xe5lar. Hans minuti\\xf6sa prosa med l\\xe5nga, ringlande beskrivande meningar \\xe4r egendomligt suggestiv.

Med sin hybridmetod ville han ge sin blick p\\xe5 v\\xe4rlden, en blick som s\\xe5g fasa och f\\xf6rst\\xf6relse, men inte som n\\xe5got kaotiskt utbrott utan snarare som ett pedantiskt organiserat arbete. S\\xe5 tedde sig ju inte minst F\\xf6rintelsen.  Sebalds far hade tj\\xe4nstgjort i naziarm\\xe9n, och hela Sebalds verk kan ses som ett gigantiskt bearbetande av detta trauma och av den sm\\xe5borgerliga, prudentligt lydiga uppv\\xe4xt som dolt allt detta och som han ville bryta sig loss ifr\\xe5n.

Den autofiktiva prosan har efter Sebald exploderat, och invaderat litteraturen.  Den genre som blev hans \\xe4r nu inte bara  hans egen. Det etiskt kontroversiella \\u2013 att ympa in en biografi med fr\\xe4mmande element \\xe4r ymnigt f\\xf6rekommande och kallas inte s\\xe4llan appropriering. Men \\xe4ven om n\\xe4rmast alla f\\xf6rfattare stj\\xe4l och l\\xe5ter minnen, ber\\xe4ttelser, l\\xe4sefrukter och andras personliga historier ing\\xe5 i sitt stoff \\u2013 t\\xe4nk till exempel Selma Lagerl\\xf6f \\u2013 s\\xe5 \\xe4r det ingen som s\\xe5 tydligt l\\xe5ter skarvarna bli synliga, som Sebald.

Sebald verkade f\\xf6re internet \\u2013 det \\xe4r l\\xe4ttare nu att sp\\xe5ra citat, m\\xe4nniskor, b\\xf6cker och biografier. N\\xe5gra av de m\\xe4nniskor vars livshistoria han stal \\u2013 utan att fr\\xe5ga \\u2013 k\\xe4nde sig smickrade \\u2013 andra blev uppriktigt f\\xf6rbannade som Auerbach, och andra som Susi Bechh\\xf6fer tyckte att hennes identitet blivit stulen \\xe4nnu en g\\xe5ng. N\\xe5got erk\\xe4nnande av Sebalds tacksamhetsskuld kom aldrig till st\\xe5nd.

Men varf\\xf6r kunde d\\xe5 inte Sebald helt enkelt kunnat ge Susi Bechh\\xf6fer kredd och n\\xe4mna att han inspirerats av hennes bok, alternativt Peter Jordans moster, vars dagbok han saxade ur? Eller tala om vilka b\\xf6cker till exempel om arkitektur han inspirerats av, alternativt klippt stora sjok ur och kanske f\\xf6r\\xe4ndrat h\\xe4r och d\\xe4r.

Jag tror svaret \\xe4r att han d\\xe5 skulle underminerat hela sin konst, sitt verk. Po\\xe4ngen \\xe4r att man aldrig riktigt som l\\xe4sare vet om n\\xe5got \\xe4r sant eller inte. Det \\xe4r som om han vill s\\xe4ga att allt \\xe4nd\\xe5 \\xe4r en illusion, men texten lyfter och sv\\xe4var just d\\xe4rf\\xf6r, i den illusionen. Han ville inte skriva g\\xe4ngse ess\\xe4er, d\\xe4r noter verifierar texten. Han visste f\\xf6rmodligen att detta hans tillv\\xe4gag\\xe5ngss\\xe4tt betraktades som oetiskt, men utan denna metod skulle hans verk aldrig ha kommit till. Och Angiers biografi st\\xe4rker intrycket att hans skrivande var ett s\\xe4tt f\\xf6r honom att \\xf6verleva. Det \\xe4r oerh\\xf6rt tragiskt och hans liv och predikament var p\\xe5 m\\xe5nga s\\xe4tt tragiskt. Det fanns ingen l\\xf6sning p\\xe5 dilemmat. Och det var genom de h\\xe4r f\\xf6rvanskningarna av fakta som han skapade denna sin sanning om tillvaron. Hans konst \\xe4r p\\xe5 samma g\\xe5ng ohygglig, vacker och uts\\xf6kt, och just i denna paradox lever den.

Eva Str\\xf6m, f\\xf6rfattare

Litteratur

Carole Angier: Speak, silence \\u2013 in search of W G Sebald. Bloomsbury circus, 2021.

W G Sebald: Dikt, prosa, ess\\xe4. \\xd6vers\\xe4ttning Ulrika Wallenstr\\xf6m. Albert Bonniers f\\xf6rlag, 2011.