Vi laser alldeles for mycket

Published: Oct. 18, 2023, 4 a.m.

b'

Vi omges av text hela tiden, \\xe4ven n\\xe4r vi inte t\\xe4nker p\\xe5 det. S\\xe5 kanske \\xe4r inte problemet att vi l\\xe4ser vi f\\xf6r lite utan att vi beh\\xf6ver ro f\\xf6r att l\\xe4sa ordentligt, funderar Torbj\\xf6rn Elensky.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. F\\xf6rst publicerad den 13 april 2021.

Redan som liten var jag en n\\xe4rmast tv\\xe5ngsm\\xe4ssig l\\xe4sare. Jag pl\\xf6jde mj\\xf6lkpaketens baksidor och Kalle Anka medan jag \\xe5t mackor efter skolan, med samma glupande aptit som \\xe4ventyrsb\\xf6cker innan jag somnade in p\\xe5 kv\\xe4llen. Snart b\\xf6rjade jag med ryska klassiker och gick via Jules Vernes till Balzac och Flaubert. Utan minsta k\\xe4nsla f\\xf6r niv\\xe5skillnader mellan den stora litteraturens m\\xe4sterverk och Tvillingdeckarna, Bill och Biggles. Den d\\xe4r vanan har aldrig l\\xe4mnat mig, men den har f\\xf6rvandlats till en h\\xe4lsofara.

I dag invaderar texter alla delar av livet. \\xd6verallt information, underh\\xe5llning, f\\xf6rstr\\xf6else utan slut. \\xc4ven under det som bara vara verkar vara bild, ljud och spel ligger texterna d\\xe4r. \\xd6verallt. Vi kommunicerar med korta texter, halvv\\xe4gs mellan prat och skrift. Vi l\\xe4ser och lyssnar p\\xe5 texter n\\xe4stan alla dygnets vakna timmar. Och det \\xe4r inte bara utbr\\xe4ndheten som h\\xe4grar, n\\xe4r informationsstr\\xf6mmen knappt ens v\\xe4xlar i intensitet, utan st\\xe4ndigt forsar fram i s\\xe5 m\\xe5nga medier, appar och kanaler. Risken \\xe4r att man blir manipulerad om man motst\\xe5ndsl\\xf6st l\\xe5ter sig dras med i fl\\xf6det. Och vem klarar att bjuda motst\\xe5nd hela tiden? Texterna skrivs med avsikter och algoritmerna tenderar att ge mig det som ligger i linje med det jag tidigare l\\xe4st, \\xe4ven om jag aktivt f\\xf6rs\\xf6ker motverka deras insn\\xe4vning av min utblick i v\\xe4rlden.

H\\xf6sten 1956 kontaktade den amerikanske presidenten Dwight D. Eisenhower f\\xf6rfattaren William Faulkner och fr\\xe5gade om inte han ville leda en kommitt\\xe9 f\\xf6r internationellt litter\\xe4rt utbyte. Det handlade om att g\\xf6ra v\\xe4rlden b\\xe4ttre och \\xf6ka f\\xf6rst\\xe5elsen mellan \\xd6st och V\\xe4st genom att f\\xe5 fler att l\\xe4sa amerikansk sk\\xf6nlitteratur. Faulkner var knappast n\\xe5gon framst\\xe5ende organisat\\xf6r, men han tackade ja. Men n\\xe4stan alla kolleger han bad att medverka svarade avvisande, en del var of\\xf6rsk\\xe4mda, andra n\\xe4rmast f\\xf6ror\\xe4ttade \\xf6ver att de f\\xf6rv\\xe4ntades g\\xe5 regeringens \\xe4renden. Att en amerikansk f\\xf6rfattare st\\xe5r fri fr\\xe5n alla myndigheter och organisationer \\xe4r det b\\xe4sta argument v\\xe4rlden beh\\xf6ver f\\xf6r den amerikanska litteraturens egenv\\xe4rde, ans\\xe5g de.

I februari 1957 skulle Faulkner presentera sitt arbete f\\xf6r regeringen. Natten f\\xf6re presentationen satte han i sig en hel flaska Jack Daniel\\u2019s. Hans enda f\\xf6rslag inf\\xf6r kommitt\\xe9n var: Vi borde tillverka tv\\xe5 st\\xe4mplar. P\\xe5 den ena ska det st\\xe5 \\u201dsant\\u201d, p\\xe5 den andra \\u201dinte sant\\u201d, och med dem st\\xe4mplar vi all litteratur som exporteras fr\\xe5n USA, s\\xe5 r\\xe5der inga oklarheter om vad som g\\xe4ller.

Man kan se en l\\xe4ngtan efter liknande f\\xf6renklingar i dag. Samtidigt som vi uts\\xe4tts f\\xf6r alltfler texter, s\\xe5 sjunker l\\xe4sf\\xf6rm\\xe5gan. Ungdomar som l\\xe4mnar gymnasiet med bra betyg i svenska klarar inte att l\\xe4sa texterna p\\xe5 universitetets grundkurser. Intresset f\\xf6r sk\\xf6nlitteratur, som inte \\xe4r genrelitteratur, \\xe4r nog det l\\xe4gsta sedan l\\xe4skunnigheten slog igenom och romaner blev ett folkn\\xf6je under 1800-talet. Varf\\xf6r ska man l\\xe4sa fantasier n\\xe4r man kan l\\xe4sa fakta? Varf\\xf6r l\\xe4sa falskt n\\xe4r man kan l\\xe4sa sant?

Ja, det \\xe4r inte bara den faktiska l\\xe4sf\\xf6rm\\xe5gan som tycks minska, utan f\\xf6rst\\xe5elsen f\\xf6r texters m\\xe5nga niv\\xe5er, ironi, sj\\xe4lvbespegling, och att en ber\\xe4ttelse kan vara sann utan att vara faktabaserad, som en riktig saga alltid \\xe4r sann.

T\\xe4nk om de som s\\xe4ger att l\\xe4sning \\xe4r nyttigt har r\\xe4tt. Man kanske faktiskt blir klokare, mera vidsynt och empatisk. Litteraturen kanske \\xe4r viktig f\\xf6r demokratin. Biblioteken \\xe4r en demokratisk r\\xe4ttighet, l\\xe4sning utvecklar oss, och om inte annat s\\xe5 blir det sv\\xe5rt f\\xf6r den som inte l\\xe4ser under sin uppv\\xe4xt att s\\xe5 sm\\xe5ningom klara sig i v\\xe5rt kunskapsintensiva samh\\xe4lle d\\xe4r till och med tr\\xe4sl\\xf6jd och idrott numera l\\xe4r omfatta \\xe4ven teori. Men m\\xe5ste allt vara teori? M\\xe5ste hela livet handla om text? Jag fr\\xe5gar detta i min egenskap av f\\xf6rfattare.

F\\xf6r det \\xe4r inte bara s\\xe5 kallat svaga elever som \\xe4r d\\xe5liga l\\xe4sare. Det g\\xe4ller oss alla. En del f\\xf6rst\\xe5r inte twitterspr\\xe5ket, andra inte klassiska romaner. Sociala medier g\\xf6r att minsta gemensamma n\\xe4mnare \\xe4r det som g\\xe4ller, f\\xf6r s\\xe5v\\xe4l tidningar som i privat kommunikation. Allusioner och gemensamma referenser verkar som bortflugna, utom i mindre grupper d\\xe4r sj\\xe4lvrefererandet g\\xe5tt fr\\xe5n intertextualitet och f\\xf6rbindelser med v\\xe4rldslitteraturen till intern jargong. Vad som klassas som \\u201dsv\\xe5ra ord\\u201d verkar bli allt mer utvidgat, fr\\xe5n tekniska termer till \\xe4ldre uttryck. Komplikation och precision elimineras ur v\\xe5rt dagliga spr\\xe5k. Ironi fungerar inte p\\xe5 n\\xe4tet, det vet alla som testat. Bokstavstrogen l\\xe4sning \\xe4r det som g\\xe4ller. Sk\\xe4mt fungerar bara i slutna grupper. Att ta f\\xf6r givet att n\\xe5gon k\\xe4nner till, vet eller f\\xf6rst\\xe5r n\\xe5got \\xe4r lika f\\xf6rol\\xe4mpande som att utg\\xe5 fr\\xe5n att den inte har n\\xe5gon aning om det. Eftersom entydighet \\xe4r om\\xf6jligt att uppn\\xe5 och all l\\xe4sning, utom av enklast t\\xe4nkbara etiketter och skyltar, \\xe4r tolkning \\xe4r tillf\\xe4llena f\\xf6r missf\\xf6rst\\xe5nd fler \\xe4n n\\xe5gonsin.

Kanske lever vi faktiskt i post-sanningens tid, d\\xe5 vi inte kan enas om n\\xe5got f\\xf6r att vi inte ens kan f\\xf6rst\\xe5 varandra? Och inte p\\xe5 grund av f\\xf6r lite information, utan f\\xf6r mycket brus, eller nej, d\\xe5n, av textmassor som uppfyller hela v\\xe4rlden.

Historien om William Faulkner som \\xe5tergavs tidigare ber\\xe4ttas av den amerikanske litteraturforskaren Merve Emre i hennes bok Paraliterary, The making of bad readers in America. Men det \\xe4r bara ett av hennes m\\xe5nga exempel p\\xe5 hur litteraturen de senaste 100 \\xe5ren utnyttjats f\\xf6r diverse syften. Hon skriver om hur den anv\\xe4nts karakt\\xe4rsdanande f\\xf6r unga kvinnor, f\\xf6r marknadsf\\xf6ring av USA s\\xe5v\\xe4l som f\\xf6r motst\\xe5nd. Litteratur har varit en bruksvara, omgiven av s\\xe5 m\\xe5nga motstridiga avsikter, sedan s\\xe5 l\\xe4nge att det framst\\xe5r som ett mirakel att sk\\xf6nlitter\\xe4r prosa ens lyckats \\xf6verleva som konstform, efter all denna misshandel fr\\xe5n b\\xe5de v\\xe4lmenande och ondsinta intressen. Svaret \\xe4r f\\xf6rst\\xe5s: p\\xe5 grund av l\\xe4sarna. Inklusive alla de slarviga l\\xe4sare som vill ha underh\\xe5llning och bekr\\xe4ftelse. Om den vore helt beroende av n\\xe4rl\\xe4sande experter skulle litteraturen kanske ha h\\xf6gre kvalitet, rent teoretiskt \\u2013 men den skulle snart d\\xf6 av syrebrist.

Och \\xe4ven om jag vill s\\xe4ga att litteraturen har ett absolut egenv\\xe4rde, h\\xf6jt \\xf6ver alla intressen, \\xe4r den ocks\\xe5 helt grundl\\xe4ggande f\\xf6r v\\xe5r demokrati, v\\xe5rt kulturarv, v\\xe5r syn p\\xe5 oss sj\\xe4lva och varandra och den utveckling av s\\xe5v\\xe4l kognitiva f\\xf6rm\\xe5gor som empati, utan vilka vi inte kommer att klara oss. Det ironiska \\xe4r att det \\xe4r f\\xf6rst d\\xe5 litteraturen befrias fr\\xe5n nyttan som hon blir verkligt nyttig.

Den tyske f\\xf6rfattaren Ernst J\\xfcnger skrev en g\\xe5ng att det \\xe4r lika nyttigt f\\xf6r sj\\xe4len att periodvis avst\\xe5 fr\\xe5n tryckta texter som det \\xe4r f\\xf6r kroppen att fasta. \\xc4ven om fastans h\\xe4lsoeffekter inte \\xe4r oomtvistade \\xe4r hans po\\xe4ng tydlig och jag tror att han har r\\xe4tt. I dagens st\\xe4ndiga textfl\\xf6den, information och underh\\xe5llning non stop, \\xe4r detta att emellan\\xe5t stiga ut ur textmassorna viktigt f\\xf6r den mentala h\\xe4lsan \\u2013 men ocks\\xe5 f\\xf6r v\\xe5r k\\xe4nsla och f\\xf6r v\\xe5rt intellekt. Omgiven av konstant buller blir man en d\\xe5lig lyssnare. Omgiven av konstant text blir vi alla d\\xe5liga l\\xe4sare.

Torbj\\xf6rn Elensky, f\\xf6rfattare

S\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 3.11.2020

'