BROADCASTS.com

b'

Vad h\\xe4nder om man l\\xe5ter en grupp chefer uppleva sv\\xe5r och ibland obehaglig konst p\\xe5 sin ledarskapsutbildning? F\\xf6rfattaren och journalisten Eva-Lotta Hult\\xe9n funderar \\xf6ver samtidens ledarskapsideal.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Snabbt och vant m\\xe5las sexdockans br\\xf6stv\\xe5rtor. Flinka fingrar monterar ihop sprayflaskor. Back efter back med sm\\xe5 s\\xe5sf\\xf6rpackningar travas p\\xe5 h\\xf6jden. H\\xe5gl\\xf6sa uniformerade m\\xe4nniskor rabblar \\u201dF\\xf6retagets \\xf6de \\xe4r mitt \\xf6de. F\\xf6retagets \\xe4ra \\xe4r min \\xe4ra.\\u201d Prisbel\\xf6nta dokument\\xe4ren \\u201dAscension\\u201d av filmaren Jessica Kingdon skildrar kinesiskt arbetsliv. P\\xe5 en kurs f\\xe5r deltagarna i detalj l\\xe4ra sig hur de ska nicka, vinka och le i aff\\xe4rslivet. 

Det \\xe4r l\\xe4tt att f\\xf6rfasa sig \\xf6ver det inrutade och hierarkiska i scenerna fr\\xe5n Kina men det finns paralleller p\\xe5 n\\xe4rmare h\\xe5ll. Den som l\\xe4ser v\\xe4sterl\\xe4ndsk managementlitteratur kan hitta instruktioner som beskriver exakt hur man som chef ska prata till och hantera sina medarbetare. Liknande manualer g\\xe5r att finna f\\xf6r l\\xe4rare och f\\xf6r\\xe4ldrar. R\\xe5d som tycks utg\\xe5 fr\\xe5n att den ene bara \\xe4r arbetsmaterial f\\xf6r den andre. 

Medicinforskaren Julia Romanowska p\\xe5pekar att ett s\\xe5dant f\\xf6rh\\xe5llningss\\xe4tt \\xe4r att betrakta som \\u201dbeteendeteknologi\\u201d, en term som f\\xf6rknippas med behavioristen BF Skinner och hans id\\xe9er om att utveckla m\\xe4nniskan genom betingning. 

I boken \\u201dSchibboleteffekten\\u201d beskriver Romanowska hur hon i en forskningsstudie l\\xe4t femtio chefer f\\xe5 en kort gemensam grundkurs i ledarskap. H\\xe4lften fick sedan forts\\xe4tta med en traditionell ledarskapsutbildning medan \\xf6vriga fick delta i tolv sammankomster med intensiva konstupplevelser kallade schibboletf\\xf6rest\\xe4llningar. Starka, ofta obehagliga eller skr\\xe4mmande texter av f\\xf6rfattare som Etty Hillesum, Franz Kafka och Fjodor Dostojevskij varvades med klassisk musik och skriftlig reflektion och samtal. 

I den f\\xf6rsta f\\xf6rest\\xe4llningen m\\xf6ttes Bibelns H\\xf6ga visan och nobelpristagaren Elfriede Jelineks skildring av ett f\\xf6rh\\xe5llande pr\\xe4glat av sexuellt v\\xe5ld. N\\xe5gra deltagare blev s\\xe5 illa ber\\xf6rda att de gick ut ur salen. Andra blev arga och upplevde sig manipulerade. Men efterhand som tr\\xe4ffarna blev fler h\\xe4nde saker med deltagarna. De kapitulerade och l\\xe4t sig ber\\xf6ras och uppr\\xf6ras utan att kr\\xe4va svar p\\xe5 vad som var nyttan med det hela. Flera ber\\xe4ttade om k\\xe4nslor av solidaritet och samh\\xf6righet och en vilja att lindra andras lidande. 

En deltagare skriver i samband med en f\\xf6rest\\xe4llning, i ett tillst\\xe5nd som kanske kan liknas vid eufori: \\u201dMycket har h\\xe4nt inom mig ikv\\xe4ll. Jag k\\xe4nner faktiskt fullt ut att jag skulle kunna l\\xe4mna allt jag har och utg\\xe5 fr\\xe5n en helt annan plats i livet. (\\u2026) Blir sugen p\\xe5 att spela dragspel. Jag ska l\\xe4ra mig spela dragspel.\\u201d En annan skriver: \\u201dJag f\\xe5r en enorm lust att \\xe5ka hem och baka br\\xf6d till min familj, jag k\\xe4nner en v\\xf6rdnad och k\\xe4rlek f\\xf6r livet.\\u201d Slut citat. Trots det m\\xf6rka inneh\\xe5llet i texterna ber\\xe4ttar flera i sina skriftliga reflektioner att deras livslust och gl\\xe4dje v\\xe4xer. Romanowska ser samtidigt en f\\xf6rskjutning hos deltagarna. De g\\xe5r fr\\xe5n att t\\xe4nka i termer av makt till att t\\xe4nka i termer av ansvar.

Jag har bara i korta perioder av mitt vuxna liv haft en chef eller sj\\xe4lv varit ledare och \\xe4r inte bekv\\xe4m i n\\xe5gon av rollerna. Allra v\\xe4rst har det varit under chefer som anv\\xe4nt v\\xe5r personliga relation till att f\\xe5 mig att g\\xf6ra vad de best\\xe4mt redan i f\\xf6rv\\xe4g. Jag tror inte att n\\xe5gon m\\xe4nniska m\\xe5r bra av att ses som en robot att programmera. Inte heller att n\\xe5gon m\\xe5r v\\xe4l av att vara den som manipulerar eller ser p\\xe5 andra enbart som medel f\\xf6r att uppn\\xe5 vissa m\\xe5l. 

I de intervjuer som gjordes med deltagarna i schibboletgruppen \\xe5tta m\\xe5nader efter experimentet ber\\xe4ttade de att de sov b\\xe4ttre, hade mer energi, var gladare och hade b\\xe4ttre sj\\xe4lvk\\xe4nsla \\xe4n tidigare. Hos den kontrollgrupp som f\\xe5tt en traditionell chefsutbildning var resultaten de motsatta. Och trots att de sj\\xe4lva tyckte sig ha blivit b\\xe4ttre chefer fick de s\\xe4mre omd\\xf6men av sina medarbetare \\xe4n f\\xf6re kursen. De traditionellt chefsutbildade m\\xe5dde allts\\xe5 inte bara s\\xe4mre, de blev ocks\\xe5 s\\xe4mre chefer av kursen de gick. Medarbetarna till schibboletprogrammets chefer var i st\\xe4llet n\\xf6jdare med dem. B\\xe5de chefer och medarbetare hade dessutom m\\xe4tbart h\\xf6gre halter av ett hormon som hj\\xe4lper oss att hantera stress. I den andra gruppen hade b\\xe5de chefer och medarbetare f\\xe5tt s\\xe4nkta niv\\xe5er. 

Musik och litteratur m\\xe5ste kanske inte f\\xf6rst\\xe5s omedelbart f\\xf6r att betyda n\\xe5got f\\xf6r oss. Och det som f\\xe5r oss att blomstra kanske inte \\xe4r den falska trygghet som en tydlig ledare ger, utan m\\xf6tet med en m\\xe4nniska som kan omfamna komplexiteten hos s\\xe5v\\xe4l sig sj\\xe4lv som andra. En av schibboletdeltagarna skriver efter kursen: \\u201dDen \\xf6mhet och respekt jag k\\xe4nde f\\xf6r var och en i gruppen var applicerbar p\\xe5 andra eftersom den var en \\xf6mhet och respekt f\\xf6r m\\xe4nniskans v\\xe4sen.\\u201d 

Ocks\\xe5 l\\xe4raren Maria Wiman bem\\xf6ter sina medarbetare med \\xf6mhet och respekt f\\xf6r deras v\\xe4sen. Tillsammans med sina elever formar hon en undervisning som blir till nytta f\\xf6r andra och erbjuder eleverna djup k\\xe4nsla av mening. Ofta b\\xf6rjar det med att eleverna blir uppr\\xf6rda \\xf6ver, eller uppspelta av n\\xe5got. Maria Wiman lyssnar och \\xe5ker med men styr med l\\xe4tt, och ibland mer fast, hand i de riktningar som g\\xf6r det m\\xf6jligt att ocks\\xe5 f\\xe5 med det stoff som l\\xe4roplanen stadgar. I boken \\u201dV\\xe4rdeskapande l\\xe4rande i praktiken\\u201d beskriver hon deras olika projekt som kan handla om att starta insamlingar till hj\\xe4lpverksamhet, bygga en informationskampanj, l\\xe4sa h\\xf6gt f\\xf6r \\xe4ldre eller skriva egna veckobrev om vad som h\\xe4nder i skolan och skicka till f\\xf6r\\xe4ldrar och mor- och farf\\xf6r\\xe4ldrar. Maria Wiman ber\\xe4ttar om ett lyh\\xf6rt samspel med eleverna. Vad f\\xe5r dem engagerade? Vilka \\xe4r de? Vad har de att bidra med?

Som ledare kan man luta sig mot sin formella makt. S\\xe5dan har man i kraft av sitt \\xe4mbete och det kan vara r\\xe4tt att f\\xf6rdela arbetsuppgifter, befordra eller degradera, straffa eller bel\\xf6na. Informell makt kan i st\\xe4llet bygga p\\xe5 att man \\xe4r den med mest kunskaper och erfarenheter eller st\\xf6rst klokskap. Vill man se engagemang och utveckling tyder forskning p\\xe5 att det \\xe4r klokare att luta sig mot sin informella makt, oavsett om man \\xe4r f\\xf6retagsledare, l\\xe4rare eller f\\xf6r\\xe4lder. Underkastelse \\xe4r inte det mest utvecklande f\\xf6rh\\xe5llningss\\xe4ttet i n\\xe5got sammanhang eller n\\xe5gon relation.  

Att vara ledare \\xe4r inte att alltid ha r\\xe4tt, \\xe4ven om m\\xe5nga ledarskapsteorier, inte minst f\\xf6r f\\xf6r\\xe4ldrar, tycks utg\\xe5 fr\\xe5n det. Det kryper i kroppen p\\xe5 mig n\\xe4r jag l\\xe4ser f\\xf6rnumstiga artiklar om vikten av att som f\\xf6r\\xe4lder benh\\xe5rt st\\xe5 fast vid vad man beslutat. Sj\\xe4lv har jag f\\xf6redragit att l\\xe4ra mina barn att goda argument kan l\\xf6na sig och att kompromisser \\xe4r b\\xe5de m\\xf6jliga och n\\xf6dv\\xe4ndiga. Ibland misslyckas jag och f\\xe5r be mina barn om urs\\xe4kt. N\\xe4r jag lyssnar p\\xe5 dem s\\xe5 l\\xe4r de mig hela tiden att bli en b\\xe4ttre f\\xf6r\\xe4lder.

I v\\xe5r samtid ropas det ofta p\\xe5 starka ledare som \\xe4r tydliga och kan konsten att f\\xf6renkla, men vad vi beh\\xf6ver \\xe4r prim\\xe4rt n\\xe5got annat: Ledare som slutar hantera, manipulera och dumf\\xf6rklara sina medarbetare, underordnade, elever, v\\xe4ljare eller barn. Individer som v\\xe5gar t\\xe4nka och k\\xe4nna och lyssna och som st\\xe5r ut med att l\\xe5ta H\\xf6ga visa m\\xf6ta Elfriede Jelinek.

Eva-Lotta Hult\\xe9n, f\\xf6rfattare och journalist