BROADCASTS.com

b'

Att ens ursprungsfamilj pr\\xe4glar tillvaron \\xe4r sj\\xe4lvklart. Men kanske \\xe4r denna p\\xe5verkan b\\xe5de djupare och mer sv\\xe5rtydd \\xe4n man kan ana. Johan Eriksson reflekterar \\xf6ver det psykiska livets ot\\xe4nkta.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Under en uppsluppen middagsbjudning f\\xf6rra helgen kom diskussionen in p\\xe5 fr\\xe5gan om vilken som egentligen \\xe4r den b\\xe4sta gin-sorten. Jag argumenterade intensiv f\\xf6r det brittiskproducerade m\\xe4rket Tanqueray. N\\xe4r jag skulle somna p\\xe5 kv\\xe4llen l\\xe5g jag och t\\xe4nkte p\\xe5 denna diskussion. Vad visste jag om gin? Hade jag provsmakat systembolagets utbud och efter noggrant \\xf6verv\\xe4gande kommit fram till att just denna sort m\\xe5ste betraktas som \\xf6verl\\xe4gsen etta? Inte alls. Handen p\\xe5 hj\\xe4rtat kunde jag inte ens med s\\xe4kerhet s\\xe4ga att jag \\xf6verhuvudtaget hade druckit den. Men varf\\xf6r d\\xe5 denna intensiva argumentation? Jag somnade f\\xf6rbryllad.

Med hj\\xe4lp av det s\\xe4regna psykiska arbete som bara det sovande tillst\\xe5ndet kan bereda utrymme f\\xf6r hade dock allt fallit p\\xe5 plats n\\xe4r jag vaknade p\\xe5 morgonen. F\\xf6r mitt inre s\\xe5g jag den vackra gr\\xf6nskimrande flaskan i pappas barsk\\xe5p och pl\\xf6tsligt mindes jag hur jag som 8-9 \\xe5ring h\\xf6rde honom i ett samtal med en arbetskollega uttala sig om Tanquerays behagligt kryddiga smak av koriander och enb\\xe4r. Det var ett uttalande gjort i f\\xf6rbifarten och fram till denna stund visste jag inte ens om att jag hade registrerat det, men nu mindes jag tydligt hur jag som pojke liksom smakade p\\xe5 den ton av auktoritet och kunskap med vilken pappa levererade omd\\xf6met. Tydligen hade jag spenderat en betydande del av f\\xf6rra helgens middagsbjudning med att omedvetet arbeta vidare p\\xe5 en argumentation som min pappa i f\\xf6rbifarten p\\xe5b\\xf6rjade f\\xf6r \\xf6ver fyrtio \\xe5r sedan och som jag tidigare aldrig ens har \\xe4gnat en tanke!

Sedan ett antal \\xe5r tillbaka arbetar jag heltid med psykoanalys och psykoterapi. Det \\xe4r sl\\xe5ende hur snabbt in i den terapeutiska kontakten som de flesta patienter b\\xf6rjar prata om sin ursprungsfamilj, inte s\\xe4llan redan under det f\\xf6rsta samtalet, och detta utan att jag som terapeut introducerat temat. Min erfarenhet \\xe4r att detta inte har sin grund i att patienterna sitter med ned\\xe4rvda och freudianskt f\\xe4rgade f\\xf6rest\\xe4llningar om vad terapi handlar om. Snarare tycks som att patienterna intuitivt och med s\\xf6mng\\xe5ngaraktig s\\xe4kerhet identifierat att de problem som f\\xe5tt dem att upps\\xf6ka en psykoterapeut har sina emotionella r\\xf6tter i den g\\xe5tfulla och djupt komplexa sociala organisation som kallas f\\xf6r familjen.

Vi tror vi vet vad en familj \\xe4r f\\xf6r n\\xe5gonting. Visst, p\\xe5 ett plan vet vi f\\xf6rst\\xe5s det. I Svenska akademins ordlista kan vi l\\xe4sa att en familj \\xe4r \\u201den grupp m\\xe4nniskor i ett hush\\xe5ll, ofta enbart f\\xf6r\\xe4ldrar och barn\\u201d. P\\xe5 ett psykologiskt plan har vi dock inte en aning om vad en familj \\xe4r f\\xf6r n\\xe5got, och detta trots att de allra flesta av oss har erfarenheten att v\\xe4xa upp inom ramen f\\xf6r en \\u2013 hur familjekonstellationen i det enskilda fallet \\xe4n m\\xe5 se ut. Utan att \\xf6verdriva tror jag man kan s\\xe4ga att ursprungsfamiljen utg\\xf6r det psykiska livets ot\\xe4nkta, det vill s\\xe4ga det som utan att sj\\xe4lvt kunna t\\xe4nkas, f\\xf6rst\\xe5s och uttryckas, samtidigt sk\\xe4nker v\\xe5rt psykiska liv den identitet, den organisation, den riktning och den atmosf\\xe4r som utg\\xf6r sj\\xe4lva spelplanen f\\xf6r allt t\\xe4nkande, all f\\xf6rst\\xe5else och alla f\\xf6rs\\xf6k till uttryck.

Vad som prim\\xe4rt skiljer ens ursprungsfamilj fr\\xe5n andra typer av sociala grupper \\xe4r f\\xf6rst\\xe5s att den best\\xe5r av de personer i relation till vilka jag blivit den jag idag \\xe4r. De ursprungliga familjemedlemmarna \\xe4r p\\xe5 ett grundl\\xe4ggande plan dem genom vilka, och med vilka, vi introducerats till och fostras in i den mellanm\\xe4nskliga v\\xe4rld inom vilken vi utvecklat v\\xe5r upplevelse av att vara en person bland andra personer. Biologiskt och socialt f\\xf6ds vi in i ett intersubjektivt kraftf\\xe4lt av mer eller mindre omedvetna beg\\xe4r, f\\xf6rv\\xe4ntningar, ideal, besvikelser, \\xf6nskningar och f\\xf6rest\\xe4llningar. V\\xe5r psykologiska f\\xf6delse \\u2013 det vill s\\xe4ga v\\xe5r f\\xf6delse som subjekt eller personer med en identitet och ett rudiment\\xe4rt s\\xe4tt att emotionellt navigera i den mellanm\\xe4nskliga v\\xe4rlden \\u2013 \\xe4r sedan till stora delar frukten av v\\xe5ra initiala och lite famlande f\\xf6rs\\xf6k att svara p\\xe5 de djupt g\\xe5tfulla budskap som detta kraftf\\xe4lt konfronterar oss med. Det \\xe4r som om personligheten och dess k\\xe4nslom\\xe4ssiga repertoar antar sin grundl\\xe4ggande gestalt i takt med v\\xe5ra infantila f\\xf6rs\\xf6k att psykologiskt respondera p\\xe5 fr\\xe5gor vi som vuxna skulle kunna formulera i termer av \\u201dVilka \\xe4r de h\\xe4r?\\u201d, \\u201dVem \\xe4r det de talar till?\\u201d, \\u201dVad vill de ha av mig?\\u201d, \\u201dVem vill de att jag ska vara?\\u201d, \\u201dVad ska jag g\\xf6ra med allt detta?\\u201d.

De sj\\xe4lsliga svaren p\\xe5 dessa fr\\xe5gor har inte s\\xe4llan formen av det som inom psykoanalysen kallas f\\xf6r internaliseringar. Det vill s\\xe4ga det lilla och inte s\\xe5 lilla barnet svarar ofta p\\xe5 dessa fr\\xe5gor genom mer eller mindre fantasirika former av identifikationer. Barnet h\\xe4mtar liksom in, och st\\xf6per sig sj\\xe4lv i relation till, de prototypiska figurer som i dess upplevelsev\\xe4rld befolkar det kraftf\\xe4lt som barnet f\\xf6tts in i. Det utvecklade psyket antar p\\xe5 s\\xe5 vis karakt\\xe4ren av en inre familjekonstellation som allts\\xe5 mejslats fram p\\xe5 basis av de krafter som s\\xe4tts i spel i den yttre familjen, men som l\\xe5ngt ifr\\xe5n \\xe4r en bl\\xe5kopia av denna. Till exempel \\xe4r de prototypiska figurerna i den inre familjekonstellationen ofta m\\xe5nga fler och betydligt mer stereotypa \\xe4n de faktiska familjemedlemmarna. En figur \\xe4r kanske p\\xe5 ett utpr\\xe4glat s\\xe4tt h\\xe5rd och of\\xf6rsonlig; en annan figur \\xe4r undfallande och anpassningsbar; en tredje \\xe4r liten och svag; en fj\\xe4rde upplever sig helt sakna existensber\\xe4ttigande och en femte \\xe4r djupt fr\\xe4mmande inf\\xf6r det ansikte som reflekteras tillbaka i badrumsspegeln.

Vi kallar det f\\xf6r v\\xe5r emotionella repertoar, men vid n\\xe4rmare p\\xe5seende har denna repertoar allts\\xe5 formen av en inte s\\xe4llan konfliktfylld ensemble av inre figurer som arbetats fram inom ramen f\\xf6r den \\xf6vergripande atmosf\\xe4r som pr\\xe4glade livet i v\\xe5r ursprungsfamilj. N\\xe4r det kommer till familjen \\xe4r d\\xe4rf\\xf6r gr\\xe4nserna f\\xf6r alltid por\\xf6sa mellan en sj\\xe4lv och \\xf6vriga medlemmar. Vi kan \\xe4gna ett helt liv \\xe5t att f\\xf6rs\\xf6ka uppr\\xe4tta k\\xe4nslom\\xe4ssig distans till v\\xe5ra f\\xf6r\\xe4ldrar och syskon, men inte ens n\\xe4r de \\xe4r d\\xf6da lyckas vi. Till skillnad mot de m\\xe4nniskor som kommit in i livet p\\xe5 ett senare stadium s\\xe5 utg\\xf6r medlemmarna i ursprungsfamiljen inte personer bland andra personer i min v\\xe4rld. Snarare \\xe4r de centrala och skapande delar av den v\\xe4rld inom vilken relationer till andra personer \\xf6verhuvudtaget kan uppr\\xe4ttas. Det \\xe4r d\\xe4rf\\xf6r jag kan komma p\\xe5 mig sj\\xe4lv med en s\\xe5 m\\xe4rklig sak som att p\\xe5 en middagsbjudning tillsammans med andra personer omedvetet \\xe4gna halva kv\\xe4llen \\xe5t att energiskt f\\xf6rs\\xf6ka vinna en argumentation som min pappa i f\\xf6rbifarten p\\xe5b\\xf6rjade f\\xf6r \\xf6ver fyrtio \\xe5r sedan och som jag tidigare aldrig ens har \\xe4gnat en tanke!

Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i teoretisk filosofi