BROADCASTS.com

b'

Emotionella egenf\\xf6retagare och imagin\\xe4ra f\\xf6rh\\xe5llanden utm\\xe4rker v\\xe5r tid. Katarina Wikars l\\xe4ser sociologen Eva Illouz och funderar \\xf6ver fr\\xe5nvarons frekvensniv\\xe5.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Denna ess\\xe4 s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen i juni 2020.

Var fl\\xe4mtar den lilla k\\xe4rleken idag? I en tid d\\xe5 m\\xe5nga inte vill engagera sig, inte kan v\\xe4lja, inte vet vad de k\\xe4nner. D\\xe4r det g\\xe4ller att skapa \\xf6msesidig distansering och inte g\\xf6ra sig n\\xe5gra f\\xf6rv\\xe4ntningar. Duktigast p\\xe5 att hantera ovissheten vinner. Och vem har inte suttit med v\\xe4ninnorna och f\\xf6rs\\xf6kt tyda ett knapph\\xe4ndigt mail, vad menade han egentligen med \\u201dha det s\\xe5 bra\\u201d. Den franska konstn\\xe4ren Sophie Calle gjorde en underbar rosa blank bok \\u201dTake care of yourself\\u201d utifr\\xe5n ett s\\xe5nt standard-g\\xf6ra-slut-mail \\u2013 hon l\\xe4t 107 kvinnor med olika yrken tolka det och den eventuella undertexten: dansa det, dissekera det, andas ut det, g\\xf6ra lingvistiska och juridiska analyser av det. En hel skolklass fick jobba med dess dramaturgiska kurva. En ekonom uppst\\xe4llde en balansr\\xe4kning d\\xe4r upprepningarna kostade extra. Och slutligen \\xe5t en papegoja upp brevet. Move on, sa sexologen.

107 konstruktiva l\\xf6sningar p\\xe5 vad v\\xe4ninnorna och jag har \\xe4ltat i \\xe5rtionden, typ mellan femton och femtio. De vaga premisserna. Vad s\\xe4ger dom egentligen? Var vi kulturellt betingade att bli sittande med k\\xe4nslo\\xe4ltandet i kn\\xe4et? Varf\\xf6r la jag ut 15 000 p\\xe5 en KBT-terapeut som ritade det lilla ledsna barnet i mig p\\xe5 ett bl\\xe4dderblock medan han med en uppgiven gest fadade ut g\\xe5ng efter annan?  Makt \\xe4r att k\\xe4nna minst men vilka kontrakt skulle d\\xe5 en liten relation beh\\xf6va f\\xf6r att inte vara helt otrygg?

I detta ovissa l\\xe4ge kan man lyfta blicken till en sociologs niv\\xe5 och granska den emotionella distansen och m\\xe4nniskans eventuella v\\xe4rde p\\xe5 relationsmarknaden och fr\\xe5ga sig: \\xc4r det samh\\xe4llsordningen som g\\xf6r att jag fryser s\\xe5 jag skakar?

K\\xe4rleken har i senkapitalismen blivit allt flyktigare, och det var ett bra tag sen guru-sociologen Zygmunt Bauman skrev \\u201dLiquid love.\\u201d Vi kan inte tolka andras k\\xe4nslor eller v\\xe5ra egna eventuella. Vi vet inte vad vi vill ha, bara n\\xe5got annat. Om vi blev n\\xf6jda skulle vi sluta att konsumera. K\\xe4nns det igen? Att aldrig vara tillfreds? Valfrihetens ideologi har blivit v\\xe4gledande \\xe4ven i k\\xe4nslolivet. \\xd6verbyggnaden \\xe4r tyngre \\xe4n n\\xe5gonsin: relationsexperter och dejtingindustri f\\xf6r att inte tala om sj\\xe4lvhj\\xe4lpsb\\xf6cker och det tar en halv sekund att bli bortswipad p\\xe5 Tinder.

Kan det beh\\xf6vas nya ord f\\xf6r icke-k\\xe4nslorna? fr\\xe5gar den israeliska sociologen Eva Illouz i uppf\\xf6ljaren till succ\\xe9n \\u201dD\\xe4rf\\xf6r g\\xf6r k\\xe4rlek ont.\\u201d Den heter \\u201dD\\xe4rf\\xf6r tar k\\xe4rleken slut.\\u201d Jag kan g\\xe5 n\\xe4r som. Vi har v\\xe4l inte lovat varandra n\\xe5got. Ett enda stort k\\xe4rleksprekariat driver runt. Man kan inte f\\xe5 sparken om man inte ens \\xe4r anst\\xe4lld. Illouz fr\\xe5gar str\\xe4ngt: "hur har de tillf\\xe4lliga sexuella f\\xf6rbindelserna och den allm\\xe4nna sexualiseringen av v\\xe5ra relationer f\\xf6r\\xe4ndrat v\\xe5rt s\\xe4tt att bygga relationer?"

Kroppen ligger runt. K\\xe4nslorna sv\\xe4var i ovissheten. Sex f\\xf6ljs numera av den \\xe5ngestladdade utmaningen att f\\xf6rs\\xf6ka utveckla k\\xe4nslor, h\\xe4vdar hon. Och samtidigt g\\xf6r k\\xe4rleken inte s\\xe5 ont l\\xe4ngre om den inte ens f\\xf6rm\\xe5r finnas. Redan p\\xe5 \\xe5ttiotalet sa jag ett l\\xe5ngh\\xe5rigt pojkv\\xe4nsembryo: "Det hade varit b\\xe4ttre om vi hade l\\xe4rt k\\xe4nna varann innan vi l\\xe5g med varandra." Han rusade ut ur min l\\xe4genhet klockan fyra p\\xe5 morgonen, citerade Gunnar Bj\\xf6rling och skrek att jag minsann inte skulle lyckas med att dekonstruera honom.

Situationship \\u2013 \\xe4r ett ord jag inte h\\xf6rt innan men hade haft stor nytta av i yngre upplaga, det \\xe4r en klenare variant av Relationship: det finns ingen framtid, vi \\xe4r inte offentliga, det h\\xe4r leder ingenstans, vi \\xe4r ju \\xf6verens om att vi inte har ett f\\xf6rh\\xe5llande men ooops: jag gick visst helt upp i situationen. Det \\xe4r ett situationship.

Det \\xe4r som om alla \\xe4r ton\\xe5ringar igen. Man beh\\xf6ver inte g\\xf6ra fallstudier utan kan som Zygmunt Bauman bara konstatera.

Men kan det vara \\xf6verfl\\xf6det som f\\xe5r oss att bli loja och liksom likn\\xf6jda? Det finns alltid n\\xe5got b\\xe4ttre tre klick bort. Vad var det Marguerite Duras f\\xf6rs\\xf6kte l\\xe4ra oss f\\xf6r l\\xe4ngesen? Att s\\xf6ka sig tillbaka till f\\xf6rlustens punkt. Jag matade n\\xe5gra katter en sommar som var vana vid att f\\xe5 konstant f\\xf6r lite mat. De \\xe5t \\xf6gonblickligen upp sin sn\\xe5lt tilltagna ranson och ylade sen runt i timmar, stirrade p\\xe5 den tomma matsk\\xe5len tills det var dags igen f\\xf6r n\\xe5gra flagor torrfoder. Poeten Anne-Marie Berglund sa en g\\xe5ng att det \\xe4r helt olika laddningar det handlar om, fr\\xe5nvaron har en helt annan frekvensniv\\xe5. Det intressanta i f\\xf6r\\xe4lskelsen \\xe4r just saknaden.

\\xc4r saknad en k\\xe4nsla? Eller \\xe4r det h\\xe5let efter en k\\xe4nsla? Alla s\\xf6ker vi de d\\xe4r \\xf6gonblicken n\\xe4r vi drar oss bort fr\\xe5n oss sj\\xe4lva, skrev Duras, den distans till oss sj\\xe4lva som vi har inom oss. Man vet ingenting, skrev hon, inte ett dugg om det man g\\xf6r.

Det duger inte numera n\\xe4r vi lever i ett terapisamh\\xe4lle s\\xe5 det \\xe4r bara att forts\\xe4tta fr\\xe5ga experterna: Vad g\\xf6r d\\xe5 alla uppbrott fr\\xe5n mer eller mindre imagin\\xe4ra f\\xf6rh\\xe5llanden med oss? Leder de till k\\xe4nslom\\xe4ssiga skador? Till romaner? Djuna Barnes tillbringade \\xe5tta \\xe5r p\\xe5 barer i Paris p\\xe5 tjugotalet och letade efter sin notoriskt otrogna \\xe4lskarinna. Det blev det modernistiska m\\xe4sterverket \\u201dNattens skogar\\u201d till sist. Fr\\xe5gan \\xe4r vad det blir f\\xf6r litteratur av de klena samtidsk\\xe4nslorna f\\xf6r inget f\\xe5r g\\xf6ra ont s\\xe5 l\\xe4nge som \\xe5tta \\xe5r numera. Alla f\\xf6respr\\xe5kar: upp p\\xe5 banan, ut p\\xe5 marknaden, du \\xe4r v\\xe4rd ett b\\xe4ttre liv, ha det s\\xe5 bra. Det \\xe4r paradoxalt nog bara b\\xf6rsen som f\\xe5r vara nerv\\xf6s numera, vi andra ska vara emotionella egenf\\xf6retagare \\xe4ven om vi inte har en aning om hur man bygger just tillit.

\\xc4ven \\xe4ktenskapen tar slut \\xe4ven om de bara f\\xe5r sista kapitlet i D\\xe4rf\\xf6r tar k\\xe4rleken slut. M\\xe5nga mikrotrauman ackumuleras. Det inrutade ifr\\xe5gas\\xe4tts. Det sexuella inaktiveras. N\\xe5gon blir irriterad p\\xe5 det nya bordet och drar. M\\xe5nga m\\xe4n g\\xf6r sorti f\\xf6r att slippa uttrycka sig, menar Illouz som \\xe4r sociolog och inte psykolog, f\\xf6r terapeuterna har l\\xe4rt medelklassens kvinnor att formulera de k\\xe4nslom\\xe4ssiga behoven och starta f\\xf6rhandlingar om allting. L\\xe4rt dem s\\xe4tta ord p\\xe5 flyktiga st\\xe4mningar. Du ser mig inte. Du motsvarar inte mina k\\xe4nslor. Du begr\\xe4nsar min frihet. Det \\xe4r bara ton\\xe5ringar och en och annan kulturarbetare som tror p\\xe5 romantisk k\\xe4rlek, sa poeten Johan J\\xf6nson en g\\xe5ng. Alla andra vet att pengarna och statusen spelar roll.

Om det nu skulle slumpa sig s\\xe5 i att tv\\xe5 m\\xe4nniskor blir attraherade av varandra kan de komma \\xf6verens om att aldrig n\\xe5gonsin ha sex med varandra. Varf\\xf6r d\\xe5? Just f\\xf6r att bevara mysteriet, inte schabbla bort det. S\\xe5 sa h\\xf6r och h\\xe4pna f\\xf6rfattaren Erica Jong p\\xe5 \\xe4ldre dagar, mest k\\xe4nd f\\xf6r sjuttiotalsromanen "R\\xe4dd att flyga". Vi m\\xe5ste tillbaka till sexualitetens mysterium, sa hon. Fantasin \\xe4r alltid rikare \\xe4n verkligheten. Redan Sapho kallade f\\xf6rresten Eros f\\xf6r en fiktionsv\\xe4vare.

Kan det vara s\\xe5 att saknaden visar vad som \\xe4r v\\xe4rdefullt, att det g\\xe5r att \\xf6vervinna den ih\\xe5liga k\\xe4nslom\\xe4ssiga distansen med l\\xe4ngtans bl\\xe5a blomma. Antagligen inte, men f\\xf6rs\\xf6ka duger.

Katarina Wikars
katarina.wikars@sverigesradio.se