BROADCASTS.com

Published: Oct. 25, 2021, 4 a.m.

b'

Humor \\xe4r vanligt bland m\\xe4nniskor och andra primater. Vad vi skrattar \\xe5t f\\xf6r\\xe4ndras med tiden - kanske ocks\\xe5 skrattets kvalitet? L\\xe4karen Matz Larsson minns sin tid som clown, i denna ess\\xe4.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

\\n

Jag hade precis f\\xe5tt min l\\xe4karlegitimation, och blivit anst\\xe4lld p\\xe5 Huddinges psykiatriska klinik. D\\xe5 uppkom pl\\xf6tsligt behov av ledighet, l\\xe5ng ledighet \\u2013 och redan om en vecka! Det var inte s\\xe4rskilt popul\\xe4rt, eftersom jag hade flera nattjourer inplanerade. Jag v\\xe4ntade nerv\\xf6st p\\xe5 besked. Min chef hade till och med tillkallat klinikchefen. De tog god tid p\\xe5 sig men till slut kallades jag in i rummet.

\\n

De tv\\xe5 herrarna synade mig fr\\xe5n topp till t\\xe5.

\\n

\\u2013 Att \\xe5ka till M\\xfcnchen f\\xf6r att jobba som clown p\\xe5 en Cirkus l\\xe5ter fullkomligt vansinnigt, vansinnigt\\u2026

\\n

(l\\xe5ng paus)

\\n

..men samtidigt s\\xe5 roligt och studentikost, att det m\\xe5ste premieras!

\\n

De slog sig f\\xf6r kn\\xe4na och kasta till mig en beviljad ledighetsans\\xf6kan. Dr\\xf6mjobbet var mitt!

\\n

Men \\xe4r det verkligen dr\\xf6mjobbet att vara clown, komiker \\u2013 yrkesm\\xe4ssigt reta till skratt? Historikern Peter K Andersson st\\xe4ller fr\\xe5gan i boken Komikerns Historia.

\\n

F\\xf6r vad h\\xe4nder n\\xe4r rampljuset slocknar? Drar sig komikern tillbaka till en v\\xe4rld av ensamhet och introspektion? F\\xf6ljande episod anges vara autentisk:

\\n

En djupt deprimerad och livstr\\xf6tt man bes\\xf6ker doktorn. Denne \\xe4mnar skriva ut ett recept men f\\xe5r en id\\xe9 och s\\xe4ger: G\\xe5 och se p\\xe5 clownen Grimaldi! Ni kommer att g\\xe5 d\\xe4rifr\\xe5n mycket gladare. Patienten suckar.
\\u2013 Det \\xe4r jag som \\xe4r clownen Grimaldi.

\\n

Grimaldi f\\xf6r\\xe4ndrade clownens skepnad f\\xf6r alltid. Det b\\xf6rjade i London 1806. Han framtr\\xe4dde som harlekin, men \\xf6verraskade alla genom en helt ny kreation: Gr\\xe4lla f\\xe4rger, dj\\xe4rva m\\xf6nster. Det vitsminkade ansiktet pryddes med tjocka r\\xf6da l\\xe4ppar.

\\n

Ja, Grimaldi skapade cirkusclownen och blev om\\xe5ttligt popul\\xe4r, men hans barndom och vuxna liv var dystert och vemodigt, s\\xe5 han kom att bli sinnebilden f\\xf6r den melankoliske komikern.

\\n

Fast det \\xe4r konkurrens om den titeln. Max Linder \\u2013 filmens f\\xf6rsta v\\xe4rldsstj\\xe4rna, liksom Robin Williams - suiciderade. Den manodepressive Spike Milligan, en f\\xf6rebild och f\\xf6reg\\xe5ngare till Monty Pyton, for titt som t\\xe4tt till psykiatriska kliniken.

\\n

Lyckligt ovetande om s\\xe5dant for jag ner till M\\xfcnchen f\\xf6r att bli clown p\\xe5 anrika Cirkus Krone. Den vita rocken ersattes av en harlekin-kostym med klingande bj\\xe4llror p\\xe5 huvudet. Jag och fem andra clowner skuttade \\xf6ver en gammaldags plint, fastnade, krockade, snubblade, tappade byxan, fick lavemang. Kort sagt ett klassiskt clown-nummer.

\\n

Artistgruppen hette Humbugs, ett passande namn, f\\xf6r clowner b\\xf6r misslyckas med det mesta, te sig betydligt dummare \\xe4n sin publik. Det var vi bra p\\xe5. Cirkuspubliken kunde bokstavligt se ner p\\xe5 oss fr\\xe5n sin l\\xe4ktare. V\\xe5ra stunttrix, snubblingar och fall n\\xe5dde oanade h\\xf6jder \\u2013 och bottnar. Botten p\\xe5 cirkusen, dvs cirkusgolvet var h\\xe5rt och kunde bli snorhalt. Bj\\xf6rnurin och papegoj-spillning fr\\xe5n tidigare nummer gjorde det geschwint att dratta p\\xe5 \\xe4ndan. Visst kunde det vara sm\\xe4rtsamt men publikens skratt fungerade likt morfin.

\\n

Publikens skratt fungerade likt morfin.

\\n

N\\xe5gra decennier senare fr\\xe5gar jag mig: Hur kom det sig att jag beredd att v\\xe4xla l\\xe4karyrkets status och p\\xe5litliga l\\xf6nekuvert mot clownens l\\xe5gavl\\xf6nade, kringflackande och frakturben\\xe4gna syssla? Vad var det som lockade?

\\n

Svaret \\xe4r nog \\u201dskrattretande\\u201d. Ja, nu menar jag det bokstavligt: skrattretandet \\u2013 det som fr\\xe4mst lockade var faktiskt lusten, f\\xf6rm\\xe5nen, gl\\xe4djen av att framkalla skratt!

\\n

D\\xe5 reser sig fr\\xe5gan - Vad \\xe4r skratt \\u2013 egentligen? Platon, Aristoteles, Descartes, Kant, Schopenhauer, Darwin, Freud har tacklat fr\\xe5gan, dock utan st\\xf6rre framg\\xe5ng.

\\n

Aristoteles hade fel. Skratt \\xe4r inte unikt f\\xf6r m\\xe4nniskan. Schimpanser producerar skratt s\\xe5v\\xe4l n\\xe4r de kittlas som n\\xe4r de leker. Fast, skrattande schimpanser l\\xe5ter helt annorlunda \\xe4n oss, producerar betydligt glesare skrattljud - ett enda skrattljud per utandning och inandning. \\u201dHa\\u2014--Ha\\u2014--Ha\\u2014--Ha\\u201d. \\xc4ven r\\xe5ttor producerar skrattliknande ljud.

\\n

Det var evolutionen av v\\xe5r tv\\xe5-fota g\\xe5ng som liksom \\u201dfrikopplade\\u201d det m\\xe4nskliga skrattet fr\\xe5n andningen. Br\\xf6stkorgens muskler var inte l\\xe4ngre oumb\\xe4rliga vid f\\xf6rflyttning. Detta m\\xf6jligg\\xf6r ett mycket snabbare tempo.

\\n

Det finns tv\\xe5 typer av skratt. Det spontana, "\\xe4rliga" k\\xe4nslodrivna skrattet brukar kallas Duchenne-skratt. N\\xe4r andra primater \\xe4n m\\xe4nniska brister ut i skratt handlar det alltid om Duchenne-skratt, allts\\xe5 den ofrivilliga, "\\xe4rliga" sorten. Den andra skratt-varianten, det viljem\\xe4ssigt utl\\xf6sta skrattet kan blott m\\xe4nniskan leverera.

\\n

Skrattet har stor social och k\\xe4nslom\\xe4ssiga kraft, och skratt fyller helt olika funktioner i olika situationer. Att skratta \\xe5t n\\xe5gon vid fel tillf\\xe4lle kan utl\\xf6sa mord, att skratta med n\\xe5gon kan f\\xf6rena, skapa sammanh\\xe5llning, rent av r\\xe4dda livhanken i en hotfull situation.

\\n

Skrattar m\\xe5nga samtidigt kan det uppst\\xe5 n\\xe5got magiskt. Det har clownerna i Humbugs och f\\xf6rst\\xe5s m\\xe5nga andra komiker f\\xe5tt uppleva. Samspelet, timingen med \\xf6vriga akt\\xf6rer, och viktigast av allt - publiken.

\\n

Att skratta gott \\u2013 a la Duchenne - sk\\xe4nker samh\\xf6righet!

\\n

P\\xe5 en cirkus \\xe4r publikhavet n\\xe4ra, sinnena alerta, och reaktionerna omedelbara. Dessutom, ekvilibristiska musiker bevakar clownens krumspr\\xe5ng, bl\\xe5ser i trumpeten, sl\\xe5r till cymbalen \\u2013 i r\\xe4tt millisekund. Det liksom b\\xf6ljar fram - musik, appl\\xe5der, skrattsalvor, andningsr\\xf6relser. Artister, musiker och publik, barn som gamla, bildar som en stor synkroniserad organism. Att skratta gott \\u2013 a la Duchenne - sk\\xe4nker samh\\xf6righet!

\\n

Mycket av denna sinnlighet, synkroni och n\\xe4rhet har g\\xe5tt f\\xf6rlorad i dagens komik. Den klassiska clownen finns i b\\xe4sta fall p\\xe5 barnsjukhuset, men f\\xf6rknippas fr\\xe4mst med skr\\xe4ckfilmer som Jokern. Komikern sitter i TV-soffan, eller sk\\xe4mtar via Youtube, fj\\xe4rran fr\\xe5n sin publik. Den postmoderna komikern drattar ej p\\xe5 \\xe4ndan, nej hen st\\xe5r upp.

\\n

Trots att sj\\xe4lvironin \\xe4r betydande, s\\xe5 tycks st\\xe5 upp-artisten \\xe4nd\\xe5 liksom vara smartare \\xe4r sin publik. Och d\\xe4r lurar en fara: Med en f\\xf6rtjust publik, blir komikern till det yttre lik en predikare, men en sann komiker beh\\xf6ver snarare vara predikarens motsats. En komiker som tar sig sj\\xe4lv p\\xe5 f\\xf6r stort allvar glider l\\xe4tt in i predikarrollen, och humorn brakar samman.

\\n

S\\xe5, k\\xe4ra st\\xe5-uppare: Om du blivit en f\\xf6rkunnare - om din humor g\\xe5tt i st\\xe5.

\\n

N\\xe5gra sm\\xe5 tips. Pr\\xf6va g\\xe4rna bj\\xe4llror i hatten, eller varf\\xf6r inte vitm\\xe5lade kinder, stora r\\xf6da l\\xe4ppar, gr\\xe4lla f\\xe4rger, dj\\xe4rva m\\xf6nster.

\\n

\\n

Matz Larsson

\\n

\\n

Referenser:

\\n

Komikerns Historia av Peter K. Andersson, Natur och Kultur, Falun, 2020

\\n

Provine RR. Laughter as a scientific problem: An adventure in sidewalk neuroscience. J Comp Neurol. 2016 Jun 1;524(8):1532-9. doi: 10.1002/cne.23845. Epub 2015 Sep 24. PMID: 26131571.

'