BROADCASTS.com

b'

"Ja, f\\xf6r mycket teknik \\xe4r inte bra, det g\\xe4ller att anv\\xe4nda den med m\\xe5tta". Visst l\\xe5ter det som en sund inst\\xe4llning? Men den missar att n\\xe5got fundamentalt, s\\xe4ger id\\xe9historikern David Malm.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

I en uppm\\xe4rksammad artikel i The Atlantic h\\xe4vdade psykologiprofessorn Jean Twenge att ungas d\\xe5liga m\\xe5ende beror p\\xe5 de smarta telefonerna. Hon h\\xe4vdar att de har \\u201df\\xf6rst\\xf6rt en generation\\u201d.

Reaktionerna p\\xe5 artikeln var f\\xf6ruts\\xe4gbara. Vissa kunde gl\\xe4djas \\xf6ver att f\\xe5 sin uppfattning om teknologin som roten till det onda bekr\\xe4ftad. Medan andra kunde avf\\xe4rda artikeln som konservativ teknikfientlighet.

Det sistn\\xe4mnda l\\xe4gret l\\xe4r st\\xe5 segrande \\xe4ven denna g\\xe5ng. Med sin evigt ljumma och suntf\\xf6rnuftsm\\xe4ssiga attityd kommer den allm\\xe4nna positionen bli n\\xe5got i stil med, \\u201dja, som med allt annat \\xe4r f\\xf6r mycket teknologi inte bra, det g\\xe4ller att vara m\\xe5ttfull.\\u201d \\xc4ven om det l\\xe5ter klokt, och det \\xe4r v\\xe4l hela v\\xe4rdet i denna position, \\xe4r det s\\xe5klart felaktigt. F\\xf6r medierna och teknologin formar v\\xe5r relation till v\\xe4rlden, och \\xe4r d\\xe4rf\\xf6r intimt f\\xf6rknippade med v\\xe5rt m\\xe5ende.

"De senaste trehundra \\xe5rens historia kan f\\xf6rst\\xe5s som ett l\\xe5ngt segert\\xe5g f\\xf6r id\\xe9n att den viktigaste relationen i livet \\xe4r den du har med dig sj\\xe4lv" 

En anledning till detta samband f\\xf6rs\\xf6kte mediehistorikern Marshall McLuhan ge redan 1964 i boken \\u201dUnderstanding media\\u201d. Han argumenterade f\\xf6r att det \\xe4r mediet som \\xe4r budskapet, det vill s\\xe4ga att medierna och teknologin, s\\xe5som den smarta telefonen, \\xe4r det betydelseb\\xe4rande och inte vad vi tittar p\\xe5 i dem. P\\xe5 samma s\\xe4tt som att det viktiga med v\\xe4gen inte \\xe4r vilka platser den knyter samman, utan att den g\\xf6r det m\\xf6jligt att l\\xe4mna dem, \\xe4r det revolutionerande med telefonen, bland annat, att den g\\xf6r oss oberoende av alla platser. Det \\xe4r d\\xe4rf\\xf6r psykologiprofessorn som skrivit artikeln om de smarta telefonerna kan s\\xe4ga att dagens unga \\u201d\\xe4r en ensam och icke-placerad generation\\u201d.

Jag tror dock inte att den smarta telefonen ska presenteras som den ensamme boven i dramat. I den m\\xe5n det \\xe4r ett drama b\\xf6rjade det l\\xe5ngt tidigare. De senaste trehundra \\xe5rens historia kan f\\xf6rst\\xe5s som ett l\\xe5ngt segert\\xe5g f\\xf6r id\\xe9n att den viktigaste relationen i livet \\xe4r den du har med dig sj\\xe4lv. Romantiken st\\xe4llde krav p\\xe5 originalitet. Upplysningen uppmanade m\\xe4nniskor att ta sig ur ett tillst\\xe5nd av omyndighet. F\\xf6r att uppfylla dessa krav, och de mer sentida str\\xe4nga uppmaningarna om att vara frist\\xe5ende, kr\\xe4vs ett aktivt och sj\\xe4lvst\\xe4ndigt jag som inte ovetande underordnar sig n\\xe5gra traditioner, f\\xf6rdomar eller konventioner.

Och det \\xe4r allts\\xe5 teknologiska innovationer som f\\xf6rt oss p\\xe5 denna resa, eller hj\\xe4lpt oss att framg\\xe5ngsrikt f\\xf6reta den. McLuhan f\\xf6reslog till och med att \\u201dutvecklandet av skrivande och den visuella organisationen av livet gjorde uppt\\xe4ckten av individualism m\\xf6jlig\\u201d. Han menar att skrivande och l\\xe4sande \\xe4r ett utm\\xe4rkt s\\xe4tt att f\\xe5 syn p\\xe5 sig sj\\xe4lv. Att de utvecklar en k\\xe4nsla av ett jag. Att umg\\xe5s med sig sj\\xe4lv genom att l\\xe4sa en bok kan p\\xe5 s\\xe5 vis vara en chockartad upplevelse d\\xe4r din egen subjektivitet m\\xf6ter en annans, och d\\xe4r den andras tankar inte n\\xf6dv\\xe4ndigtvis \\xe4r det som skr\\xe4mmer.

"Huset \\xe4r ett medium, och de senaste hundra \\xe5ren har de fungerat som sm\\xe5 boxar gjorda f\\xf6r sj\\xe4lvtillr\\xe4cklighet"

D\\xe4rf\\xf6r finns det, parallellt med detta segert\\xe5g, vittnesm\\xe5l fr\\xe5n f\\xf6rtvivlade r\\xf6ster. Selma Lagerl\\xf6f har gjort det b\\xe4st. I \\u201dG\\xf6sta Berlings saga\\u201d skriver hon om \\u201dsj\\xe4lviakttagelsens ande\\u201d, ett slags monster inom en, som genom blicken p\\xe5 sj\\xe4lvet f\\xf6rg\\xf6r oss: \\u201dBit f\\xf6r bit hade de l\\xe5nga, h\\xe5rda, kr\\xf6kta fingrarna, plockat, tills v\\xe5rt hela jag l\\xe5g d\\xe4r som en h\\xf6g trasor, och s\\xe5 hade v\\xe5ra b\\xe4sta k\\xe4nslor, v\\xe5ra ursprungligaste tankar, allt, vad vi hade gjort och sagt, unders\\xf6kts, genomforskats, s\\xf6nderplockats, is\\xf6gonen hade sett p\\xe5, och den tandl\\xf6sa munnen hade h\\xe5nlett och viskat: Se, det \\xe4r trasor, bara trasor.\\u201d

\\u201dG\\xf6sta Berlings saga\\u201d utspelar sig i b\\xf6rjan av 1800-talets Sverige. Selma Lagerl\\xf6f presenterar sj\\xe4lviakttagelsen helt riktigt som en historisk nyhet. Introspektionen skilde generationerna \\xe5t, och gjorde de unga olyckliga. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r k\\xe4rlekens fr\\xe4msta uppgift i \\u201dG\\xf6sta Berlings saga\\u201d att r\\xe4dda oss fr\\xe5n oss sj\\xe4lva. En av G\\xf6sta Berlings m\\xe5nga kvinnor uttrycker det som att n\\xe4r hon kysst Berling, \\u201dd\\xe5 hade hon f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen gl\\xf6mt sig sj\\xe4lv\\u201d. Det \\xe4r just det som lockar henne \\xe5ter till honom, evigt tacksam \\xe4r hon \\u201df\\xf6r [att han] en enda g\\xe5ng hade lyckats befria henne fr\\xe5n henne sj\\xe4lv.\\u201d

Om man accepterar McLuhans definition av medier som f\\xf6rl\\xe4ngningar av oss sj\\xe4lva kan andra medier \\xe4n telefoner och b\\xf6cker framh\\xe5llas. H\\xe4r kan man exempelvis t\\xe4nka p\\xe5 hur den svenska arkitekturhistorien bidragit till det moderna jagets utveckling. Huset \\xe4r ett medium, och de senaste hundra \\xe5ren har de fungerat som sm\\xe5 boxar gjorda f\\xf6r sj\\xe4lvtillr\\xe4cklighet. Om man vill s\\xe4ga n\\xe5got om hur smarta telefoner \\u201df\\xf6rst\\xf6rt en generation\\u201d kan det d\\xe4rf\\xf6r te sig sn\\xe4vt och or\\xe4ttvist mot telefonerna. Det finns m\\xe5nga medier, som vid en brottsutredning, skulle kunna visa sig vara medskyldiga.

De varnande r\\xf6sterna och f\\xf6rtvivlade vittnesm\\xe5len h\\xf6rs h\\xf6gt \\xe4ven i dag. Hos f\\xf6respr\\xe5kare f\\xf6r \\u201dmindfulness\\u201d kan vi k\\xe4nna igen Lagerl\\xf6fs tankar. Id\\xe9n \\xe4r paradoxal eftersom den p\\xe5 ett plan g\\xe5r ut p\\xe5 att bevaka och f\\xe5 syn p\\xe5 sig sj\\xe4lv, genom att identifiera r\\xe4dslor eller att \\u201dvara i nuet\\u201d, men samtidigt handlar \\u201dmindfulness\\u201d om att rikta blicken f\\xf6r att sedan sl\\xe5 bort den och gl\\xf6mma. Trots att namnet talar om medvetenhet verkar flykten fr\\xe5n sj\\xe4lvet tillskrivas en helande kraft inom denna tanketrend. Oavsett om man ska somna, bota \\xe5ngest eller njuta \\xf6gonblicket \\xe4r r\\xe5det att man ska tillbaka till kroppen: k\\xe4nna hur br\\xf6stet h\\xe4ver sig vid inandning, hur blodet cirkulerar genom dig, och, f\\xf6rhoppningsvis, n\\xe5 lugnet med denna k\\xe4nsla av att vara en biologisk kropp bland andra. Det \\xe4r som om den moderna relationen med jaget fortfarande \\xe4r f\\xf6r intimt, och \\u201dmindfulness\\u201d vill tillf\\xe4lligt lossa banden som knyter oss till oss sj\\xe4lva.  

Selma Lagerl\\xf6f och Marshall McLuhan [...] f\\xf6rstod att med medierna f\\xf6ljer m\\xe4nniskan och placerar oss i relation till varandra och oss sj\\xe4lva.

Man b\\xf6r allts\\xe5 inte f\\xf6rst\\xe5 medier som neutrala v\\xe4nner i tillvaron, och d\\xe4rf\\xf6r b\\xf6r man inte heller slentrianm\\xe4ssigt avf\\xe4rda teknik- och mediekritiker. Tv\\xe4rtom kan kritiken vara v\\xe4ldigt nyttig f\\xf6r att forma medierna, f\\xf6r att f\\xf6ra krig mot dem.

\\xc4ven Marshall McLuhan anv\\xe4nde sig av krigsmetaforer f\\xf6r att beskriva m\\xe4nniskors relation till medier. Han var s\\xe4rskilt besviken \\xf6ver en enhet i detta imagin\\xe4ra krig: skolan. McLuhan menade att utbildningen endast f\\xf6rberedde m\\xe4nniskor f\\xf6r ett medium, den tryckta texten, och att skolan allts\\xe5 borde och kan vara en plats f\\xf6r att l\\xe4ra sig att f\\xf6rst\\xe5 medier i den vidare bem\\xe4rkelsen.

Bet\\xe4nk d\\xe4rf\\xf6r f\\xf6ljande: mediekritik som bedrivs i dag \\xe4r av den sn\\xe4va sorten. Den handlar egentligen bara om k\\xe4llkritik. Dessutom framf\\xf6rs den av skolan, de traditionella massmedierna och biblioteken. Och det \\xe4r samma institutioner som v\\xe4xte fram mot slutet av 1700-talet f\\xf6r att f\\xf6rvalta text, f\\xf6r att best\\xe4mma dess fl\\xf6de i samh\\xe4llet. Till exempel har flera mediebolag g\\xe5tt samman f\\xf6r att faktagranska nyheter; biblioteken kraftsamlar f\\xf6r att bli en trygg informationsb\\xe4rare; skolan f\\xf6resl\\xe5s f\\xe5 rollen att l\\xe4ra ut k\\xe4llkritik. Men dessa institutioner var en reaktion p\\xe5 r\\xe4dslan f\\xf6r information, de \\xe4r svaret p\\xe5 fr\\xe5gorna: vad ska vi g\\xf6ra med informationen? Hur ska den kunna finnas utan att g\\xf6ra skada, utan att underminera staten? Samma impulser styr dem \\xe4n.

Selma Lagerl\\xf6f och Marshall McLuhan hade andra problem. De f\\xf6rstod att med medierna f\\xf6ljer m\\xe4nniskan och placerar oss i relation till varandra och oss sj\\xe4lva. De visade att medierna best\\xe4mmer hur vi m\\xe5r, men de f\\xf6rs\\xf6kte ocks\\xe5 s\\xe4ga att vi kan best\\xe4mma \\xf6ver medierna.

David Malm, doktorand i id\\xe9historia   

Litteratur

Jean M. Twenge: Have Smartphones Destroyed a Generation? The Atlantic, (September, 2017).

Marshall McLuhan: Understanding media - The Extensions of Man. McGraw-Hill, 1964

Selma Lagerl\\xf6f: G\\xf6sta Berlings saga. Frithiof Hellbergs f\\xf6rlag, 1891.