BROADCASTS.com

b'

Vad \\xe4r viktigast f\\xf6r ett h\\xe5llbart samh\\xe4lle: \\xe4gander\\xe4tten eller inskr\\xe4nkningarna i densamma? Vad g\\xf6r vi n\\xe4r \\xe4gander\\xe4tten hamnar p\\xe5 kollisionskurs med andra r\\xe4ttigheter? Eva-Lotta Hult\\xe9n efterlyser en ny syn p\\xe5 \\xe4gande.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Tv\\xe5 g\\xe5nger per dag matade kvinnan vilda bj\\xf6rnar med donuts medan de str\\xf6k sig mot hennes ben. Ett tiotal av de stora djuren hade gjort det till sin vana att g\\xe5 till hennes hus och bli utfordrade. Samtidigt v\\xe5gade hennes granne knappt g\\xe5 ut l\\xe4ngre av r\\xe4dsla f\\xf6r att bli attackerad av bj\\xf6rnarna. En tredje granne tj\\xe4nade emellertid pengar p\\xe5 bj\\xf6rnjakt och tyckte d\\xe4rf\\xf6r att det var bra att bj\\xf6rnstammen h\\xf6lls uppe. Ytterligare andra tyckte att bj\\xf6rnfr\\xe5gan inte var deras huvudv\\xe4rk och fortsatte slarva med sin sophantering s\\xe5 att bj\\xf6rnarna lockades in bland husen.

Det uppstod kort sagt bj\\xf6rnkaos i det lilla samh\\xe4llet Grafton i New Hampshire, USA. Under bara n\\xe5gra \\xe5r blev tre m\\xe4nniskor attackerade och skadade. Senaste bj\\xf6rnolyckan i trakten f\\xf6re dess l\\xe5g troligen 150 \\xe5r tillbaka i tiden.

Journalisten Matthew Hongoltz-Hetling, f\\xf6rfattare till boken "A Libertarian Walks Into a Bear. The Utopian Plot to Liberate an American Town (And Some Bears)" snubblade \\xf6ver historien om bj\\xf6rninvasionen i Grafton n\\xe4r han som lokalreporter skulle intervjua en kvinna om ett helt annat \\xe4rende och hon i f\\xf6rbig\\xe5ende n\\xe4mnde att hon inte l\\xe4ngre v\\xe5gade sl\\xe4ppa ut sina katter efter att ha f\\xe5tt n\\xe5gra av dem upp\\xe4tna inf\\xf6r sina \\xf6gon. Det visade sig att invasionen av bj\\xf6rnar hade f\\xf6reg\\xe5tts av en invasion av libertarianer. M\\xe4nniskor som ville se s\\xe5 litet inflytande fr\\xe5n myndigheter som m\\xf6jligt hade s\\xf6kt sig till Grafton f\\xf6r att ta \\xf6ver det lilla samh\\xe4llet och skapa ett libertarianskt utopia.

I Grafton ledde det bland annat till att man r\\xf6stade igenom s\\xe5 stora skattes\\xe4nkningar att samh\\xe4llet inte l\\xe4ngre hade r\\xe5d med gatubelysning, v\\xe4gunderh\\xe5ll eller en riktig brandk\\xe5r. Det senare fick stora konsekvenser eftersom libertarianerna ju motsatte sig alla former av regler f\\xf6r vad man f\\xe5r g\\xf6ra p\\xe5 sin egen mark. Visst ska man ha r\\xe4tt att elda \\xe4ven n\\xe4r det \\xe4r snustorrt! Bland annat samh\\xe4llets gamla, vackra tr\\xe4kyrka brann ner. Och s\\xe5 har vi d\\xe5 detta med bj\\xf6rnarna. \\xc4gander\\xe4tten \\xe4r helig f\\xf6r libertarianer och vill man utfordra bj\\xf6rnar p\\xe5 sin egen tomt s\\xe5 ska man f\\xe5 det \\xe4ven om de b\\xf6rjar anfalla m\\xe4nniskor. Den enes frihet blev den andres f\\xe4ngelse.

Det h\\xe4r \\xe4r ett ganska extremt s\\xe4tt att se p\\xe5 \\xe4gander\\xe4tt. De flesta ser det nog som sj\\xe4lvklart att man inte b\\xf6r bidra till att uts\\xe4tta sina grannar f\\xf6r bj\\xf6rnfara. Inte heller tycker vi att man ska f\\xe5 sl\\xe4ppa ut giftgas eller anl\\xe4gga ett privat k\\xe4rnkraftverk bara f\\xf6r att man \\xe4ger marken d\\xe4r det sker. Vi \\xe4r allts\\xe5 med p\\xe5 att vissa inskr\\xe4nkningar av \\xe4gander\\xe4tten \\xe4r rimliga. Men var g\\xe5r de r\\xe4tta gr\\xe4nserna?

Vad ska s\\xe4ttas fr\\xe4mst: den biologiska m\\xe5ngfalden eller den enskilda \\xe4garens intressen?

Om man har skyddsv\\xe4rda arter p\\xe5 sin mark kan man \\xe5l\\xe4ggas restriktioner. En liten damm med vattensalamandrar f\\xe5r inte l\\xe4ggas igen hur som helst; ett skogsparti med rara lavar kan f\\xe5 avverkningsf\\xf6rbud. Vad ska s\\xe4ttas fr\\xe4mst: den biologiska m\\xe5ngfalden eller den enskilda \\xe4garens intressen? Och om vi levat i ett fattigare land: vem b\\xf6r ha r\\xe4tten p\\xe5 sin sida, den som samlat mat p\\xe5 h\\xf6g i sv\\xe4lttider eller den som stj\\xe4l lite av maten f\\xf6r att \\xf6verleva? Den som har ett stort hus med tomma rum, eller den heml\\xf6se som ockuperar ett av dem f\\xf6r att slippa frysa ihj\\xe4l? Fr\\xe5gorna \\xe4r gamla, men i nya tider aktualiseras de p\\xe5 nya s\\xe4tt.

Artikel 3 i FN:s deklaration om de m\\xe4nskliga r\\xe4ttigheterna lyder "Var och en har r\\xe4tt till liv, frihet och personlig s\\xe4kerhet." Vanligen tolkas det h\\xe4r som att vi har r\\xe4tt att slippa bli avr\\xe4ttade, or\\xe4ttf\\xe4rdigt f\\xe4ngslade eller torterade av staten men en vidare tolkning \\xe4r fullt m\\xf6jlig. Vi skulle kunna l\\xe4sa det som att alla har r\\xe4tt att se fram emot ett rimligt l\\xe5ngt och friskt liv; eller som r\\xe4tten till \\xf6verlevnad f\\xf6r m\\xe4nniskan som art. D\\xe5 skulle vi bli skyldiga att arbeta emot s\\xe5dant som underminerar de m\\xf6jligheterna. Som klimatf\\xf6r\\xe4ndringar och galopperande artutd\\xf6ende. Inget s\\xe4ger heller att s\\xe5dana str\\xe4vanden m\\xe5ste inskr\\xe4nkas till enbart stater.

Om r\\xe4tten till liv krockar med \\xe4gander\\xe4tten tycker kanske de flesta redan att den f\\xf6rstn\\xe4mnda ska v\\xe4ga tyngst. Men hur l\\xe5ngt in i framtiden ska r\\xe4tten till liv kunna villkora vad vi g\\xf6r idag? Ska till exempel min idag r\\xe5dande r\\xe4tt att bruka matjorden p\\xe5 min mark p\\xe5 ett s\\xe4tt som uts\\xe4tter den f\\xf6r erosion \\xf6vertrumfa m\\xe4nniskors r\\xe4tt att kunna odla sin mat p\\xe5 samma jord ocks\\xe5 om en eller tv\\xe5 generationer?

Jag leker med tanken att vi skulle b\\xf6rja dela in \\xe4gande i olika kategorier, och p\\xe5 s\\xe5 vis skilja p\\xe5 \\xe4gande av saker och \\xe4gande av land och annat som kan f\\xf6rv\\xe4ntas vara av intresse f\\xf6r m\\xe5nga generationer fram\\xe5t, som exempelvis byggnader. Visst \\xe4gande skulle kunna b\\xf6rja betraktas som n\\xe5got som drar \\xe5t f\\xf6rvaltande.

I praktiken finns s\\xe5 klart redan m\\xe5nga inskr\\xe4nkningar av vad man f\\xe5r g\\xf6ra med sin egen mark och i viss m\\xe5n \\xe4ven med byggnader s\\xe5 omst\\xe4llningen \\xe4r kanske fr\\xe4mst mental. Om inte annat s\\xe5 skulle en st\\xf6rre erk\\xe4nsla av kommande generationers r\\xe4ttigheter kanske kunna \\xf6ka acceptansen f\\xf6r inskr\\xe4nkningar i \\xe4gander\\xe4tten som \\xe4r till f\\xf6r att skydda de unga och \\xe4nnu of\\xf6dda.

Diskussionen om nyttan med, och gr\\xe4nserna f\\xf6r \\xe4gander\\xe4tten har gissningsvis funnits med oss \\xe5tminstone sedan vi blev bofasta. Tankar kring vad och hur mycket man har r\\xe4tt att \\xe4ga, om n\\xe5got alls, finns i religi\\xf6sa texter med flera tusen \\xe5r p\\xe5 nacken \\u2013 inte minst Bibeln. P\\xe5 1200-talet slog teologen och filosofen Thomas av Aquino fast att privat \\xe4gander\\xe4tt endast \\xe4r ber\\xe4ttigad i den m\\xe5n den tj\\xe4nar att fr\\xe4mja allas v\\xe4lf\\xe4rd. Allm\\xe4nningar har fortlevt l\\xe5ngt in p\\xe5 1900-talet. Privat \\xe4gande av mark har allts\\xe5 inte varit sj\\xe4lvklart ens inom v\\xe4sterl\\xe4ndsk tradition s\\xe4rskilt l\\xe4nge.

I sin bok "Insurgent Universality. An Alternative Legacy of Modernity" menar den nutida politiska filosofen Massimiliano Tomba att avskaffandet av det gemensamma \\xe4gandet var det som skapade den moderna medborgaren \\u2013 en individ, snarare \\xe4n en del av ett kollektiv. Den individualistiska ideologi som blev f\\xf6ljden syns i gymmens upplysta f\\xf6nster, utbudet av sj\\xe4lvf\\xf6rb\\xe4ttringsb\\xf6cker och framv\\xe4xten av alltfler olika sorters salonger som ska hj\\xe4lpa oss att se bra ut. Att sk\\xf6ta om sig sj\\xe4lv \\xe4r naturligtvis inte fel men kanske kunde vi anv\\xe4nda \\xe5tminstone lite mer av v\\xe5r energi \\xe5t att ta hand om v\\xe5r gemensamma samh\\xe4llskropp och jordens ekosystem ist\\xe4llet?

En svagare \\xe4gander\\xe4tt kan st\\xe4rka demokratin

Massimiliano Tomba ifr\\xe5gas\\xe4tter hur vi valt att koppla \\xe4gander\\xe4tt till demokrati och modernitet. Inget s\\xe4ger att dessa begrepp m\\xe5ste h\\xe4nga ihop. En svagare \\xe4gander\\xe4tt kan st\\xe4rka demokratin och hj\\xe4lpa oss att hitta v\\xe4gar bort fr\\xe5n det som orsakat den ekologiska kris vi befinner oss: i ovanan att betrakta hela planeten som materia att exploatera. Ser vi p\\xe5 jorden som en gemensam kropp s\\xe5 \\xe4r det dags att sluta br\\xe4nna ut den genom att tvinga den till f\\xf6r mycket arbete och f\\xf6r lite \\xe5terh\\xe4mtning.

Om det privata \\xe4gandet ska ha en framtid s\\xe5 g\\xe5r det inte l\\xe4ngre att l\\xe5tsas som att det jag g\\xf6r p\\xe5 min markpl\\xe4tt inte p\\xe5verkar andra, \\xe4ven om effekterna inte \\xe4r omedelbara bj\\xf6rnattacker. Bj\\xf6rnar \\xe4r rentav ett riktigt hanterligt problem i j\\xe4mf\\xf6relse med klimatf\\xf6r\\xe4ndringar, milj\\xf6f\\xf6rst\\xf6ring och ekologisk kollaps. S\\xe5 l\\xe5t oss fundera \\xf6ver vad ska vi ge f\\xf6r namn \\xe5t det d\\xe4r mer ansvarstyngda \\xe4gandet som kr\\xe4ver h\\xe4nsyn till kommande generationer.

Eva-Lotta Hult\\xe9n