Tillvarons tillhall 4: Efter renoveringarna aterstar bara skilsmassan och doden

Published: July 26, 2023, 4:01 a.m.

b'

Katarina Wikars f\\xf6rs\\xf6ker se sk\\xf6nheten i slitna ytskikt och undrar vart alla de utrivna originalk\\xf6ken tog v\\xe4gen. Och vilka hemskheter kan egentligen h\\xe4nda en om man blir klar med renoveringen?

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. F\\xf6rst publicerad den 24 oktober 2018.

Utrivna gamla k\\xf6k l\\xe5g i drivor utanf\\xf6r fastigheterna i Stockholms innerstad. Det m\\xe5ste ha varit tidigt 2000-tal. Eller? Det var hur som utf\\xf6rs\\xe4ljningen av allm\\xe4nnyttan, massomvandlingarna till bostadsr\\xe4tter.

Inte nog med att k\\xf6ket skulle bytas ut, det skulle flyttas ocks\\xe5. Alla rummen i bostadsr\\xe4tten skulle byta plats med varandra. Det har alltid fascinerat mig som ih\\xe4rdig l\\xe4sare av heminredningsmagasin, d\\xe4r man utan att sk\\xe4mmas kan titta in i andra m\\xe4nniskors sovrum och garderober, det d\\xe4r med att flytta runt rumsliga funktioner, dra om alla ledningar, knacka ner de gamla v\\xe4ggarna.

 Att husen liksom imploderade.

Varf\\xf6r kan inte rummen bara vara d\\xe4r de var fr\\xe5n b\\xf6rjan? N\\xe5gon m\\xe5ste ju ha t\\xe4nkt p\\xe5 hela huset b\\xe4sta d\\xe5 det ritades och inte bara ditt lilla investeringsobjekt p\\xe5 tredje v\\xe5ningen till v\\xe4nster. Och sen visade sig ocks\\xe5 mycket riktigt att en och annan b\\xe4rande v\\xe4gg hade tagits bort, att en och annan f\\xf6r tung Aga-spis var p\\xe5 v\\xe4g genom bj\\xe4lklagren ner till grannen. Att husen liksom imploderade.

 En tung bok jag har p\\xe5 mitt f\\xf6rst\\xe4rkta bord heter \\u201dByggnadsv\\xe5rd f\\xf6r l\\xe4genheter 1880 -1980\\u201d och \\xe4r sammanst\\xe4lld av byggnadsantikvarierna Stellan Ridderstrand och Vicki Welander. Den handlar om att l\\xe4ra sig se sk\\xf6nheten i det gamla men f\\xf6rs\\xf6ker vara \\xf6dmjuk i sitt f\\xf6rh\\xe5llningss\\xe4tt, det \\xe4r upp till var och en hur l\\xe5ngt man vill g\\xe5 i sina byggnadsv\\xe5rdande ambitioner. Den g\\xe5r ocks\\xe5 pedagogiskt igenom l\\xe4genhetsbest\\xe5nden under hundra \\xe5r.

Hur s\\xe5g husens fasader ut p\\xe5 1890-talet, var placerades k\\xf6ket? Hur h\\xf6gt var det i tak? Tre och en halv meter si s\\xe5 d\\xe4r i paradv\\xe5ningarna kan man konstatera f\\xf6r att \\xe5ttio \\xe5r senare krypa ner mot 2,40 i miljonprogrammen. Det \\xe4r f\\xf6r en amat\\xf6r som jag olidligt sp\\xe4nnande att efter l\\xe4sningen g\\xe5 runt och f\\xf6rs\\xf6ka h\\xe4rleda husen till r\\xe4tt \\xe5rtionde utifr\\xe5n ornament eller inte, taksluttningar och vindsf\\xf6nster etc. F\\xf6r in i n\\xe5gra pampiga trapphus kommer man inte utan kod.

Jag bl\\xe4ddrar genast fram till trettiotalet. P\\xe5 tal om utrivna k\\xf6k. N\\xe4r mitt hus blev bostadsr\\xe4ttsf\\xf6rening var redan alla originalk\\xf6k utrivna och ersatta med laminatluckor som efter n\\xe5gra decennier blivit mycket tr\\xf6tta och n\\xf6tta. D\\xe4remot \\xe4r k\\xf6ken kvar d\\xe4r de alltid har legat - mot norr - med ett skafferi med ventil ut i v\\xe4rlden. Alla l\\xe4genheter p\\xe5 trettiotalet skulle ocks\\xe5 n\\xe5s av solstr\\xe5larna.  Utst\\xe4llningarna hette s\\xe5dant som \\u201dBo B\\xe4ttre\\u201d. Mest byggdes det tv\\xe5or p\\xe5 trettiotalet med fiskbensparkett och linoleummattor och diskret sm\\xe5m\\xf6nstrade tapeter och ljusa kul\\xf6rer.

I bokens andra del finns sj\\xe4lva varsamma renoveringsdelen. Och nu heter det: \\u201dSlitna ytskikt - bevarad charm\\u201d. Men det g\\xe4ller f\\xf6rst\\xe5s en sotig 1880-tals l\\xe4genhet med kakelugnarna kvar och inte ett sunkigt badrum med plastmatta i 1970-talsbest\\xe5ndet.

Du f\\xf6rst\\xe5r v\\xe4l att man m\\xe5ste v\\xe4nta in huset?

Min mamma sa alltid att man aldrig skulle bli klar med en renovering. F\\xf6r n\\xe4r man var klar - s\\xe5 dog man. Hon brukade h\\xe4nvisa till en v\\xe4ninna som renoverat k\\xf6ket och sen d\\xf6tt i hj\\xe4rntum\\xf6r. Jag vet fortfarande inte var gr\\xe4nsen mellan klar och oklar g\\xe5r. Om det r\\xe4cker med att det fattas n\\xe5gra lister eller om det fortfarande \\xe4r oklart s\\xe5 l\\xe4nge vissa rum \\xe4r i behov av en uppfr\\xe4schning.

I v\\xe5r generation har vi noterat andra samband mellan familjekatastroferna och renoveringarna. Otaliga \\xe4r de par som k\\xf6pt hus p\\xe5 landet, och b\\xf6rjat med en totalrenovering av stora m\\xe5tt, till och med k\\xf6pt gamla frikyrkor med altare och allt. De l\\xe4gger tak, knackar puts, river ut golv, bygger till och med nya v\\xe5ningar, s\\xe4tter in bergv\\xe4rme och tar dit ett heminredningsmagasin och sen s\\xe5 n\\xe4r det \\xe4r klart och de bara skulle kunna s\\xe4tta sig i varsin soffa och titta in i den p\\xe5kostat uppmurade kakelugnen, s\\xe5 skiljer de sig. Som om det bara var renoveringen som h\\xf6ll dem samman. Nu \\xe4r det bara vi kvar. Och vad har vi gemensamt. Vad har vi att prata om? Jo, tapeteter, och hantverkare, och originalkrokar, sj\\xe4lva renoveringen.

I heminredningsmagasinen kan man l\\xe4sa om m\\xe4nniskor som gjort det till sitt livsinneh\\xe5ll, de renoverar och faktiskt v\\xe5gar bli klara, och sen s\\xe4ljer de och flyttar till n\\xe4sta st\\xe4lle och b\\xf6rjar om fr\\xe5n b\\xf6rjan igen med ytskikten. Hade det varit f\\xf6rr i v\\xe4rlden hade de rivit ut allt men nu vet vi alla b\\xe4ttre. Att rummen m\\xe5ste f\\xe5 tid p\\xe5 sig att ber\\xe4tta, som det st\\xe5r i byggnadsv\\xe5rdsboken.

P\\xe5 nittiotalet satt vi om somrarna i ett gammalt reviterat soldattorp fr\\xe5n sjuttonhundratalet d\\xe4r det var m\\xf6rkt som i graven. Och d\\xe4r spisen rykte in. Och d\\xe4r det var h\\xe4stmyrorna bakom v\\xe4ggarna, i timret. Kanske. Kan vi inte bara riva ut hela skiten och s\\xe4tta upp gipsplattor s\\xe5 det blir lite rakare och m\\xe5la vitt, sa jag, f\\xf6r det hade jag sett p\\xe5 teve att de gjorde. Min exman som d\\xe5 inte var min exman stirrade med fasa p\\xe5 mig, ins\\xe5g min ok\\xe4nslighet, och sa: Du f\\xf6rst\\xe5r v\\xe4l att man m\\xe5ste v\\xe4nta in huset. Hur l\\xe5ng tid tar det d\\xe5? Det kan ta n\\xe5gra \\xe5r, sa han. Jag frammanade den krokiga soldat\\xe4nkan som \\xe5ldrats d\\xe4r medan spisen rykte in och gr\\xf6ten m\\xf6glade. Skulle man bara ge sig till t\\xe5ls?

Varf\\xf6r har vi en gr\\xf6n bid\\xe9 i badrummet?

Det som annars \\xe4r bra med gamla hus \\xe4r just detta - att det under ett ytskikt g\\xf6mmer sig ett annat. Att man kan g\\xf6ra ett f\\xf6rsiktigt snitt under det Stockholmsvita och f\\xe5 fram lager av lager av tapeter fr\\xe5n f\\xf6rr. Att det under ett plastgolv och den spikade masoniten finns ett redan s\\xe5pat skurgolv - om man har tur. Men ett utsl\\xe4ngt originalk\\xf6k \\xe4r f\\xf6r alltid utsl\\xe4ngt. Och d\\xe5 f\\xe5r man anlita n\\xe5gra hantverkare som platsbygger ett gammalt f\\xf6r dyra pengar, om man inte bara lugnar ner sig lite och f\\xf6rs\\xf6ker bo in sig i det befintliga halvslitna. Vem vet, det kanske g\\xe5r att m\\xe5la p\\xe5 laminat.

N\\xe4r vi var unga och det \\xe4nd\\xe5 fanns n\\xe5gonstans att bo f\\xf6r unga flyttade vi runt i andra hand och s\\xe5 sm\\xe5ningom mellan olika hyresr\\xe4tter. Vi l\\xe4rde att det inte fanns s\\xe5 mycket att g\\xf6ra med sj\\xe4lva bostaden och kunde koncentrera oss p\\xe5 annat som det inre livet. L\\xe4genheten s\\xe5g ut som den s\\xe5g ut. Oj, nu hamnade vi i ett laxrosa masonitk\\xf6k. Varf\\xf6r har vi en gr\\xf6n bid\\xe9 i badrummet? Det var inte mycket att g\\xf6ra \\xe5t. Om man hackade f\\xf6r mycket i en hyresr\\xe4tt blev man ers\\xe4ttningsskyldig n\\xe4r man skulle flytta. Vi f\\xf6rs\\xf6kte m\\xe5la schablonm\\xe4ssiga gr\\xe5a romber p\\xe5 en v\\xe4gg i H\\xf6kar\\xe4ngen men det gillade inte bostadsbolaget.

Jag noterar att det ligger f\\xe4rre utrivna k\\xf6k p\\xe5 trottoarerna numera. Jag vet inte vad det betyder. Kan det vara s\\xe5 att m\\xe4nniskor har insett att det \\xe4r livsfarligt att renovera? Sj\\xe4lv har jag precis l\\xe4rt att mina f\\xf6nsterhaspar \\xe4r original fr\\xe5n trettiotalet och heter spanjoletter. De \\xe4r inget vidare p\\xe5 att h\\xe5lla t\\xe4tt men det ska vara lite dragit i gamla hus. Som mamma brukade s\\xe4ga. Annars vet man inte vilka \\xe5kommor man kan dra p\\xe5 sig.

Katarina Wikars, Sveriges radios kulturredaktion

'