BROADCASTS.com

b'

Varf\\xf6r har tyckandet blivit s\\xe5 nedv\\xe4rderat? F\\xf6rfattaren Lyra Koli g\\xe5r i den h\\xe4r ess\\xe4n ut till f\\xf6rsvar f\\xf6r \\xe5siktens f\\xf6renande funktion i samh\\xe4llet.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Fler och fler verkar tycka att tyckande och t\\xe4nkande inte g\\xe5r ihop. I s\\xe5v\\xe4l politiska som estetiska diskussioner klassas tyckandet som s\\xe5 oseri\\xf6st att det uppfattas som en direkt mots\\xe4ttning till nyanserade reflektioner. \\xc4r det h\\xe4r en bra eller d\\xe5lig diktsamling? Ska vi h\\xf6ja eller s\\xe4nka skatterna i Sverige? \\xc4r den h\\xe4r l\\xe5ten gripande eller sentimental? Borde surrogatm\\xf6draskap till\\xe5tas? Att komma ifr\\xe5n \\u201ddet rena tyckandet\\u201d, som det ibland lite nedl\\xe5tande kallas, f\\xf6r att ist\\xe4llet g\\xf6ra en mer sansad analys, har blivit ett ideal f\\xf6r b\\xe5de kultur- och ledarsidor. Men \\xe4r det verkligen \\xf6nskv\\xe4rt, om ens m\\xf6jligt, att g\\xf6ra sig av med tyckandet n\\xe4r det handlar om konst och politik?

Kanske \\xe4r tyckandet i sj\\xe4lva verket det mest centrala. Den amerikanska filosofen Stanley Cavell kritiserar den analytiska traditionens oro f\\xf6r att \\u201destetiska (och moraliska och politiska) omd\\xf6men saknar n\\xe5got: argumenten som st\\xf6der dem \\xe4r inte lika slutgiltiga som logiska omd\\xf6men, eller rationella p\\xe5 samma vis som vetenskapliga argument.\\u201d Det \\xe4r de sannerligen inte, konstaterar Cavell: \\u201doch vore de det skulle det inte finnas n\\xe5gra s\\xe5dana discipliner som konst (eller moral) och ingen s\\xe5dan konst som kritiken.\\u201d \\xc4ven om det g\\xe5r att resonera kring dem s\\xe5 \\xe4r det rena vetandet ett om\\xf6jligt ideal n\\xe4r det kommer till konst och politik.

I kontrast till tyckandet f\\xf6respr\\xe5kar man g\\xe4rna tolkningen, som anses vidga, \\xf6ppna och f\\xf6rklara. Men tolkningar kan lika g\\xe4rna skymma som klarg\\xf6ra. Susan Sontag skriver i ess\\xe4n \\u201dMot tolkning\\u201d att \\u201d tolkningsutsl\\xe4ppen idag f\\xf6rorenar v\\xe5r sensibilitet. I en kultur vars redan klassiska dilemma \\xe4r intellektets expansion p\\xe5 energins och sensualitetens bekostnad, s\\xe5 \\xe4r tolkningen intellektets h\\xe4mnd mot konsten.\\u201d I v\\xe4gen f\\xf6r verkets omedelbara, sinnliga effekt p\\xe5 dig st\\xe4ller man dess \\u201dinneb\\xf6rd\\u201d, som om konsten bara vore en indirekt kunskapsf\\xf6rmedling. Som Sontag s\\xe4ger s\\xe5 trubbar det av och passiviserar publiken. Hur m\\xe5nga v\\xe5gar idag s\\xe4ga vad de tycker om en tavla innan de har l\\xe4st kuratorns f\\xf6rklarande beskrivningar? Samtidigt drillas studenter p\\xe5 konstskolor i att presentera teoretiseringar av sina egna praktiker, som om det blivit ot\\xe4nkbart att verken kunde tala f\\xf6r sig sj\\xe4lva.

I Immanuel Kants Kritik av omd\\xf6meskraften, som anses ligga till grund f\\xf6r den moderna estetiken, utg\\xe5r teorin om det sk\\xf6na fr\\xe5n det omedelbara smakomd\\xf6met. Kant beskriver smakomd\\xf6met som grundat i en subjektiv allm\\xe4ngiltighet. Till skillnad fr\\xe5n mat och dryck s\\xe5 v\\xe4ntar du dig att andra borde h\\xe5lla med dig n\\xe4r det kommer till konst och natursk\\xf6nhet. Den subjektiva allm\\xe4ngiltigheten inneb\\xe4r inte n\\xe5gon objektiv kunskap, och det g\\xe5r d\\xe4rf\\xf6r aldrig att bevisa vem som har r\\xe4tt i smakfr\\xe5gor. Men du k\\xe4nner \\xe4nd\\xe5 att du ger uttryck f\\xf6r en mer allm\\xe4n \\xe4n privat uppfattning n\\xe4r du f\\xe4ller estetiska omd\\xf6men. F\\xf6r Kant \\xe4r denna f\\xf6rm\\xe5ga en viktig indikator p\\xe5 att m\\xe4nniskorna lever i en gemensam v\\xe4rld \\u2013 inte bara rationellt och materiellt, utan i sj\\xe4lva upplevelsen av v\\xe5r egen varseblivning.

Som student p\\xe5 grundniv\\xe5 hade jag sv\\xe5rt att f\\xf6rst\\xe5 vad Kant menar. Hur kan omd\\xf6men om konst utg\\xe5 fr\\xe5n n\\xe5got annat \\xe4n ett rent personligt tyckande? Det finns ju minst lika stora skillnader i musik- som i drinksmak. Kant \\xe4r f\\xf6rst\\xe5s medveten om att det s\\xe4llan r\\xe5der konsensus om det sk\\xf6na. Smaken kommer alltid att vara stridbar. Men det \\xe4r sj\\xe4lva k\\xe4nslan av att alla borde h\\xe5lla med oss som g\\xf6r smakomd\\xf6met s\\xe5 centralt f\\xf6r honom. H\\xe4r r\\xf6r det sig om ett slags mellanm\\xe4nskligt tyckande, ett gemensamt sinne eller en insisterande impuls till att dela samma verklighet, som utg\\xf6r grunden f\\xf6r v\\xe5ra m\\xf6jligheter till civiliserad samvaro.

Kanske var mina sv\\xe5righeter ett symptom p\\xe5 att v\\xe5r syn p\\xe5 tycke och smak har \\xe4ndrats dramatiskt sedan Kants tid. Hans filosofi var lika inriktad p\\xe5 att beskriva t\\xe4nkandets begr\\xe4nsningar som dess m\\xf6jligheter, men trehundra \\xe5r efter Upplysningen kan vi inte l\\xe4ngre acceptera en omedelbar lustk\\xe4nsla som utg\\xe5ngspunkt f\\xf6r ett mer allm\\xe4nt omd\\xf6me. Tyckandet har kommit att ses som n\\xe5got n\\xe4stan uteslutande personligt och viktl\\xf6st.

Paradoxalt nog beror det kanske p\\xe5 att vi idag uppmanas att tycka till om allt mer. Vi ska betygs\\xe4tta v\\xe5ra taxiresor, v\\xe4lja v\\xe5rdgivare och konstruera v\\xe5ra egna filterbubblor. F\\xf6rest\\xe4llningen om en gemensam smak \\xe4r n\\xe4stan d\\xf6d. Ibland leder det till rent bisarra tong\\xe5ngar i debatten: som om \\xe5sikter om vilka verk som borde inkluderas i en litter\\xe4r kanon vore lika godtyckliga som om man f\\xf6redrar pepsi eller cola. Tyckandet har sugits upp av v\\xe5ra konsumtionsidentiteter, en tom logik som kommit att genomsyra allt. Gillar du att spela golf? D\\xe5 kanske du ocks\\xe5 skulle tycka om vinster i v\\xe4lf\\xe4rden!

Varf\\xf6r har tyckandet urholkats p\\xe5 det h\\xe4r viset? Enligt den politiska teoretikern Wendy Brown har en tyst nyliberal revolution \\xe4gt rum. Brown beskriver nyliberalismen som en normativ rationalitetsprincip som gradvis har tolkat om alla v\\xe4rden till ekonomiska. V\\xe5rt gemensamma samh\\xe4lle har blivit en spelplan f\\xf6r investeringar och avkastningar. Jag tycker mig h\\xf6ra den h\\xe4r logiken eka i retoriken hos de svenska liberala partierna, vilket numera samtliga fr\\xe5n Socialdemokraterna till Kristdemokraterna oblygt kallar sig. De beskriver staten som ett f\\xf6retag som ska f\\xf6rvaltas, och framst\\xe4ller marknadsanalys som det enda s\\xe4ttet att bedriva seri\\xf6s politik. Du ska inte r\\xf6sta utifr\\xe5n dina \\xe5sikter, utan utifr\\xe5n din och statens pl\\xe5nbok. De partier som inte opererar efter samma logik ses som ytterkantsextremister. Demokratin utm\\xe5las som ett val mellan ansvarstagande f\\xf6rvaltare och ideologiska fundamentalister.

Tycker du att den h\\xe4r ess\\xe4n l\\xe5ter v\\xe4nsterextrem eller kulturkonservativ? \\xc4r tonl\\xe4get f\\xf6r svepande eller f\\xf6r kategoriskt? Jag har f\\xf6rs\\xf6kt t\\xe4nka kring tyckandet, men inte utan att tycka n\\xe5got sj\\xe4lv. Som Cavell s\\xe4ger skulle det knappast bli n\\xe5got kvar av vare sig estetiken eller politiken om man lyckades rationalisera dem fullst\\xe4ndigt. Det betyder inte att utg\\xe5ngspunkten \\xe4r irrationell. Snarare att den utg\\xe5r fr\\xe5n en impuls till mellanm\\xe4nsklighet. K\\xe4nslan av att alla borde h\\xe5lla med oss \\xe4r vad som ligger till grund f\\xf6r den passionerade kritiken och den engagerade politiken. I v\\xe5rt eftertryckliga ja eller nej finns hj\\xe4rtat av ideologin och smaken.

Naturligtvis b\\xf6r inte de nyanserade diskussionerna sluta d\\xe4r. Men utan det stridbara och gemenskapande tyckandet \\xe5terst\\xe5r bara godtyckliga personliga preferenser och analytisk logik. Vore det inte mer \\xe4n s\\xe5 som h\\xf6ll oss samman kunde vi lika g\\xe4rna \\xf6verl\\xe5ta s\\xe5v\\xe4l budgetl\\xe4ggning som recensionsuppdrag till artificiella intelligenser. Det skulle s\\xe4kert vara mer informativt, lukrativt och effektivt. Men lyckligtvis \\xe4r vi fortfarande f\\xf6r f\\xe4sta vid v\\xe5rt tyckande f\\xf6r att l\\xe5ta marknaden ta oss \\xe4nda dit.

Lyra Koli