BROADCASTS.com

b'

Fel\\xf6vers\\xe4ttningar, felh\\xf6rningar och feltolkningar kan f\\xf6r\\xe4ndra v\\xe4rlden. Kanske finns de i sj\\xe4lva k\\xe4rnan av existensens tomhet, funderar Ulf Karl Olov Nilsson.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Hur mycket av v\\xe5ra liv kan vi p\\xe5verka? V\\xe4ljer vi v\\xe5r framtid? Och hur mycket \\xe4r styrt av livsf\\xf6ruts\\xe4ttningar, \\xf6de? Eller: ren slump, idiotiska missf\\xf6rst\\xe5nd utan mening.

I Lena Anderssons \\u201dStudier i m\\xe4nskligt beteende\\u201d f\\xe5r vi m\\xf6ta Matilda Str\\xf6m som helt ung var f\\xf6r\\xe4lskad i Emil. N\\xe4r Matilda efter att l\\xe4nge ha samlat mod st\\xe4llde fr\\xe5gan: \\u201dDu skulle inte vilja g\\xe5 p\\xe5 bio n\\xe5gon kv\\xe4ll?\\u201d svarade Emil: \\u201dMed dig?\\u201d Matilda tolkade saken ungef\\xe4rligen som ett \\u201dVa! Tror du att jag skulle vilja g\\xe5 p\\xe5 bio med dig\\u201d \\u2013 n\\xe4r det snarare uttryckte ett slags positiv f\\xf6rv\\xe5ning. Ett: \\u201dBio? Wow. Med dig!\\u201d Men missf\\xf6rst\\xe5ndet var ett faktum, \\xf6gonblicket f\\xf6rbi och Matilda och Emil kr\\xe5nglar in sig i en hoppl\\xf6s dialog om huruvida sj\\xe4lva filmupplevelsen i sj\\xe4lva verket inte \\xe4r b\\xe4ttre om man g\\xe5r p\\xe5 bio ensam.

Vad h\\xe4nde? Varf\\xf6r detta missf\\xf6rst\\xe5nd? Ren slump kan vi knappast s\\xe4ga att det var. Snarare vill Lena Andersson att scenen ska gestalta Matildas h\\xe4mmade karakt\\xe4r. Matilda som aldrig skaffar sig en utbildning, som jobbar kvar \\xe5r efter \\xe5r i samma sybeh\\xf6rsaff\\xe4r och tillbringar kv\\xe4llarna med att ensam titta p\\xe5 filmer p\\xe5 teve. Det blev liksom inget av hennes liv, tycks romanen s\\xe4ga. Eller v\\xe4nta? Missf\\xf6rst\\xe5ndet med Emil var kanske visst en slump. \\xc4r det vad Lena Andersson vill s\\xe4ga? Att Matildas karakt\\xe4r danades av missen, att hon i sj\\xe4lva verket blev h\\xe4mmad efter denna nesliga missuppfattning av betoningen av tv\\xe5 ord.

I juli 1945 intr\\xe4ffade det som ett tag kallades f\\xf6r v\\xe4rldshistoriens mest \\xf6desdigra fel\\xf6vers\\xe4ttning. D\\xe5 m\\xf6ttes n\\xe4mligen v\\xe4rldens politiska ledare \\u2013 s\\xe5som Truman, Churchill, Stalin \\u2013 i Potsdam och diskuterade v\\xe4rldens framtid. En sak bland m\\xe5nga de kom fram till var att kr\\xe4va omedelbar kapitulation av Japan. Innan n\\xe5gon formell skrivelse hade formulerats fick Japans premi\\xe4rminister Suzuki uttala sig och i sitt svar anv\\xe4nde han ordet mokusatsu. Ordet inneh\\xe5ller tv\\xe5 delar, moku \\u201dtystnad\\u201d och satsu \\u201dd\\xf6da\\u201d och har flera olika betydelser, men i nyhetsfl\\xf6det kom det att \\xf6vers\\xe4ttas med \\u201dignorera\\u201d. Japan ignorerade allts\\xe5 kravet p\\xe5 underkastelse, vilket fick Truman att best\\xe4mma sig f\\xf6r att sl\\xe4ppa bomberna \\xf6ver Hiroshima och Nagasaki. Fem \\xe5r efter krigets slut kom \\xf6vers\\xe4ttningen att kritiseras i n\\xe5gra uppm\\xe4rksammade artiklar. Mokusatsu kan f\\xf6rutom ignorera ocks\\xe5 betyda flera andra saker, menade somliga, bland annat ungef\\xe4rligen \\u201datt i vishet f\\xf6rbli i tystnad\\u201d och kanske ville Suzuki helt enkelt avvakta den fullst\\xe4ndiga skrivelsen och \\xf6verl\\xe4gga med regeringen. D\\xf6d, f\\xf6rst\\xf6relse \\u2013 allt p\\xe5 grund av en fel\\xf6vers\\xe4ttning allts\\xe5. Men till saken h\\xf6r att denna historia ocks\\xe5 tycks vara ett missf\\xf6rst\\xe5nd. Idag verkar de flesta historiker vara \\xf6verens om att ordet visserligen \\xe4r tvetydigt men tolkades korrekt och att det inte hade s\\xe5 stor betydelse trots allt. Men \\xe4nd\\xe5, k\\xe4nslan av att s\\xe5 mycket d\\xf6d och olycka kan stamma ur ett banalt misstag \\xe4r \\xf6verh\\xe4ngande.

Missf\\xf6rst\\xe5nd och misstag st\\xe4ller n\\xe4stan alltid fr\\xe5gan om slumpen. Hur m\\xe5nga livsavg\\xf6rande saker \\xe4r det inte som bara r\\xe5kar h\\xe4nda? I det vi kallar f\\xf6r verkligheten m\\xe5ste vi st\\xe4lla oss den typen av fr\\xe5gor ibland. Men n\\xe4r det g\\xe4ller litteratur b\\xf6r vi t\\xe4nka annorlunda. Ty \\xe4ven om litteratur ibland vill visa p\\xe5 slumpm\\xe4ssiga f\\xf6rh\\xe5llanden s\\xe5 har f\\xf6rfattaren \\xe4nd\\xe5 t\\xe4nkt ut dessa. Slumpen finns i den yttre verkligheten men inte i v\\xe5rt inre sj\\xe4lsliv, tycks m\\xe5nga mena, s\\xe5 ocks\\xe5 Sigmund Freud i sin bok om felhandlingar fr\\xe5n 1906, Vardagslivets psykopatologi. Det \\xe4r allts\\xe5 slump, skulle Freud s\\xe4ga, om vi kastar en t\\xe4rning och utfallet blir en sexa, men dr\\xf6mmer vi eller fantiserar om samma t\\xe4rningskast har det en inre betydelse.

En helt radikal uppdelning av v\\xe4rlden efter ett fatalt spr\\xe5kligt missf\\xf6rst\\xe5nd sker i Gunnhild \\xd8yehaugs roman \\u201dPresens Maskin\\u201d. Den avg\\xf6rande scenen \\xe4r lika enkel som extremt komplicerad: sm\\xe5barnsmamman Anna l\\xe4ser Tua Forsstr\\xf6ms diktsamling \\u201dEfter att ha tillbringat en natt bland h\\xe4star\\u201d samtidigt som hon lite lojt tittar p\\xe5 n\\xe4r hennes dotter cyklar omkring i tr\\xe4dg\\xe5rden p\\xe5 en trehjuling. Pl\\xf6tsligt r\\xe5kar Annas \\xf6gon kasta om tv\\xe5 bokst\\xe4ver i en dikt: hon l\\xe4ser ordet tr\\xe4dg\\xe5rd som t\\xe4rd-g\\xe5rd. Det visar sig bli en fell\\xe4sning med enorma konsekvenser; fr\\xe5n och med det \\xf6gonblicket klyvs v\\xe4rlden i tv\\xe5 delar och hennes dotter Laura f\\xf6rsvinner h\\xe4pnadsv\\xe4ckande nog in i ett parallellt universum, f\\xf6rvisso intill f\\xf6rv\\xe4xling likt det hon l\\xe4mnat. \\xd6yehaug skriver: \\u201dI utg\\xe5ngspunkt-universumet satt Anna och k\\xe4nde allt vitna n\\xe4r hon inte l\\xe4ngre s\\xe5g n\\xe5gon ute p\\xe5 gr\\xe4smattan som hon hade en k\\xe4nsla av att hon hade h\\xe5llit \\xf6gonen p\\xe5 och inte fick tappa ur sikte. Tr\\xe4dg\\xe5rden var p\\xe5 ett s\\xe4tt obegripligt tom, och tyst, ett h\\xe5l: en helt vanlig tr\\xe4dg\\xe5rd, med helt vanligt gr\\xe4s, och en helt vanlig syren, svagt vajande, sinnessjukt syrenvit, n\\xe4stan skrikande. N\\xe5got var borta men hon visste inte vad.\\u201d

Mor och dotter lever vidare utan minne av varandra i varsin v\\xe4rld: I ett universum v\\xe4xer dottern Laura upp med sin far B\\xe5rd och i ett annat skiljer sig Anna, f\\xe5r tv\\xe5 barn med en annan man och blir framg\\xe5ngsrik f\\xf6rfattare. Men b\\xe5de Anna och Laura lever st\\xe4ndigt med en vag obehaglig k\\xe4nsla av att n\\xe5gonting saknas. Men vad de saknar, det vet de inte. Vi har allts\\xe5 i ena universumet en mor som inte vet om att hon f\\xf6rlorat sitt barn och i det andra en dotter som inte vet om att hon f\\xf6rlorat sin mor.

Det \\xe4r en driven, rapp och mycket rolig roman och kanske \\xe4r det d\\xe4rf\\xf6r den g\\xf6r mig s\\xe5 sorgsen. Jag kommer att t\\xe4nka p\\xe5 n\\xe4r jag dagen efter en fest skrev och beklagade att jag aldrig d\\xf6k upp och min festglade v\\xe4n svarade: \\u201dIngen fara, jag har inget minne av att du inte var d\\xe4r.\\u201d Det kanske l\\xe5ter som ett sk\\xe4mt \\u2013 och det var det naturligtvis ocks\\xe5, hoppas jag \\u2013 men om vi l\\xe5ter meningen sjunka in: t\\xe4nk allt vi inte kan minnas att vi aldrig gjort, t\\xe4nk alla vi inte kan minnas att vi aldrig tr\\xe4ffat, t\\xe4nk alla saker vi inte vet att vi skulle ha velat g\\xf6ra. \\xc4r inte det ett slags teori om livets grundl\\xe4ggande brist? Vetskapen om att n\\xe5got, ja rentav det viktigaste saknas \\u2013 k\\xe4rleken kanske, sj\\xe4lva k\\xe4rleken, k\\xe4rleken till och fr\\xe5n mor rentav, eller festen, livets fest, festen av att vara vid liv, allt det d\\xe4r riktigt riktigt roliga; vart tog det v\\xe4gen? Och att denna f\\xf6rlust av \\u2013 ja, vad\\xe5 egentligen? den tomma punkt som skulle ge v\\xe5ra liv mening \\u2013 att denna f\\xf6rlust beror p\\xe5 ett banalt missf\\xf6rst\\xe5nd.

Ulf Karl Olov Nilsson
f\\xf6rfattare, psykoanalytiker och \\xf6vers\\xe4ttare

Litteratur

Gunnhild \\xd8yehaug: Presens Maskin. \\xd6vers\\xe4ttning: Marie Lundquist. Nirstedt/litteratur, 2020.

Sigmund Freud: Vardagslivets psykopatologi. Svensk \\xf6vers\\xe4ttning av Eva Backelin. Del IV i Freuds samlade skrifter. Natur & kultur, 1997.