BROADCASTS.com

Published: Oct. 12, 2021, 4 a.m.

b'

Ska nya byggnader vara samtida eller igenk\\xe4nnliga fr\\xe5n \\xe4ldre tiders bebyggelse? F\\xf6rfattaren och journalisten Lars Anders Johansson vill uppm\\xe4rksamma oss p\\xe5 den m\\xe5ngfald som traditionen erbjuder.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

\\n

Den f\\xf6rsta november 1903 t\\xe4ndes lanterninen i Tj\\xe4rvens fyr f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen. Fyren ligger p\\xe5 ett ensligt sk\\xe4r i yttersta havsbandet i Stockholms norra sk\\xe4rg\\xe5rd. Tj\\xe4rven \\xe4r ang\\xf6ringsfyr f\\xf6r Furusundsleden in mot Stockholm. Sk\\xe4ret \\xe4r bara 200 meter l\\xe5ngt och 100 meter brett och dess h\\xf6gsta punkt h\\xf6jer sig endast sex meter \\xf6ver havsytan. Vid h\\xe5rt v\\xe4der sk\\xf6ljer havet \\xf6ver hela klippan och d\\xe4r finns varken tr\\xe4d eller buskar. Endast ett rikt f\\xe5gelliv. D\\xe4r g\\xe5r inte ens att f\\xf6rt\\xf6ja med b\\xe5t och landstigning \\xe4r endast m\\xf6jlig n\\xe4r v\\xe4dret \\xe4r lugnt.

\\n

Att bygga en fyr p\\xe5 en s\\xe5 gudsf\\xf6rg\\xe4ten plats var ett komplicerat f\\xf6retag och bygget f\\xf6regicks av intensiva diskussioner. Efter ett antal grundst\\xf6tningar och skeppsbrott i vattnen runt Tj\\xe4rven och S\\xf6derarm beslutades dock  att g\\xf6ra den lilla klippan till en fyrplats, d\\xe5 den tidigare ang\\xf6ringsfyren S\\xf6derarm befunnits otillr\\xe4cklig och dessutom saknade mistlur.

\\n

Det mest anm\\xe4rkningsv\\xe4rda med Tj\\xe4rvens fyr \\xe4r dock inte den sv\\xe5rtillg\\xe4ngliga placeringen, utan den ambiti\\xf6sa gestaltningen. Arkitekten John H\\xf6jer valde n\\xe4mligen att utforma fyren som en medeltida borg, med krenelerade br\\xf6stv\\xe4rn, burspr\\xe5k, torn och rundade f\\xf6nster. Detta trots att byggnaden endast skulle besk\\xe5das av sj\\xf6farare p\\xe5 avst\\xe5nd, och av den stackars fyrpersonalen fr\\xe5n S\\xf6derarm, som turades om att bemanna Tj\\xe4rven i tv\\xe5veckorsperioder.

\\n

Det fantasieggande sagoslottet som reste sig ur havet v\\xe4ckte diktaren Gunnar Ekel\\xf6fs intresse. I diktsamlingen K\\xf6p den blindes s\\xe5ng fr\\xe5n 1938 finner man dikten Tj\\xe4rven, d\\xe4r Ekel\\xf6f fr\\xe5gar:

\\n

\\n

Vem flyttade slottet hit

\\n

och satte det p\\xe5 ett \\xf6dsligt sk\\xe4r?

\\n

Vem tog det ur \\xf6knen, djinn eller ande,

\\n

vem bor i de hundra gemaken, nymf eller fe?

\\n

Vem flyger i fj\\xe4derhamn dit, vem stiger

\\n

dit upp ur de svartblanka vatten?

\\n

\\n

1956 renoverades Tj\\xe4rvens fyr. Vid det laget hade de historiserande stilarna kommit ur modet till f\\xf6rm\\xe5n f\\xf6r den strama funktionalismen. Dekorationerna skalades bort och fasaden kl\\xe4ddes med tidstypiska eternitplattor, vilket ans\\xe5gs vara framtidens material. Mig veterligt har ingen diktare skaldat om den eternitkl\\xe4dda kuben, men skr\\xe4ckf\\xf6rfattaren John Ajvide Lindqvist har f\\xf6rlagt en ber\\xe4ttelse om zombier till den lilla \\xf6n.

\\n

Den medeltidsinspirerade sagoarkitekturen var av ett slag som idag med st\\xf6rsta sannolikhet skulle avf\\xe4rdats som \\u201dpastisch\\u201d av dem som anses f\\xf6retr\\xe4da den goda smaken, \\xe5 andra sidan var den p\\xe5 m\\xe5nga s\\xe4tt typisk f\\xf6r sin samtid, som excellerade i arkitekturhistoriska referenser, om \\xe4n kanske inte s\\xe5 ofta  i fyrsammanhang.

\\n

Byggandet kring det f\\xf6rra sekelskiftet pr\\xe4glades av en h\\xe4mningsl\\xf6s entusiasm inf\\xf6r arkitekturhistorien. Stilar ur det f\\xf6rflutna blandades hej vilt, men skapade tillsammans en helhet som vunnit uppskattning av efterv\\xe4rlden. Till Sveriges och Stockholms lycka sammanf\\xf6ll denna eklektiska tids\\xe5lder med Stockholms mest expansiva fas.

\\n

Medan de funktionalistiska pionj\\xe4rerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna st\\xe4rka dem.

\\n

Mellan \\xe5ren 1880 och 1890 bebyggdes 2000 tomter i Stockholms innerstad. N\\xe4stan hela den nuvarande stenstaden tillkom under detta decennium. I dag tycks de flesta vara \\xf6verens om att resultatet blev lyckat. De l\\xe4genheter som uppf\\xf6rdes under denna period \\xe4r de mest attraktiva i dag.

\\n

Stenstadens popularitet \\xe4r resultatet av god stadsplanering i kombination med god arkitektur. Denna typ av stadsbyggande skulle dominera fram till slutet av tjugotalet, d\\xe5 det utmanades av, och sedermera konkurrerades ut av, ett annat s\\xe4tt att planera och bygga: funktionalismen. Skillnaden mellan den traditionella arkitekturen, eller arkitektur i klassisk tradition som den ocks\\xe5 kallas, och funktionalismen, \\xe4r mer \\xe4n en fr\\xe5ga om stil. Det var tv\\xe5 helt skilda ideologiska paradigm som st\\xe4lldes mot varandra.

\\n

Arkitekturhistorien fram till funktionalismens genombrott \\xe4r en historia av st\\xe4ndiga experiment. Lyckade grepp kopierades, misslyckade grepp f\\xf6rkastades. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r den traditionella arkitekturen paradoxalt nog ofta mer funktionell \\xe4n den funktionalistiska, eftersom de senare f\\xf6rkastade den ned\\xe4rvda kunskapen fr\\xe5n f\\xf6reg\\xe5ngarna.

\\n

Medan de funktionalistiska pionj\\xe4rerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna st\\xe4rka dem. Det g\\xe4llde inte bara den specifika platsens historia, utan arkitekturhistorien i st\\xf6rsta allm\\xe4nhet. Det finns en lekfullhet i stilvalen kring f\\xf6rra sekelskiftet som gav ov\\xe4ntade resultat. P\\xe5 Strandv\\xe4gen i Stockholm samsas en rad historiska stilar i vad som likv\\xe4l bildar en sammanh\\xe4ngande helhet. Ett talande exempel \\xe4r B\\xfcnsowska huset, till vars utformning arkitekten Isak Gustaf Clason inspirerades av de ren\\xe4ssansslott som han sett p\\xe5 resa i Loiredalen.

\\n

Arkitekturen i klassisk tradition skiljer sig ocks\\xe5 fr\\xe5n den modernistiska i synen p\\xe5 sk\\xf6nhet. De traditionella arkitekterna ville bygga vackert, och lutade sig d\\xe4rvid p\\xe5 den samlade erfarenheten ur arkitekturhistorien.

\\n

Trots att sk\\xf6nhet \\xe4r ett \\xe4mne som debatterats sedan antiken \\xe4r det inte ovanligt att den samlade kunskapen p\\xe5 omr\\xe5det avf\\xe4rdas med relativiserande slagord som att \\u201csk\\xf6nheten ligger i betraktarens \\xf6ga\\u201d. D\\xe4rf\\xf6r tenderar f\\xf6rsvarare av klassisk arkitektur l\\xe4mna de teoretiska resonemangen d\\xe4rh\\xe4n och ist\\xe4llet h\\xe4nvisa till opinionsm\\xe4tningar och attitydunders\\xf6kningar som visar att m\\xe4nniskor alltj\\xe4mt f\\xf6redrar traditionell arkitektur.

\\n

Men sk\\xf6nhet \\xe4r inte en helt och h\\xe5llet subjektiv fr\\xe5ga. Redan Pythagoras kunde till exempel p\\xe5 500-talet f\\xf6re Kristus konstatera det gyllene snittets betydelse f\\xf6r v\\xe5r upplevelse av harmoni. Den traditionella arkitekturen \\xe4r en flera tusen \\xe5r gammal experimentverkstad d\\xe4r denna typ av insikter empiriskt pr\\xf6vats. Opinionsm\\xe4tningar bekr\\xe4ftar empirin.

\\n

Modernisternas motst\\xe5nd mot historiserande arkitektur springer ur Sigfried Giedions id\\xe9 om \\u201dstadens \\xe5rsringar\\u201d, att varje byggnad m\\xe5ste spegla sin tillkomsttid. De flesta skulle nog s\\xe4ga att de historiskt inspirerade byggnaderna p\\xe5 Strandv\\xe4gen speglar sin tid i lika h\\xf6g grad som de brutalistiska byggnaderna runt Brunkebergs torg.

\\n

Det som ans\\xe5gs vackert f\\xf6r hundra \\xe5r sedan anses fortfarande vackert.

\\n

Att verka i en tradition \\xe4r inte att vilja vrida klockan tillbaka eller att vilja f\\xf6rvandla staden till ett museum. En tradition \\xe4r en organisk process av st\\xe4ndigt fram\\xe5tskridande. Den som kontrasterar det sena 1800-talets m\\xe5ngfald inom arkitekturen mot efterkrigstidens bed\\xf6vande likriktning blir varse hur begr\\xe4nsad den blir som vill bryta med traditionen och klippa banden till historien.

\\n

Sverige kring f\\xf6rra sekelskiftet var ett mycket fattigare land \\xe4n Sverige idag. Att bygga hus var b\\xe5de dyrare och mer komplicerat. \\xc4nd\\xe5 lades s\\xe5 mycket mer vikt vid byggnaders utformning och estetik \\xe4n idag. Det sena 1800-talets industrilokaler, som Kvarnen Tre Kronor eller M\\xfcnchenbryggeriet \\xe4r idag uppskattade m\\xe4rkesbyggnader. Ingen m\\xf6da sparades n\\xe4r nya byggnader skulle utformas. Inte ens om de l\\xe5g p\\xe5 ett avl\\xe4gset sk\\xe4r i \\xc5lands hav.

\\n

Historien tog inte slut, vare sig med modernismen eller det kalla kriget. M\\xe4nniskors upplevelse och behov av sk\\xf6nhet f\\xf6rsvann inte med industrialiseringen. Det som ans\\xe5gs vackert f\\xf6r hundra \\xe5r sedan anses fortfarande vackert.

\\n

I dag befinner vi oss p\\xe5 ungef\\xe4r lika l\\xe5ngt avst\\xe5nd fr\\xe5n den historiserande sekelskiftesarkitekturen som fr\\xe5n funktionalismens genombrott. Vi kan v\\xe4lja om vi vill vara en civilisation som reser riddarborgar ur havet, eller en som kl\\xe4r dem i eternit.

\\n

\\n

Lars Anders Johansson

'