BROADCASTS.com

b'

Flera spr\\xe5k saknar eller har saknat mellanrum mellan orden, men f\\xf6r de flesta voredetextremtjobbigtomtextens\\xe5guts\\xe5h\\xe4rellerhur? F\\xf6rfattaren J\\xf6rgen Gassilewski reflekterar \\xf6ver mallanrummens betydelse.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 15 maj 2019.

Jag blev glad n\\xe4r jag fick reda p\\xe5 att mellanrum r\\xe4knas som ett skiljetecken. Dessutom v\\xe5rt \\xe4ldsta. "I skriftens begynnelse fanns inte n\\xe5got mellanrum mellan orden. Det var f\\xf6rst under antiken som det b\\xf6rjade h\\xe4nda saker. Mellanrummet gick tidigast under beteckningen spatium." S\\xe5 st\\xe5r det att l\\xe4sa i Siv Str\\xf6mquists Skiljeteckensboken.
P\\xe5 kolonnerna p\\xe5 Forum Romanum i Rom kan man se att mellanrummet markerades med en halvh\\xf6g punkt, ungef\\xe4r p\\xe5 samma st\\xe4lle som ett multiplikationstecken. Trajanuskolonnens uthuggna stora bokst\\xe4ver, Capitalis monumentalis, l\\xf6per p\\xe5 i god och fullst\\xe4ndigt regelbunden marschordning. Det \\xe4r bara Interpunct, den halvh\\xf6ga punkten, som markerar gr\\xe4ns mellan orden. H\\xe4r bevittnar vi interpunktionens, skiljetecknens f\\xf6delse, eftersom inga andra avgr\\xe4nsande tecken utvecklats vid denna tid.
En poetisk tanke \\xe4r att alla skiljetecken, som punkt, fr\\xe5getecken, utropstecken, kolon, semikolon, kommatecken, tankstreck, parentes och s\\xe5 vidare liksom f\\xf6rgrenats och f\\xe4llts ut ur mellanrummet, den tomma ytan. Det \\xe4r i djupare mening sant, men just h\\xe4r inte i n\\xe5gon konkret betydelse, eftersom det r\\xf6r sig om ett tecken f\\xf6r mellanrum, och inte n\\xe5got fysiskt mellanslag eller blanksteg, f\\xf6r att lite anakronistiskt anv\\xe4nda tv\\xe5 mer eller mindre nutida skrifttekniska beteckningar.

Kanske upplevdes det som en f\\xf6rol\\xe4mpning av den insatte att i skrift markera radslutet

Det antika Grekland anv\\xe4nde sig inte av mellanrum och n\\xe4r det grekiska blev h\\xf6gsta mode som kulturell f\\xf6rebild i Rom, f\\xf6ll Interpunct ur bruk \\xe4ven d\\xe4r. En man vid namn Aristofanes, som var filolog och bibliotekarie i Alexandria p\\xe5 200-talet f\\xf6re Kristus, hade tidigare f\\xf6rs\\xf6kt inf\\xf6ra ett system med punkter placerade p\\xe5 olika h\\xf6jd, f\\xf6r att markera en kort paus, en l\\xe5ng paus och den ungef\\xe4rliga motsvarigheten till v\\xe5r punkt, utan att vinna n\\xe5gon permanent framg\\xe5ng.
\\xd6verklassens barn i Rom l\\xe4rde sig l\\xe4sa och skriva p\\xe5 latin med hj\\xe4lp av l\\xe4roboksmanuskript med konkreta mellanrum mellan orden, men f\\xf6r vuxna ans\\xe5gs det barnsligt och illitterat. Det var helt enkelt obildat att inte veta var orden och satserna b\\xf6rjade och slutade och vilken diktion som var den r\\xe4tta n\\xe4r det skrivna l\\xe4stes h\\xf6gt. Det \\xe4r roande att t\\xe4nka p\\xe5 att vi idag klagar \\xf6ver att barnen klumpar ihop alla ord n\\xe4r de ska l\\xe4ra sig skriva, n\\xe4r de inte s\\xe4rskriver f\\xf6rst\\xe5s.

Det var inte f\\xf6rr\\xe4n n\\xe5gon g\\xe5ng mellan 600- och 800-talet inp\\xe5 v\\xe5r tider\\xe4kning som man b\\xf6rjade ha riktiga, fysiska, mellanrum mellan orden. Men det \\xe4r inte heller riktigt sant, eftersom ett annat mellanrum, lyrikens, epikens och dramats radbrytning, funnits d\\xe4r hela tiden. Fast det \\xe4r mycket oklart hur skriftliga rutiner f\\xf6r det vi kallar versens oj\\xe4mna h\\xf6germarginal etablerades.
All litteratur kommer ur en muntlig tradition. Meter och rim och den r\\xe4tta pauseringen l\\xe4rdes utantill. Bokstavsraderna skrevs ner som ett st\\xf6d f\\xf6r minnet. Var versen och strofen slutade, gav sig sj\\xe4lvt.
Kanske upplevdes det som en f\\xf6rol\\xe4mpning av den insatte att i skrift markera radslutet. Det var ont om plats p\\xe5 skriftrullar av papyrus och skinn och ofta suddades text ut b\\xe5de en och flera g\\xe5nger f\\xf6r att l\\xe4mna plats \\xe5t ny, s\\xe5 kallade palimpsest. I stort sett hela den antika litteraturen har f\\xf6rmedlats till oss via avskrifter nedtecknade ett antal \\xe5rhundraden efter Kristi f\\xf6delse.

Fr\\xe5n och med femhundratalet \\xe4r Codex, allts\\xe5 den nutida bokformen, som utvecklats ur de romerska vaxtavlorna, vanligare \\xe4n skriftrullarna, och d\\xe5 blir ocks\\xe5 ordmellanrummen mer konsekventa. Men det \\xe4r inte f\\xf6rr\\xe4n boktryckarkonsten i pedagogisk och demokratisk anda massproducerar till en st\\xf6rre intresserad allm\\xe4nhet, som mellanrummet inf\\xf6rs som ett skiljetecken \\xf6ver hela linjen.
Indraget, det som markerar nytt stycke, och blankraden, det som markerar nytt avsnitt, \\xe4r enligt Siv Str\\xf6mquist och andra \\xe4ven de skiljetecken.
Mellanrummet, mellanslaget, blanksteget, indraget, blankraden och radbrytningen \\xe4r de mest sociala och relationella av skiljetecken. De betyder och \\xe4r ju bokstavligt talat ingenting utan andra tecken i skriftsystemet. De \\xe4r en del av underlaget mot vilket bokst\\xe4ver och \\xf6vriga tecken avtecknar sig och p\\xe5minner p\\xe5 grund av det om textens fysiska sida. D\\xe4rf\\xf6r kan deras utstr\\xe4ckning och betydelse t\\xe4njas och f\\xf6rskjutas mer \\xe4n andra tecken, utan att helt g\\xe5 f\\xf6rlorad.

G\\xf6r ett extra blanksteg mellan tv\\xe5 ord i en text du h\\xe5ller p\\xe5 med. Det ser lite konstigt ut, men meningen f\\xf6r\\xe4ndras inte n\\xe4mnv\\xe4rt. G\\xf6r ett blanksteg till, det hela forts\\xe4tter att beteckna i stort sett samma sak, men man b\\xf6rjar ana att n\\xe5got modererats eller fogats till, men vad?

Det \\xe4r en \\xf6ppen fr\\xe5ga hur det b\\xf6r l\\xe4sas h\\xf6gt, eller innantill f\\xf6r den delen.

St\\xe9phane Mallarm\\xe9, den franske poeten och modernisten, utnyttjade mellanrummets ambivalens till fullo. Han drog konsekvenserna av att det faktum att det inte finns n\\xe5gon exakt gr\\xe4ns mellan mellanrumstecknet och den omgivande satsytan:

bortom inl\\xe4rda ber\\xe4kningar
och med tiden gl\\xf6mda handgrepp

f\\xf6rr h\\xf6ll han rodret

n\\xe4rmade sig hans f\\xf6tter
fr\\xe5n horisontens obrutna linje

Det var n\\xe5gra rader ur Mallarm\\xe9s dikt "Ett t\\xe4rningskast" fr\\xe5n 1897, i \\xf6vers\\xe4ttning av Harry J\\xe4rv. Det avsnitt jag l\\xe4ste best\\xe5r av fem radbrytningar och tre strofer med blankrad emellan. Raderna saknar stor bokstav och andra interpunktionstecken \\xe4n mellanrum. Alla rader b\\xf6rjar p\\xe5 olika platser i sidled. Det \\xe4r en \\xf6ppen fr\\xe5ga hur det b\\xf6r l\\xe4sas h\\xf6gt, eller innantill f\\xf6r den delen. Det beror p\\xe5 satsernas grammatiska ofullst\\xe4ndighet, men kanske framf\\xf6r allt p\\xe5 att mellanrummen mellan orden \\xe5 ena sidan pekar p\\xe5 teckensystemets kronologiska pauser och \\xe5 andra sidan p\\xe5 ordens fysiska rum, som vi talat om f\\xf6rut, p\\xe5 texten som bild.
Jag valde att l\\xe4sa med n\\xe5got f\\xf6rl\\xe4ngda pauser vid radbrytningarna och \\xe4nnu lite l\\xe4ngre vid blankraderna, men ingenting som tidsm\\xe4ssigt skulle motsvara de utstr\\xe4ckta tomrummen mellan satserna. Det skulle betyda att jag tolkade dikten som bild snarare \\xe4n att f\\xf6lja interpunktionens regler f\\xf6r utstr\\xe4ckning i tid.

N\\xe5gon som d\\xe4remot utarbetat helt egna och strikta regler f\\xf6r hur hans dikter ska l\\xe4sas h\\xf6gt \\xe4r den samtida franske poeten Claude Royet-Journoud. H\\xe4r rekommenderas man som uppl\\xe4sare att ta med sig tidtagarur \\u2013 och det \\xe4r fem sekunder f\\xf6r radbrytning, tio sekunder f\\xf6r blankrad och femton sekunder f\\xf6r ny sida som g\\xe4ller. Jag minns hur stolt jag var n\\xe4r jag vid en uppl\\xe4sning p\\xe5 Kulturhuset i Stockholm \\xe5r 2001, l\\xe4ste upp \\xf6vers\\xe4ttningen av en tjugo minuter l\\xe5ng dikt och missade l\\xe4ngden p\\xe5 Royet-Journouds egen l\\xe4sning med f\\xe5 sekunder.
Det k\\xe4nns passande att avsluta med n\\xe5gra rader ur hans dikt "En tydlig riktning" i \\xf6vers\\xe4ttning av Jonas (J) Magnusson, s\\xe5 att ni f\\xe5r njuta av mellanrummens p\\xe5 en g\\xe5ng exakta och m\\xe5ngtydiga poesi. Den som har ett tidtagarur tillg\\xe4ngligt f\\xe5r g\\xe4rna kolla mig:

                             p\\xe5 botten

                             alfabetet med f\\xf6rfadern

                             \\xe4r det en sj\\xf6

                             denna tillg\\xe4nglighet hos \\xf6gat?

                             kroppen glider dit

                             fr\\xe5n ett ord som skall bek\\xe4mpas

                             den tvingar djuret

                             att oavbrutet f\\xf6rflytta sig

J\\xf6rgen Gassilwski, f\\xf6rfattare