BROADCASTS.com

b'

Utropstecknet kan b\\xe5de signalera ilska och gl\\xe4dje. Kulturskribenten Kristina Lindquist ber\\xe4ttar utifr\\xe5n egna erfarenheter om hur det ocks\\xe5 kan representera n\\xe5got mycket st\\xf6rre \\xe4n s\\xe5.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 14 maj 2019.

det v\\xe4ller liksom fram

en flod av gr\\xf6nska,

av blad   barr

och f\\xe5gels\\xe5ng!

Se d\\xe4r en talande rad ur Eva-Stina Byggm\\xe4stars diktsamling \\u201dBarrskogarnas barn\\u201d fr\\xe5n 2014. I Byggm\\xe4stars skogar finns inga skuggor, bara en yster och naivistisk naturlyrik fr\\xe5n f\\xf6rsta till sista sidan \\u2013 och just det: en massa utropstecken. \\u201dF\\xe5r poesi verkligen se ut s\\xe5h\\xe4r? S\\xe5 uppsluppen!\\u201d skrev Svenska dagbladets kritiker Therese Eriksson i sin recension. F\\xf6r utropstecknet \\xe4r ganska s\\xe4llsynt i den kulturella offentligheten, och n\\xe5got av ett svart f\\xe5r i skriftspr\\xe5ket \\xf6verhuvudtaget. \\xc4nda sedan 1800-talet har det enligt spr\\xe5kforskaren Siv Str\\xf6mquist varnats f\\xf6r detta st\\xf6ddiga skiljetecken, som inte s\\xe4llan beskrivs som skrikigt och vulg\\xe4rt. Jag minns hur en bekant som arbetade med att besvara allm\\xe4nhetens brev p\\xe5 Rosenbad fick instruktionen att ers\\xe4tta det alldeles korrekta utropstecknet i h\\xe4lsningsfraserna med ett komma \\u2013 utropstecknet var helt enkelt f\\xf6r \\u201dfamilj\\xe4rt\\u201d f\\xf6r statsf\\xf6rvaltningen. Och i TT-spr\\xe5kets skrivregler konstateras bara helt kort att utropstecknet b\\xf6r anv\\xe4ndas \\u201dsparsamt\\u201d.

utropstecknets explicita tydlighet st\\xe4lls mot ett r\\xe5dande stilideal som upph\\xf6jer det vaga och outtalade.

F\\xf6r tio \\xe5r sedan skrev den brittiska journalisten Stuart Jeffries i The Guardian om en ren\\xe4ssans f\\xf6r utropstecknet i den digitala tids\\xe5lderns kommunikation, d\\xe4r detta skiljetecken kan inneb\\xe4ra den stora skillnaden mellan det avm\\xe4tta och det f\\xf6rtjusta. \\u201dVi ses p\\xe5 konferensen [utropstecken]\\u201d f\\xf6rmedlar n\\xe5got helt annat \\xe4n \\u201dVi ses p\\xe5 konferensen [punkt]\\u201d. Forskning visar ocks\\xe5 att kvinnor anv\\xe4nder utropstecken i h\\xf6gre utstr\\xe4ckning \\xe4n m\\xe4n, vilket spr\\xe5kforskaren Carol Waseleski f\\xf6rklarar med att utropstecknet kan utstr\\xe5la v\\xe4nlighet \\u2013 vilket allts\\xe5 anses utm\\xe4rkande f\\xf6r kvinnors s\\xe4tt att kommunicera.

Men utropstecknets status som det mest f\\xf6rtalade bland skiljetecken rubbas nog inte s\\xe5 l\\xe4tt. Det \\xe4r en fl\\xe5sig gaphals vi talar om \\u2013 som gjord f\\xf6r det milit\\xe4ra eller f\\xf6r samtidens r\\xe5barkade debatter i kommentarsf\\xe4lt och p\\xe5 Twitter. Jeffries tar i sin artikel upp kriminalf\\xf6rfattaren Elmore Leonard, som sagt att tv\\xe5 eller tre utropstecken per hundratusen ord prosa m\\xf6jligen kan passera, vilket inneb\\xe4r ungef\\xe4r ett per medell\\xe5ng roman. Fantasyf\\xf6rfattaren Terry Pratchett l\\xe5ter en av sina romanfigurer s\\xe4ga att fler \\xe4n ett i f\\xf6ljd av detta skiljetecken \\xe4r ett uttryck f\\xf6r en \\u201dsjuk hj\\xe4rna\\u201d, medan F.  Scott Fitzgerald ans\\xe5g att den som \\xf6verhuvudtaget anv\\xe4nder det lika g\\xe4rna kan skratta \\xe5t sina egna sk\\xe4mt. Herrarna har nog en po\\xe4ng, och samtidigt kan utropstecknet som fenomen bevisligen ligga till grund b\\xe5de f\\xf6r litter\\xe4r intrig och tidl\\xf6s komedi.

I den klassiska komediserien \\u201dSeinfeld\\u201d kraschar f\\xf6rh\\xe5llandet mellan Elaine och hennes f\\xf6rfattarkille f\\xf6r att han inte anv\\xe4nder utropstecken i ett nedskrivet telefonmeddelande om en nyf\\xf6dd bebis i bekantskapskretsen. Hon tycker att han struntar i hennes v\\xe4nner, han tycker att hon \\xe4r lite v\\xe4l slampig med sina skiljetecken. I ett avsnitt av Sex and the city f\\xf6rvandlas ett utlovat utropstecken till ett fr\\xe5getecken p\\xe5 omslaget till  New York Magazine, som pryds av en osmickrande bild av huvudpersonen Carrie. Tidningsrubriken \\u201dSingel och fantastisk?\\u201d formulerat som en fr\\xe5ga snarare \\xe4n med utropstecknets sk\\xf6na sj\\xe4lvs\\xe4kerhet f\\xe5r Carrie att ifr\\xe5gas\\xe4tta hela sin sorgl\\xf6sa livsstil.

Utropstecknet \\xe4r allts\\xe5 ett tecken som b\\xe5de v\\xe4cker och uttrycker k\\xe4nslor, och k\\xe4nslor f\\xe5r v\\xe4l generellt s\\xe4gas ha ganska l\\xe5g status i v\\xe5rt samh\\xe4lle. Men kanske handlar fr\\xe5gan ocks\\xe5 om att utropstecknets explicita tydlighet st\\xe4lls mot ett r\\xe5dande stilideal som upph\\xf6jer det vaga och outtalade. I en illustrativ passage i romanen \\u201dArgonauterna\\u201d fastnar f\\xf6rfattaren Maggie Nelson vid de tomma hakparenteser som den inflytelserika f\\xf6rfattaren Anne Carson gett som skriftliga intervjusvar i en tidning  \\u2013 och som signalerar ett slags tyst och sofistikerad \\xe5terh\\xe5llsamhet. Nelson skriver: \\u201d\\xc5synen av Carsons hakparenteser fick mig genast att sk\\xe4mmas f\\xf6r min tv\\xe5ngsm\\xe4ssiga drift att l\\xe4gga korten mer best\\xe4mt p\\xe5 bordet. Men ju mer jag t\\xe4nkte p\\xe5 hakparenteserna, desto mer st\\xf6rde de mig. De tycktes g\\xf6ra en fetisch av det osagda\\u201d. Utropstecknet l\\xe4gger verkligen korten best\\xe4mt p\\xe5 bordet, och tvingar fram st\\xe4llningstaganden i en tid n\\xe4r det v\\xe4rsta man kan vara \\xe4r tv\\xe4rs\\xe4ker \\u2013 alldeles oavsett vad man \\xe4r tv\\xe4rs\\xe4ker p\\xe5. P\\xe5 senare tid har s\\xe5 kallad samtalsaktivism blivit p\\xe5 modet, det vill s\\xe4ga tekniken att genom diskussion och m\\xf6ten f\\xf6rs\\xf6ka motverka polarisering i samh\\xe4llet. H\\xe4r tycks f\\xf6rm\\xe5gan att f\\xf6rflytta sig vara viktigare \\xe4n att syna inneh\\xe5llet i de \\u2013 inte s\\xe4llan extrema \\u2013 \\xe5sikter som genom denna typ av samtal erbjuds en plattform. R\\xf6rligheten i st\\xe5ndpunkter blir n\\xe4rmast ett bevis f\\xf6r ett r\\xf6rligt intellekt, och d\\xe5 finns inte plats f\\xf6r n\\xe5gra rigida utropstecken.

All f\\xf6rundran \\xe4r borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet f\\xf6r med sig till det skrivna spr\\xe5ket mellan m\\xe4nniskorna.

Men l\\xe5t oss \\xe5terv\\xe4nda till k\\xe4nslorna. I den tidiga novellen \\u201dUtropstecknet\\u201d skildrar Anton Tjechov en statstj\\xe4nsteman som vid juletid konfronteras med att han under 40 yrkes\\xe5r aldrig har anv\\xe4nt ett utropstecken: \\u201dF\\xf6rd\\xf6mt! N\\xe4r anv\\xe4nder man egentligen utropstecken?\\u201d Den grammatiskt skolade hustrun f\\xe5r hj\\xe4lpa till: Vid h\\xe4lsningar och utrop och vid uttryck f\\xf6r jubel, indignation och ilska, upplyser hon. Den osalige tj\\xe4nstemannen jagas av sina utropstecken, och ser hur m\\xe4nniskor omkring honom f\\xf6rvandlas till l\\xe5nga streck med en punkt under. F\\xf6r t\\xe4nk om han p\\xe5 40 \\xe5r inte har upplevt en enda k\\xe4nsla som f\\xf6rtj\\xe4nat ett utropstecken \\u2013 vad s\\xe4ger det om hans liv?

Jag tror \\u2013 eller r\\xe4ttare sagt: jag vet \\u2013 att det ocks\\xe5 kan g\\xe5 \\xe5t andra h\\xe5llet, s\\xe5 att de starkaste av k\\xe4nslor kan kortsluta anv\\xe4ndningen av detta k\\xe4nslotecken. Den gr\\xf6nl\\xe4ndska poeten Naja Marie Aidt beskriver i den prosalyriska romanen \\u201dHar d\\xf6den tagit n\\xe5got ifr\\xe5n dig s\\xe5 ge det tillbaka\\u201d om hur sorgen efter hennes vuxna son slog s\\xf6nder all syntax och begriplighet i hennes formuleringar. \\u201dinget spr\\xe5k m\\xf6jligt spr\\xe5k dog med mitt barn\\u201d, skriver hon i en l\\xe5ng ordmassa helt utan skiljetecken. N\\xe4r mitt eget barn dog h\\xe4nde det n\\xe5got med mina utropstecken, och specifikt med dem. Utropstecknen f\\xf6rsvann ur all skriven kommunikation, och har \\xe4nnu inte \\xe5terv\\xe4nt. Det handlar inte bara om brist p\\xe5 gl\\xe4dje och entusiasm, utan om n\\xe5got som kanske st\\xe5r att finna i utropstecknets historiska r\\xf6tter. I v\\xe5r \\xe4ldsta bevarade handledning i anv\\xe4ndandet av skiljetecken talas det om \\u201df\\xf6rundringstecken\\u201d, eller punctus admirativus. Utropstecknet h\\xf6r i sitt ursprung allts\\xe5 hemma inf\\xf6r skapelsens och varats mirakel. Och f\\xf6r den som sett all s\\xe5dan sk\\xf6nhet i sin nyf\\xf6dda sons knubbiga ansikte finns ingen f\\xf6rundran kvar p\\xe5 jorden, inte sedan han skickats iv\\xe4g f\\xf6r gravs\\xe4ttning i en m\\xf6nstrad pyjamas. All f\\xf6rundran \\xe4r borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet f\\xf6r med sig till det skrivna spr\\xe5ket mellan m\\xe4nniskorna.

Annat \\xe4r det i nattens ordl\\xf6sa klagan, d\\xe4r utropstecknen kastas mot en tom himmel utan svar. Jag l\\xe4ser Jobs bok i Gamla testamentet, och dess ber\\xe4ttelse om mannen som inte bara f\\xf6rlorar sina barn och allt han \\xe4ger utan ocks\\xe5 drabbas av sv\\xe5ra sjukdomar. H\\xe4r finns naturligt nog en hel del f\\xf6rtvivlade utropstecken: \\u201dRopa bara! Finns det n\\xe5gon som svarar?\\u201d, som det st\\xe5r i femte kapitlet. Och lite l\\xe4ngre fram:

Om jag t\\xe4nker: \'Det l\\xe4ttar n\\xe4r jag lagt mig,

s\\xf6mnen skall lindra min sorg\',

d\\xe5 skr\\xe4mmer du mig med dr\\xf6mmar,

f\\xf6rf\\xe4rar mig med syner,

s\\xe5 att jag hellre vill kv\\xe4vas.

Hellre d\\xf6den \\xe4n denna pl\\xe5ga!

F\\xf6r utropstecknet m\\xe5 vara en fl\\xe5sig gaphals som skrattar \\xe5t sina egna sk\\xe4mt i den politiska polariseringens tid. Men det kan ocks\\xe5 \\u2013 b\\xe5de i sin n\\xe4rvaro och i sin fr\\xe5nvaro \\u2013 b\\xe4ra p\\xe5 ett m\\xf6jligt spr\\xe5k f\\xf6r det m\\xe4nskliga livets yttersta gr\\xe4nser.

Kristina Lindquist, kulturskribent

Litteratur

Naja Marie Aidt: \\u201dHar d\\xf6den tagit n\\xe5got ifr\\xe5n dig s\\xe5 ge det tillbaka\\u201d (Wahlstr\\xf6m & Widstrand, 2018)

Bibeln. Job 5:1, 7:13-15 (2000)

Eva-Stina Byggm\\xe4star: \\u201dBarrskogarnas barn\\u201d (Wahlstr\\xf6m & Widstrand, 2014)

Stuart Jeffries: \\u201dThe joy of exclamation marks!\\u201d (The Guardian, 29/4 2009)

Maggie Nelson: \\u201dArgonauterna\\u201d (Modernista, 2016)

Siv Str\\xf6mquist: \\u201dSkiljeteckensboken\\u201d (Morfem, 2013)

Anton Tjechov: \\u201dThe exclamation mark\\u201d (Hesperus classics, 2008)