BROADCASTS.com

b'

Ibland kommer man till en punkt d\\xe4r man kan avsluta, men vill forts\\xe4tta. D\\xe5 \\xe4r det bra att ha ett visst skiljetecken till hands. F\\xf6r finns det semikolon finns det hopp, konstaterar Pontus Kyander.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 29 november 2018.

N\\xe4mn semikolon f\\xf6r en tidningsredakt\\xf6r i din n\\xe4rhet och studera minspelets f\\xf6rvandling: fr\\xe5n de h\\xf6jda \\xf6gonbrynens f\\xf6rv\\xe5ning, strax f\\xf6ljt av mungipornas f\\xf6raktfulla b\\xf6jning ner\\xe5t och till sist en pust av uppgivenhet. Nej. S\\xe4tt hellre punkt, eller komma. Eller i stort sett vilket skiljetecken som helst, inklusive tankstreck och i v\\xe4rsta fall kolon.

I nyhetstexter \\xe4r semikolon en o\\xf6nskad g\\xe4st. I princip ska en mening komma till punkt s\\xe5 fort det bara g\\xe5r. Ett komma kan vara f\\xf6rl\\xe5tligt, f\\xf6r andningens skull om inte annat. Men semikolon: det \\xe4r brackigt, tillgjort och on\\xf6digt.

Visst \\xe4r det n\\xe5got queer med semikolon.

F\\xf6r m\\xe5nga skribenter \\xe4r semikolon n\\xe5gonting i stil med Riddarhuset: en rest fr\\xe5n det f\\xf6rflutna; ett odemokratiskt rudiment som pr\\xe5lar och g\\xf6r sig till, och som utest\\xe4nger vanligt folk; ett sk\\xe5debr\\xf6d som \\xe4r lika dammigt som osmakligt. Men ur det perspektivet kan man lika g\\xe4rna se semikolon inte s\\xe5 mycket som en bracka, utan som en \\xe4kta, lite \\xe5lderstigen men inte desto mindre stolt aristokrat. Semikolon vilar p\\xe5 sina anor.

M\\xe5nga h\\xe5rdkokta manliga f\\xf6rfattare skulle hellre h\\xe4rb\\xe4rgera en \\xf6dla i skjortan \\xe4n bli tagna p\\xe5 bar g\\xe4rning med ett semikolon. Ernest Hemingway, Raymond Chandler och Stephen King n\\xe4mns som f\\xf6rebilder f\\xf6r ett semikolonfritt skrivande. Kurt Vonnegut h\\xe4vdade med gr\\xf6tmyndig emfas att skrivandets f\\xf6rsta regel \\xe4r: \\u201dAnv\\xe4nd inte semikolon. De \\xe4r transvestitiska hermafroditer som representerar absolut ingenting. Allt de g\\xf6r \\xe4r att de visar att du g\\xe5tt p\\xe5 universitet.\\u201d Historiens skugga har fallit tung p\\xe5 hans f\\xf6rakt f\\xf6r transvestiter och hermafroditer, och samma uppr\\xe4ttelse som HBTQ-personer f\\xe5tt p\\xe5 senare \\xe5r \\xf6nskar jag \\xe4ven skulle falla p\\xe5 semikolonets lott. Visst \\xe4r det n\\xe5got queer med semikolon. Det \\xe4r som pat\\xe9: ingenting f\\xf6r riktiga m\\xe4n, men gott n\\xe4r man v\\xe4l smakat.

I sj\\xe4lva verket \\xe4r semikolon det enda verkligt livsuppeh\\xe5llande skiljetecknet. Det lovar en forts\\xe4ttning som \\xe4r (minst) lika mycket v\\xe4rd som det som redan varit. Komma: det tr\\xe4nger sig emellan huvudsatsen och bisatsen, vidmakth\\xe5ller den r\\xe5dande ordningen som en sn\\xe4ll men ofarlig trafikpolis; kolon \\xe4r en cirkusdirekt\\xf6r som st\\xe4ller sig i manegen och dramatiskt annonserar vad som ska f\\xf6lja; och tankstrecket \\u2013 en andf\\xe5dd och lite oh\\xf6vlig springpojke som \\xe4r s\\xe5 ivrig att han ofta snubblar p\\xe5 sina egna skosn\\xf6ren. Punkten \\xe4r meningens slutliga d\\xf6d.

Knappast hade den venetianske boktryckaren Aldus Manutius alla semikolons m\\xf6jligheter i \\xe5tanke n\\xe4r han 1494 f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen anv\\xe4nde tecknet i tryck. Det hade f\\xf6rvisso f\\xf6rkommit i medeltida handskrifter, men det var genom Manutius b\\xf6cker som semikolon fick spridning i Europa. Manutius anv\\xe4nde semikolon f\\xf6r att skilja ord av helt motsatt mening, och f\\xf6r att binda samman relaterade satser med olika inneb\\xf6rd.

Drygt hundra \\xe5r senare hade semikolon blivit oundg\\xe4ngligt f\\xf6r tidens poeter och dramatiker. Med barocken utvecklades inte minst i Frankrike en retorik som n\\xe4rmast uppfordrade till en invecklad prosodi. Mots\\xe4ttningen mellan antiteser och f\\xf6rk\\xe4rleken f\\xf6r l\\xe5nga, sammansatta och sk\\xf6nt skulpterade perioder blev en b\\xf6rdig mylla d\\xe4r semikolon grodde lite varstans som sm\\xe5 gr\\xf6na skott. Eller var det tv\\xe4rtom: utan semikolon hade vi aldrig sett barockens vidlyftiga retorik? Den m\\xe5 te sig dunkel och obegriplig, men i b\\xe4sta fall l\\xe5ter den bra. Sedan dess har semikolon, point-virgule, haft ett helt eget hem i Frankrike. Vad hade Marcel Proust varit utan semikolon?

Det \\xf6ppnar f\\xf6r det lilla dr\\xf6jsm\\xe5let som \\xe4r en av nycklarna in i jazzens v\\xe4rld; ett tiondelssekunds h\\xe4ng som f\\xe5r satserna att dansa samba.

Det finns en intellektuellt och semantiskt motiverad aspekt av detta skiljetecken. Den kommer till synes exempelvis i Michel Foucaults texter. Han str\\xf6r sina semikolon j\\xe4mnt \\xf6ver texten, och med st\\xf6d av strategiskt utplacerade kolon och en liten arm\\xe9 av komman kan meningarna l\\xe4tt dansa iv\\xe4g \\xf6ver halva boksidor. Det inte bara tvingar l\\xe4saren att l\\xe4sa om meningarna g\\xe5ng efter annan; det skapar ocks\\xe5 ett slags sidordning mellan satserna som i b\\xe4sta fall \\xe4r mer \\xe4n retorisk, utan ocks\\xe5 blir en intellektuell utmaning.

Vad semikolon ska vara bra f\\xf6r finns det skiftande meningar om. Grekerna anv\\xe4nder semikolon ist\\xe4llet f\\xf6r fr\\xe5getecken; i arabiskan s\\xe4tts det mellan tv\\xe5 satser som har ett orsakssamband. Den som har trasslat in sig bland en massa komman i en uppr\\xe4kning kan st\\xe4da upp med hj\\xe4lp av semikolon. Det h\\xe4vdas att semikolon \\xe4r en pausmark\\xf6r \\u2013 det finns till och med en engelsk petim\\xe4ter som gett skiljetecknen en rangordning: kommat inneb\\xe4r en kort paus (\\u201dett\\u201d), semikolon ger en l\\xe4ngre paus (\\u201dett, tv\\xe5\\u201d) och kolon. st\\xe5r f\\xf6r en verkligt l\\xe5ng paus (\\u201dett, tv\\xe5, tre\\u201d). Vilhelm Moberg l\\xe5ter skoll\\xe4rare M\\xe5rd i \\u201dS\\xe4nkt sedebetyg\\u201d ge uttryck f\\xf6r en lite annan variant, med punkten som det l\\xe4ngsta skiljetecknet. Oavsett vilket \\xe4r indelningen just s\\xe5 dum som den l\\xe5ter och vittnar om b\\xe5de d\\xe5lig insikt i interpunktionens m\\xf6jligheter och en absolut avsaknad av musikalitet.

F\\xf6r s\\xe5 h\\xe4r \\xe4r det: semikolon \\xe4r b\\xe5de svansant och dansant. Det \\xe4r satsbildningens synkoperande element, den lilla detaljen som ger meningarna en gungande, sv\\xe4ngande rytm. Det \\xf6ppnar f\\xf6r det lilla dr\\xf6jsm\\xe5let som \\xe4r en av nycklarna in i jazzens v\\xe4rld; ett tiondelssekunds h\\xe4ng som f\\xe5r satserna att dansa samba.

Det \\xe4r s\\xe5 Truman Capote och Virginia Woolf skapar rytmisk omv\\xe4xling i sina texter, och Henry James med en mer viktoriansk v\\xe4rdighet. Genom att anv\\xe4nda alla skiljetecken manar de fram l\\xe4sningens rytm, f\\xe5r den att stiga i crescendon och impromptun och v\\xe4nda i ett pl\\xf6tsligt avsaktande ritenuto.

Virginia Woolf m\\xe5 sj\\xe4lv ha valt att s\\xe4tta punkt i livet, men i spr\\xe5ket l\\xe4t hon meningarna b\\xf6lja som v\\xe5gor, med semikolon som ett glittrande skum p\\xe5 v\\xe5gtopparna. S\\xe5 h\\xe4r l\\xe5ter det n\\xe4r huvudpersonen i Mrs Dalloway (1925) sl\\xe5r upp de franska f\\xf6nstren mot en ny dag: \\u201dS\\xe5 frisk, s\\xe5 stilla [\\u2026] luften var i den tidiga morgonen; som n\\xe4r en v\\xe5g sl\\xe5r \\xf6ver; som n\\xe4r en v\\xe5g kysser; sval and skarp och \\xe4nd\\xe5 [\\u2026] h\\xf6gtidlig\\u201d.

Virginia Woolf skrev aldrig n\\xe5gonsin en d\\xe5lig mening, h\\xe4vdade Truman Capote. Om Henry James skrev Capote att han var en \\u201dsemikolonets maestro\\u201d. Alla delade de k\\xe4rleken till denna skiljetecknens krumelur, det enda av skiljetecknen som har en egen svans.

Semikolon betyder att det finns en forts\\xe4ttning. Det tar inte slut h\\xe4r

Men semikolon h\\xe5ller inte bara liv i meningarna, l\\xe5ngt bortom den punkt som l\\xe4saren stilla hoppats p\\xe5.  Project Semicolon \\xe4r en amerikansk organisation som \\xe4gnar sig \\xe5t sj\\xe4lmordsprevention. Bildad 2013 har den gjort sig k\\xe4nd f\\xf6r att uppmana m\\xe4nniskor att l\\xe5ta tatuera ett semikolon p\\xe5 kroppen, i solidaritet med alla dem som brottas med psykisk sjukdom, sj\\xe4lvskadebeteende och konsekvenserna av sj\\xe4lvmord eller sj\\xe4lvmordsf\\xf6rs\\xf6k.De som hade kunnat s\\xe4tta punkt, men valde att forts\\xe4tta Det \\xe4r ett tecken s\\xe5v\\xe4l f\\xf6r dem som sj\\xe4lva k\\xe4mpar med sin livsvilja som f\\xf6r deras n\\xe4rst\\xe5ende.

Detta om n\\xe5got \\xe4r en uppr\\xe4ttelse f\\xf6r det mest f\\xf6rf\\xf6ljda av alla skiljetecken. Semikolon betyder att det finns en forts\\xe4ttning. Det tar inte slut h\\xe4r, det finns en andra, en tredje, en fj\\xe4rde, och s\\xe5 vidare, m\\xf6jlighet. Satsen dansar vidare: det finns inte sk\\xe4l att s\\xe4tta punkt; inte h\\xe4r, inte nu; det finns \\xe4nnu liv och hopp; vi s\\xe4tter punkt med ett semikolon;

Pontus Kyander, kritiker och utst\\xe4llningskurator