BROADCASTS.com

b'

D\\xe5 k\\xf6r vi? Den \\xe5ttonde delen i v\\xe5r serie om skiljetecken handlar om det som symboliserar v\\xe5r undran och stora ensamhet. Olof \\xc5kerlund reflekterar \\xf6ver fr\\xe5getecknet i ljuset av Emily Dickinsons poesi.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publiceras den 16 maj 2019.

En g\\xe5ng f\\xf6r l\\xe4nge sedan i det forna Galil\\xe9en stod en ung kvinna inf\\xf6r en sv\\xe5r uppgift. Hon hade varit borta fr\\xe5n sin trolovade p\\xe5 resa i n\\xe5gra m\\xe5nader och under den tiden blivit gravid. Och nu skulle hon ber\\xe4tta f\\xf6r honom. Lyckligtvis s\\xe5 hade hon inte direkt varit med n\\xe5gon annan, men det gjorde knappast sj\\xe4lva avsl\\xf6jandet enklare. Han m\\xe5ste ha sett ut som ett fr\\xe5getecken, hon som ett semikolon \\u2013 blinkande med ett anstr\\xe4ngt leende p\\xe5 l\\xe4pparna.

En sis\\xe5d\\xe4r 2013 \\xe5r senare intr\\xe4ffade en historiskt sett mindre betydelsefull h\\xe4ndelse n\\xe4r den svenska tidskriften Spr\\xe5ktidningen anordnade en omr\\xf6stning f\\xf6r att utse det fr\\xe4msta skiljetecknet; och eftersom folk som rangordnar skiljetecken g\\xe4rna vill vara lite m\\xe4rkv\\xe4rdiga, s\\xe5 vann s\\xe5 klart semikolon f\\xf6ljt av tankstreck, medan fr\\xe5getecknet kom n\\xe4st sist, med fem procent av r\\xf6sterna, obesegrat endast av parentes och kolon.

Och det s\\xe4ger nog n\\xe5got om fr\\xe5getecknets svaga st\\xe4llning, b\\xe5de i allm\\xe4nhet och inom litteraturen. Visst funkar det fint i barnbokstitlar som Var \\xe4r min syster? Vem ska tr\\xf6sta knyttet? Och Vem har bajsat p\\xe5 mitt huvud? Och i genrelitteratur som Do androids dream of electric sheep? Liksom i en och annan kommersiell b\\xe4sts\\xe4ljare som What\\u2019s eating Gilbert Grape? Eller i putslustig popul\\xe4rvetenskap: Fiser fiskar? Varf\\xf6r har m\\xe4n br\\xf6stv\\xe5rtor?

Men n\\xe4r det kommer till poesin blir fr\\xe5getecknet mer s\\xe4llsynt, \\xe4ven i undrande titlar som Eva-Stina Byggm\\xe4stars men hur sm\\xe5 poeter finns det egentligen och Ann J\\xe4derlunds Vad hj\\xe4lper det en m\\xe4nniska om hon h\\xe4ller rent vatten \\xf6ver sig i alla sina dagar. Lysande undantag \\xe4r Stig Larssons Wokas lax? Och i en klass f\\xf6r sig: Ulf Karl Olov Nilssons poesibok fr\\xe5n 2013 vars sj\\xe4lva titel \\xe4r ett fr\\xe5getecken, och i vilket man kan f\\xe5 ta del av djuplodande funderingar som \\u201dVad \\xe4r utm\\xe4rkande f\\xf6r en handling?\\u201d och \\u201d\\xc4r poeter b\\xe4ttre p\\xe5 poesi \\xe4n psykologer p\\xe5 psykologi?\\u201d.

Det finns n\\xe5got humoristiskt i fr\\xe5getecknets definitiva karakt\\xe4r. Men ocks\\xe5 n\\xe5got allvarligt.

Just Ann J\\xe4derlund anv\\xe4nder faktiskt fr\\xe5getecken innanf\\xf6r p\\xe4rmarna i boken med det l\\xe5nga namnet, som i den sj\\xe4lvlysande fr\\xe5gan Varf\\xf6r \\xe4r vi inte i Paradiset?

En poet som faktiskt befann sig i paradiset var amerikanska Emily Dickinson, som \\xf6versatts tills svenska av just J\\xe4derlund. I en dikt m\\xe5lar hon upp en bild av naturen som sin motsvarighet till kyrkan och avslutar med att konstatera att i st\\xe4llet f\\xf6r att komma till himmelriket till sist, g\\xe5r hon dit hela tiden.

Men paradiset har som bekant alltid en orm som rasslar i buskarna.

Dickinson var skeptisk till att l\\xe5ta sina dikter g\\xe5 i tryck och det \\xe4r l\\xe4tt att f\\xf6rst\\xe5 varf\\xf6r. Det knappa dussin poem som publicerades anonymt under hennes levnad, utsattes f\\xf6r misshandel av redaktionella petm\\xe5nsar, \\xe5tlydande d\\xe5tidens gudomliga regelverk f\\xf6r interpunktion. Rader br\\xf6ts om, skiljetecken byttes ut.

Ett s\\xe4rskilt sm\\xe4rtsamt fall g\\xe4ller dikten \\u201dA narrow fellow in the grass\\u201d, som Springfield Daily Republican l\\xe4t trycka p\\xe5 Alla hj\\xe4rtans dag 1866 med den prosaiska titeln \\u201dThe snake\\u201d \\u2013 ormen. Redan d\\xe4r kan man k\\xe4nna rysningen fr\\xe5n sovrummet p\\xe5 andra v\\xe5ningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts \\u2013 poetens f\\xf6redragna tillh\\xe5ll. Men titeln \\xe4r bara b\\xf6rjan p\\xe5 problemen.

Emily Dickinson \\xe4lskade tankstreck \\u2013 dash p\\xe5 engelska \\u2013 som hon f\\xe4llde ner som v\\xe4gbommar i sina dikter \\u2013 Dash! Dash! Dash! \\u2013 de dirigerar om trafiken, h\\xf6jer och s\\xe4nker farten, och belyser utvalda passager \\u2013 tankstrecken fyller kort sagt alla funktioner som \\xf6vriga skiljetecken brukar g\\xf6ra och mer d\\xe4rtill.

Men p\\xe5 tredje raden hade tidningsredakt\\xf6rerna i all sin vishet placerat ett fr\\xe5getecken. Och trots att de gjorde ett flertal andra ov\\xe4lkomna ingrepp s\\xe5 var det just detta till\\xe4gg som gjorde Dickinson verkligt bekl\\xe4md.

Fr\\xe5getecknet var inte en v\\xe4gbom utan en \\xe5terv\\xe4ndsgr\\xe4nd.

Nu kunde orden Did you not enbart knytas till de f\\xf6reg\\xe5ende You may have met him och inte l\\xe4ngre sikta fram\\xe5t mot His notice sudden is.

\\u201dA narrow fellow in the Grass\\u201d handlar p\\xe5 ytplanet om just en orm som r\\xf6r sig genom gr\\xe4set, s\\xe5 l\\xe5ngt hade redakt\\xf6rerna p\\xe5 Springfield Daily Republican r\\xe4tt. Och \\xe4ven om skiljetecknet var ok\\xe4nsligt placerat, s\\xe5 \\xe4r dikten som gjord f\\xf6r att n\\xe5gonstans hysa ett fr\\xe5getecken. F\\xf6r vad \\xe4r ett fr\\xe5getecken om inte en orm som slingrar sig? Eller en daggmask som bitits itu av en f\\xe5gel, som i A Bird came down the Walk \\u2013 en annan av Dickinsons dikter.

Vid n\\xe4rmare eftertanke s\\xe5 \\xe4r nog b\\xe5da de d\\xe4r liknelserna lite f\\xf6r mjuka p\\xe5 n\\xe5got vis. Ett fr\\xe5getecken \\xe4r som sagt n\\xe5got definitivt, halva tecknet sammanfaller ju faktiskt med ett utropstecken. Jag vill nog snarare likna det vid en skruvkrok, p\\xe5 vilken man kan h\\xe4nga upp sin undran f\\xf6r allm\\xe4n besk\\xe5dan. Att s\\xe4tta ut ett fr\\xe5getecken \\xe4r att blotta sig. Antingen genom att visa sin okunskap eller genom s\\xe4lla sig till en av alla de d\\xe4r banala m\\xe4nniskor som kr\\xe4ver klara svar fr\\xe5n ett kallt och likgiltigt universum. Vad \\xe4r meningen med livet? Varf\\xf6r \\xe4r det alltid fullbokat i tv\\xe4ttstugan?

I en senare version av sin dikt infogade Emily Dickinson faktiskt ett fr\\xe5getecken, men d\\xe5 redan efter tredje radens f\\xf6rsta halva You may have met him?, n\\xe5got som i strikt mening inte \\xe4r en fr\\xe5ga. Och s\\xe5 d\\xe4r fungerar det ju \\xe4ven i det messande vardagsspr\\xe5ket, vi p\\xe5st\\xe5r saker med fr\\xe5getecken och fr\\xe5gar med punkt. Och risken f\\xf6r missf\\xf6rst\\xe5nd \\xe4r s\\xe5 gott som obefintlig. En fr\\xe5ga visar sig i ordf\\xf6ljden och i f\\xf6rekomsten av vissa fr\\xe5gepronomen eller adverb som vem, hur och varf\\xf6r.

Det finns inget svar, men v\\xe5ra fr\\xe5gor och v\\xe5r l\\xe4ngtan f\\xe5r mysteriet att lysa upp.

Men n\\xe4r fr\\xe5getecknet utel\\xe4mnas efter en fr\\xe5ga i poesin s\\xe5 m\\xe5ste det vara betydelseb\\xe4rande. Det kan handla om att beh\\xe5lla fl\\xf6det, att skapa m\\xe5ngtydighet, men kanske har det ocks\\xe5 ibland att g\\xf6ra med en r\\xe4dsla f\\xf6r att blotta sig, bli banal. Det kan ocks\\xe5 ha att g\\xf6ra med en viss uppgivenhet, att man inte v\\xe4ntar sig ett svar p\\xe5 de stora fr\\xe5gorna.

\\u201dGud st\\xe5r inte att finna\\u201d skriver Emily Dickinsons, \\xe4ven om hennes syn p\\xe5 varken kristendom eller religion inte \\xe4r fullt s\\xe5 enkel att reda ut som det kanske framst\\xe5r. Nog finns det hos henne ett s\\xf6kande efter tillvarons djup som skulle kunna kallas religi\\xf6st. Men hon s\\xe5g ner p\\xe5 de tv\\xe4rs\\xe4kra och deras ritualer och skrev, om jag forts\\xe4tter att likst\\xe4lla henne med sitt diktjag, att hon helgade sabbaten genom att stanna hemma, i en dikt som avslutas med tidigare n\\xe4mnda vers om himmelriket p\\xe5 jorden. Tro \\xe4r ett finurligt p\\xe5hitt, heter det p\\xe5 ett annat st\\xe4lle. Kanske var hon som antytts h\\xe4r \\u2013 och av henne sj\\xe4lv \\u2013 en hedning, som s\\xe5g den f\\xf6rtrollade naturen och tillvarons mysterier med klar, f\\xf6rundrad blick. Att vara m\\xe4nsklig var f\\xf6r henne, med filosofen Glenn Hughes ord, att vara fr\\xe5gan. Det finns inget svar, men v\\xe5ra fr\\xe5gor och v\\xe5r l\\xe4ngtan f\\xe5r mysteriet att lysa upp.

En fr\\xe5gande varelse, det \\xe4r ingen dum beskrivning av v\\xe5rt grubblande sl\\xe4kte. Men f\\xf6r att p\\xe5 allvar ge uttryck f\\xf6r v\\xe5r l\\xe4ngtan och desperation beh\\xf6ver vi ocks\\xe5 sj\\xe4lva tecknet f\\xf6r v\\xe5r undran.

Och det ekar i en av v\\xe5ra allra mest sm\\xe4rtsamma fr\\xe5gor som nu f\\xf6r oss tillbaka i tiden och till inledningen av denna ess\\xe4. Det g\\xe4lla ropet fr\\xe5n korset. Det \\xe4r ingen mindre \\xe4n Gud, avkl\\xe4dd och h\\xe5nad, som f\\xf6r ett sk\\xe4lvande \\xf6gonblick har f\\xf6rlorat tron p\\xe5 sig sj\\xe4lv: Varf\\xf6r har du \\xf6vergivit mig?

Olof \\xc5kerlund, medarbetare p\\xe5 kulturredaktionen och producent f\\xf6r OBS