BROADCASTS.com

b'

I tv-serien "The Haunting of Hill House" spelar huset en viktig roll. Det g\\xe4ller \\xe4ven i Shirley Jacksons romanf\\xf6rlaga. F\\xf6rfattaren Kristofer Folkhammar s\\xf6ker vidare bland hennes hems\\xf6kta byggnader.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2018-11-22.

En stum fasad vid ett f\\xf6rsta m\\xf6te. F\\xf6nstergluggars \\xf6gonlika hemligheter. En svunnen epoks ideal och f\\xf6ruts\\xe4ttningar som reser sig och reser sig, \\xe5r efter \\xe5r, mitt framf\\xf6r oss. Byggnader upprepar historien. Byggnader \\xe4r fantastiska beh\\xe5llare f\\xf6r v\\xe5r l\\xe4ngtan, och d\\xe4rmed f\\xf6r v\\xe5r skr\\xe4ck. Byggnader \\xe4r kusliga.

Sigmund Freuds begrepp \\u201ddet kusliga\\u201d kan enligt sin mest grundl\\xe4ggande definition s\\xe4gas vara den k\\xe4nsla av obehag som uppst\\xe5r i en, n\\xe4r n\\xe5got v\\xe4lbekant pl\\xf6tsligt ter sig fr\\xe4mmande. Och byggnadskonst \\xe4r mycket tacksamt att betrakta som en metafor f\\xf6r, eller en fond till, kusliga f\\xf6rnimmelser.

Ta den urbana m\\xe4nniskan som r\\xf6r sig genom vimlet. Hon lever sitt liv och har sitt sammanhang, sin hemvist, i en o\\xf6verblickbar stad. Pl\\xf6tsligt tappar hon bort sig. Omgivningen sl\\xe4pper taget, som i en dr\\xf6m. Och d\\xf6rrar \\xe4r l\\xe5sta. Allt kostar pengar. Hemstaden \\xe4r villkorad, v\\xe4nder sig bort, blir n\\xe5got ok\\xe4nt.

Eller ta det enskilda huset. Det allra enklaste tecknet f\\xf6r hem, skydd och trygghet. S\\xe5 effektfullt det b\\xe5de b\\xe4r p\\xe5, och kontrasterar mot hot och oro, d\\xe4r det ligger p\\xe5 sin ensliga kulle.

som den sk\\xf6raste av de karakt\\xe4rer som \\xe4ntrar det beryktade sp\\xf6khuset, \\xe4r hon mest mottaglig f\\xf6r dess destruktiva krafter.

I Shirley Jacksons b\\xf6cker har de kusliga byggnaderna en framtr\\xe4dande plats. F\\xf6rfattaren, som levde och verkade i USA runt mitten av f\\xf6rra seklet, f\\xf6rser sina hus med f\\xf6rnuftigt st\\xe4ngda d\\xf6rrar och besj\\xe4lade v\\xe4ggar som stretar upp\\xe5t mot skyn. En slumpm\\xe4ssig ber\\xf6ringspunkt mellan taket och himlen skapar en f\\xf6rtvivlans hemvist.

I \\u201dHems\\xf6kelsen p\\xe5 Hill House\\u201d, fr\\xe5n b\\xf6rjan utgiven 1959, och aktuell som teve-serie p\\xe5 Netflix 2018, m\\xf6ter vi sp\\xf6khuset utifr\\xe5n. Det tronar upp framf\\xf6r bokens karakt\\xe4rer, ledda av en antropolog som vill finna bevis f\\xf6r det \\xf6vernaturligas existens. N\\xe4r Eleanor, som f\\xe5tt plats som en av antropologens assistenter, i romanens b\\xf6rjan bryter sig loss fr\\xe5n sin dominanta syster, och k\\xf6r mot Hill House, bjuder de fr\\xe4mmande husen hon passerar p\\xe5 en kavalkad av m\\xf6jliga hem, m\\xf6jliga liv. Dr\\xf6mmar om verandor att sopa och stenlejon att putsa. Tysta vardagsrum med fl\\xe4derb\\xe4rsvin varje kv\\xe4ll f\\xf6r h\\xe4lsans skull. Hennes \\xf6de i m\\xf6tet med Hill House \\xe4r inte s\\xe5 kusligt som direkt drabbande; som den sk\\xf6raste av de karakt\\xe4rer som \\xe4ntrar det beryktade sp\\xf6khuset, \\xe4r hon mest mottaglig f\\xf6r dess destruktiva krafter.

I en annan av Jacksons romaner, \\u201dVi har alltid bott p\\xe5 slottet\\u201d, fr\\xe5n 1962, befinner vi oss ist\\xe4llet inuti husets fasor, i maskopi med skr\\xe4cken. Ber\\xe4ttaren heter Merricat Blackwood. Hon bor p\\xe5 slottet med sin storasyster och \\xe5ldrade farbror. En g\\xe5ng var de betydligt fler i familjen. Men en d\\xf6dlig dos arsenik fann v\\xe4gen till familjens sockersk\\xe5l. Storasyster Constance misst\\xe4nks f\\xf6r morden, men frias. Och systrarna lever isolerade ihop med sin farbror, med den n\\xe4rliggande byns skvallrande inv\\xe5nare som ett alltmer pockande hot.

B\\xe5da husen \\xe4r \\xf6dsliga platser, avskilda fr\\xe5n en n\\xe4rliggande bygemenskap. Och ett av Jacksons \\xe5terkommande teman \\xe4r att hon, via skr\\xe4ckber\\xe4ttelsens former, bearbetar de m\\xe4nskliga konflikter som kretsar kring att ing\\xe5, st\\xf6tas ut, isoleras, bekr\\xe4ftas, f\\xf6rsvinna.

Sigmund Freuds ess\\xe4 \\u201dDet kusliga\\u201d, publicerades p\\xe5 tyska 1919. Enligt honom var \\u201ddet kusliga\\u201d framf\\xf6r allt ett anv\\xe4ndbart begrepp i fr\\xe5ga om estetik, en f\\xf6rnimmelse, t\\xe4tt kopplad till den lexikala sammans\\xe4ttningen hos det tyska ordet \\u201ddas Unheimliche\\u201d. \\u201dHeimlich\\u201d \\xe4r p\\xe5 tyska b\\xe5de ord f\\xf6r \\u201dbekant, hemtrevlig\\u201d och f\\xf6r \\u201dhemlig, dold\\u201d. Ett ord som n\\xe4r man granskar det b\\xe4r p\\xe5 s\\xe5 mycket betydelsem\\xe4ssig tvetydighet, att det sl\\xe5r \\xf6ver i sin motsats. \\u201dUnheimlich\\u201d blir allts\\xe5 en negation b\\xe5de till n\\xe5got hemtamt och n\\xe5got hemligt. \\u201dUnheimlich\\u201d \\xe4r n\\xe5got d\\xe4r det v\\xe4lk\\xe4nda har gjorts fr\\xe4mmande, d\\xe5 n\\xe5got borttr\\xe4ngt har kommit tillbaka.

Den svenska \\xf6vers\\xe4ttningen av \\u201ddas Unheimliche\\u201d\\u2013 \\u201ddet kusliga\\u201d \\u2013 rymmer uppenbarligen inte samma komplexitet, rent spr\\xe5kligt. Ett fint f\\xf6rs\\xf6k till en utbyggd ny\\xf6vers\\xe4ttning gjordes av f\\xf6rfattaren Mara Lee f\\xf6r ett par \\xe5r sedan. I sin avhandling \\u201dN\\xe4r Andra skriver\\u201d, tog hon i ett avsnitt fasta p\\xe5 glidningen mellan de svenska orden \\u201dhem\\u201d, \\u201dhemskt\\u201d och \\u201dhemligheter\\u201d. Lee visar hur denna glidning mellan orden \\xe4r s\\xe4rskilt intressant i relation till det likgiltiga v\\xe5ld, den av j\\xe4mlikhet och ordning motiverade bortrensning, som finns i den svenska epoken Folk-hem.

Freud var v\\xe4ldigt upptagen av infantila trauman och borttr\\xe4ngda, primitiva instinkter n\\xe4r han skulle f\\xf6rklara vad som f\\xe5r oss att reagera med en k\\xe4nsla av kuslighet inf\\xf6r vissa motiv. Men kusliga upplevelser kan s\\xe5klart ocks\\xe5 ha mer n\\xe4rliggande r\\xf6tter. Sociologen Avery F Gordon skrev p\\xe5 90-talet fram en mer socialt orienterad sp\\xf6kteori, i ljuset av Freuds begrepp. Historiska trauman och sociala strukturer \\u2013 statlig f\\xf6rf\\xf6ljelse, k\\xf6nsmaktsordningen, en brutal kapitalistisk v\\xe4rld, rasismen \\u2013 ocks\\xe5 det \\xe4r f\\xf6reteelser som pr\\xe4glar m\\xe4nniskan och hennes rum, och som inte alltid n\\xe4rvarar genom ett explicit v\\xe5ld, utan ibland genom ett sp\\xf6kes kusliga logik. Med t\\xe4nkare som Gordon kan \\u201ddet kusliga\\u201d bli en dynamisk, komplicerande sk\\xe4rningspunkt mellan psykologi, politik och estetik.

h\\xe4r finns n\\xe5got f\\xf6rh\\xe4xat \\xf6ver den starka strukturen kring m\\xe5ltiderna i huset, i ett utstr\\xe4ckt undantagstillst\\xe5nd.

I Shirley Jacksons romaner finns en likhet i hur livet i husen b\\xe4rs upp. I Hill House dukar den f\\xe5ordiga Mrs. Dudley fram \\xf6verd\\xe5d till frukost, lunch och middag p\\xe5 exakta tider. Hon omtalar och utf\\xf6r sina rutiner precist och noggrant, behandlar porslinet som sm\\xe5 barn till hyllorna och sk\\xe5pen, men l\\xe4mnar alltid huset kv\\xe4llstid. P\\xe5 Slottet \\xe4r det ist\\xe4llet den mordanklagade Constance som betj\\xe4nar lillasystern Merricat och deras farbror med allsk\\xf6ns kompotter och kryddkakor, ocks\\xe5 h\\xe4r finns n\\xe5got f\\xf6rh\\xe4xat \\xf6ver den starka strukturen kring m\\xe5ltiderna i huset, i ett utstr\\xe4ckt undantagstillst\\xe5nd.

Mrs. Dudley och Constance \\xe4r tv\\xe5 hypnotiserade hush\\xe5llerskor vars ritualer b\\xe4r p\\xe5 ett tv\\xe5ngsm\\xe4ssigt upprepande. Ointagligt och undergivet. Avst\\xe4ngt men aktivt. Levande d\\xf6tt.

Typiskt kuslig grej, i freudiansk mening.

Men det \\xe4r f\\xf6rst\\xe5s inte enbart ett f\\xf6rtr\\xe4ngt, primitivt upprepningstv\\xe5ng vi kommer i kontakt med n\\xe4r vi ryser av obehag inf\\xf6r dessa karakt\\xe4rers s\\xf6mng\\xe5ngaraktiga handlande. Lika g\\xe4rna kan man t\\xe4nka sig att vi, via Mrs. Dudleys och Constances trollbundna arbete, i f\\xf6rh\\xf6jd form konfronteras med fullkomligt verkliga samh\\xe4llsordningar och strukturer. Ledan och maktf\\xf6rh\\xe5llandena som kommer med att hush\\xe5llets ordning ska uppr\\xe4tth\\xe5llas. Den traditionella kvinnolotten, f\\xf6r att tala med Shirley Jacksons, eller miljoner andra m\\xe4nniskors, biografier. L\\xf6nearbetets alienation f\\xf6r att tala med Karl Marx.

Marx, p\\xe5pekade f\\xf6r \\xf6vrigt, redan 70 \\xe5r innan Freuds ess\\xe4 aprop\\xe5 den framv\\xe4xande hyresmarknaden att m\\xe4nniskans grundl\\xe4ggande behov av en hemvist ber\\xf6vades d\\xe4rigenom. En fr\\xe4mling h\\xe5ller koll p\\xe5 henne, och kastar ut henne om hon inte betalar hyran. Marx spaning har knappast tappat i aktualitet idag, p\\xe5 en bostadsmarknad pr\\xe4glad av andrahandsuthyrning och gigantiska skulder till banker.

Shirley Jacksons kusliga hus bjuder in till uppt\\xe4cktsf\\xe4rder som kan leda en till det m\\xe4nskliga psykets fuktiga k\\xe4llare och pinade vindsutrymmen. Men de kan ocks\\xe5 s\\xe4ga oss n\\xe5got om det skr\\xe4mmande hos de golv och v\\xe4ggar vi passerar dagligen. En kuslig k\\xe4nsla kan v\\xe4ckas av n\\xe5got f\\xf6rvridet. Men ocks\\xe5 av n\\xe5got alldeles f\\xf6r verkligt.

Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritiker

Litteratur

Sigmund Freud, \\u201dDet kusliga\\u201d, \\xf6vers\\xe4ttning av Ingrid Wik\\xe9n Bonde, i Samlade skrifter XI, Natur & Kultur, 2009.

Avery F. Gordon, \\u201dGhostly Matters \\u2013 Haunting and the Sociological Imagination\\u201d, University of Minnesota Press, 2008.

Shirley Jackson, \\u201dHems\\xf6kelsen p\\xe5 Hill House\\u201d, \\xf6vers\\xe4ttning av Inger Edelfeldt, Mima f\\xf6rlag, 2017.

Shirley Jackson, \\u201dVi har alltid bott p\\xe5 slottet\\u201d, \\xf6vers\\xe4ttning av Torkel Franz\\xe9n, Mima f\\xf6rlag, 2017.

Mara Lee, \\u201dN\\xe4r andra skriver \\u2013 Skrivande som motst\\xe5nd, ansvar och tid\\u201d, Gl\\xe4nta produktion, 2014.

Anthony Vidler, \\u201dThe Architectual Uncanny \\u2013 Essays in the Modern Unhomely\\u201d, The MIT Press, 1992.