BROADCASTS.com

b'

Passionens gr\\xe4nsl\\xf6shet \\xf6ppnar f\\xf6r en nedstigning i djupet. Ulla Gudmundson har l\\xe4st Annie Ernaux roman "Sinnenas tid" samt hennes dagbok och dragits in i en h\\xe4xkittel av \\xe5ngest och extas.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Pass\\xe9 simple \\xe4r en fransk verbform utan motsvarighet i svenskan. Den betecknar, utan st\\xf6d i hj\\xe4lpverb, en handling som har en best\\xe4md b\\xf6rjan och ett best\\xe4mt slut. Den har, p\\xe5 n\\xe5gra bokst\\xe4ver n\\xe4r, gett titeln \\xe5t en bok, Passion simple, av 2022 \\xe5rs Nobelpristagare i litteratur, Annie Ernaux. Bokens svenska titel \\xe4r, n\\xe5got platt, Sinnenas tid. Den engelska \\xe4r Simple passion. I det senare fallet g\\xe5r spr\\xe5kvitsen f\\xf6rlorad, men i geng\\xe4ld uttrycks, liksom p\\xe5 franska, exakt vad boken handlar om: livet koncentrerat i en enda, allt f\\xf6rbr\\xe4nnande passion.

Originaltiteln f\\xf6rmedlar ocks\\xe5 n\\xe5got mer. Den uttrycker det som g\\xe5r som en r\\xf6d tr\\xe5d genom Ernauxs  hela f\\xf6rfattarskap: medvetenheten om tiden, om tidens flykt, om att vi har f\\xf6rm\\xe5gan att mentalt f\\xf6rflytta oss fram och tillbaka mellan olika epoker i v\\xe5rt liv som mellan rummen i ett hus. Ernaux \\xe5terv\\xe4nder g\\xe5ng p\\xe5 g\\xe5ng till sitt f\\xf6rflutna: gr\\xe4ver ut minnena, fril\\xe4gger dolda skikt, \\xe5terupplivar n\\xe4rvaron i texter som r\\xf6r sig i kraftf\\xe4ltet mellan sj\\xe4lvbiografi, socialhistoria och ess\\xe4istik.

De verk som framf\\xf6r allt j\\xe4mnat v\\xe4gen f\\xf6r Ernaux till Nobelpriset \\xe4r Min far och Kvinnan, portr\\xe4tten av f\\xf6r\\xe4ldrarna och av uppv\\xe4xten i en halvt prolet\\xe4r, halvt sm\\xe5borgerlig bymilj\\xf6 i Normandie. Och kanske \\xe4nnu mer \\xc5ren, den brett anlagda, kalejdoskopiska fresken \\xf6ver det franska samh\\xe4llet fr\\xe5n 1940, \\xe5ret d\\xe5 Ernaux f\\xf6ddes, och fram\\xe5t.

Fokus i Sinnenas tid \\xe4r en annan. H\\xe4r g\\xe5r texten som en laserstr\\xe5le in i det allra mest privata: f\\xf6rh\\xe5llandet mellan sexualiteten, d\\xf6den och det egna skrivandet. Verklighetsbakgrunden \\xe4r en fjorton m\\xe5nader l\\xe5ng erotisk relation mellan den d\\xe5 fyrtio\\xe5tta\\xe5riga Ernaux och en yngre man, en sovjetisk diplomat posterad i Paris. Gift naturligtvis.  F\\xf6rh\\xe5llandet inleds p\\xe5 en resa, en hotellnatt i Leningrad. Det slutar n\\xe4r \\xe4lskaren l\\xe4mnar Paris och \\xe5terv\\xe4nder till Moskva.

Ernauxs stil beskrivs ofta som, medvetet, torr, knapp och platt. Sj\\xe4lv j\\xe4mf\\xf6r hon sina ord med stenar och knivar. I Sinnenas tid mejslar hon p\\xe5 sjuttiofem sidor fram bilden av erotisk besatthet. Hon v\\xe5gar inte sl\\xe5 p\\xe5 h\\xe5rtorken av r\\xe4dsla att missa ett telefonsamtal. Livet best\\xe5r av m\\xf6tena med mannen. Allt annat \\xe4r tomrum och iscens\\xe4ttning: ink\\xf6p av stringtrosor, whisky, cigarretter. \\u201dJag har m\\xe4tt tiden p\\xe5 ett annat s\\xe4tt, med hela min kropp\\u201d, skriver Ernaux.

Bokens franska titel f\\xf6rmedlar inte bara passion. Den andas ocks\\xe5 sorg, \\xf6ver n\\xe5got o\\xe5terkalleligt f\\xf6rlorat. F\\xf6r det verbformen pass\\xe9 simple f\\xf6rmedlar \\xe4r ett utsnitt ur tidens str\\xf6m, ett skeende som ob\\xf6nh\\xf6rligen tillh\\xf6r det f\\xf6rflutna. Den beskriver, koncist och elegant, tidens flykt. I modern franska anv\\xe4nds formen s\\xe5 gott som bara i skrift, mest i formella eller h\\xf6glitter\\xe4ra texter. P\\xe5 svenska \\xf6vers\\xe4tts den oftast med imperfekt, eller preteritum som det nu kallas. Men av ett svenskt imperfekt framg\\xe5r inte om ett skeende \\xe4r avslutat eller fortfarande p\\xe5g\\xe5r. Franskan \\xe4r tydlig: d\\xe4r markerar imperfekt alltid n\\xe5got oavslutat.

S\\xe5 varf\\xf6r skrev Ernaux inte sin bok i pass\\xe9 simple? F\\xf6r hon valde p\\xe5 ett tidigt stadium bort den formen, det framg\\xe5r av hennes arbetsanteckningar. Det handlar enligt henne inte om stilniv\\xe5. Pass\\xe9 simple \\xe4r fortfarande en fullt tillg\\xe4nglig spr\\xe5klig form f\\xf6r en normal l\\xe4sare. Sinnenas tid \\xe4r skriven i imperfekt, inramat av tv\\xe5 korta avsnitt i pass\\xe9 compos\\xe9, p\\xe5 svenska perfekt, den vardagliga formen att uttrycka f\\xf6rfluten tid. F\\xf6r Ernaux markerar den formen ett f\\xf6rflutet som ligger n\\xe4ra det n\\xe4rvarande: en ovilja att ge upp, en v\\xe4gran att sl\\xe4ppa taget.

Sinnenas tid publicerades 1992. Annie Ernaux var d\\xe5 v\\xe4l etablerad p\\xe5 den franska litter\\xe4ra scenen. Barndomsskildringen Min far hade 1987 f\\xe5tt det prestigefyllda Renaudotpriset. Men den h\\xe4r g\\xe5ngen blev kritikernas reaktion en axelryckning. Boken avf\\xe4rdades som en bagatell. Kanske bidrog det till att Ernaux tio \\xe5r senare, \\xe5r 2001, besl\\xf6t sig f\\xf6r att publicera dagboken hon f\\xf6rt under relationen med den ryske diplomaten. Titeln \\xe4r Se perdre, att f\\xf6rlora sig sj\\xe4lv (boken har inte \\xf6versatts till svenska).

Ernaux har sagt att hon k\\xe4nde ett inre tv\\xe5ng att skildra en annan sanning, r\\xe5are, m\\xf6rkare, \\xe4n den avklarnade i Sinnenas tid. Hon ville borra djupare i treenigheten sexualitet/d\\xf6d/skrivande. \\u201dDen levda passionen \\xe4r en annan \\xe4n den skrivna\\u201d, s\\xe4ger hon i L\\u2019atelier noir, den publicerade versionen av arbetsanteckningar som hon f\\xf6rt av och till i fyrtio \\xe5r. Dagbokens 350 sidor \\xe4r allts\\xe5 inte ett r\\xe5material, som kokats ner till sjuttiofem i skrivprocessen. Ernaux skriver l\\xe4ngs flera parallella sp\\xe5r. Den intima dagbok hon f\\xf6rt sedan ton\\xe5ren, och d\\xe4r hon h\\xe4mtat texterna som blev Se perdre, den skriver hon f\\xf6r sig sj\\xe4lv. Skrivprojekten \\xe4r v\\xe4nda mot v\\xe4rlden, de v\\xe4xer fram p\\xe5 l\\xf6sa lappar, huller om buller, f\\xf6r att kanske n\\xe5gon g\\xe5ng bli en bok, eller grena ut sig i flera.

F\\xf6rfattaren Susan Sontag har sagt: att \\xe4lska \\xe4r att bli hudl\\xf6s, och ta risken att den du \\xe4lskar promenerar iv\\xe4g ekiperad i din hud som i en snygg kostym. Det \\xe4r den k\\xe4nslan som infinner sig vid l\\xe4sningen av Se perdre. Dagboken \\xe4r skriven i presens. Ofta saknas verben, som det blir i snabba anteckningar. Vi sugs in i en h\\xe4xkittel av \\xe5ngest och extas, dr\\xf6mmar, tolkningar och fantasier. Demonerna dansar fritt i en relation utanf\\xf6r alla sammanhang. K\\xe4rlek blir, med Ernauxs ord, \\u201datt k\\xe4nna formen av en mans h\\xf6fter\\u201d. Det hindrar henne inte att notera \\xe4lskarens gigolodrag. Han h\\xe4ller i sig litervis av hennes whisky. Han tar som en sj\\xe4lvklarhet med sig den \\xf6ppnade Marlborolimpan hem till frun. Diorkostymen, som han visar upp med en uppkomlings f\\xf6rtjusning, d\\xf6ljer ett par fula sovjetiska kalsonger - \\u201dlikadana som min far hade\\u201d, skriver Ernaux, med en aning f\\xf6rakt. Komiskt blir det n\\xe4r hon i upphetsningen tappar sin kontaktlins och hittar den p\\xe5 \\xe4lskarens penis. Det \\xe4r detaljer som f\\xf6rankrar passionen i verkligheten. Kontrasten g\\xf6r att den snarast k\\xe4nns starkare.

\\xc4r det k\\xe4rlek som Ernaux skildrar i Sinnenas tid och i Se perdre? Den ryske \\xe4lskaren f\\xf6rblir en skugga. Ernaux kallar honom en princip, en princip som st\\xe5r f\\xf6r det lockande och skr\\xe4mmande kraftf\\xe4ltet \\xe5tr\\xe5/d\\xf6d/skrivande. P\\xe5 sista sidan i Le perdre s\\xe4ger hon att hon k\\xe4nt ett behov av att \\u201dskriva n\\xe5got som \\xe4r farligt f\\xf6r mig, som en port som \\xf6ppnar sig till en grotta d\\xe4r jag m\\xe5ste tr\\xe4da in, kosta vad det kosta vill.\\u201d G\\xe5ng p\\xe5 g\\xe5ng under ber\\xe4ttelsen tycker hon sig konfrontera en namnl\\xf6s skr\\xe4ck - sp\\xe4dbarnets ursprungliga, paniska k\\xe4nsla av \\xf6vergivenhet. Passionens gr\\xe4nsl\\xf6shet \\xf6ppnar f\\xf6r denna nedstigning i djupet. Skrivandet \\xf6ppnar f\\xf6r en uppstigning igen. \\xc4lskaren blir en ledsagare, som en g\\xe5ng Vergilius f\\xf6r Dante. Det \\xe4r en k\\xe4rlek utan \\xf6msesidighet. Men kanske den passionerade k\\xe4rlekens uppgift inte \\xe4r gemenskap, utan just att \\xf6ppna portar till v\\xe5rt eget inre. Att f\\xf6rlora sitt liv kan vara att vinna det.

Ulla Gudmundson, skribent och diplomat