BROADCASTS.com

Published: Aug. 5, 2022, 4:01 a.m.

b'

Fyra ess\\xe4er om lyriska bilder som kan uppfattas som klich\\xe9er men som kan ruva p\\xe5 ouppt\\xe4ckta hemligheter. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut p\\xe5 jakt efter platsen, tillst\\xe5ndet och utopin Arkadien.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes ursprungligen i maj 2018.

\\n

Vi ser \\u2013 p\\xe5 avst\\xe5nd \\u2013 en oljem\\xe5lning med pastoralt motiv. N\\xe5gra herdar har samlats i skuggan av ett tr\\xe4d, kring ett f\\xf6rvittrande gravmonument. De f\\xf6rs\\xf6ker tyda den latinska inskriften: Et in Arcadia ego. Vad h\\xe4nder h\\xe4r? Vad \\xe4r det h\\xe4r f\\xf6r plats? V\\xe4nta, d\\xe4r kommer n\\xe5gon vi kan fr\\xe5ga.

\\n

 \\u2013 Urs\\xe4kta, var ligger Arkadien?

\\n

\\u2013 Det beror p\\xe5 vem du fr\\xe5gar.

\\n

\\u2013 Vem \\xe4r du?

\\n

\\u2013 Jag \\xe4r d\\xf6den. Jag finns ocks\\xe5 i Arkadien.

\\n

Landskapet Arkadien \\xe4r bel\\xe4get i det bergiga inlandet av den grekiska halv\\xf6n Peloponnesos. Denna plats med sin vilda natur ans\\xe5gs under antiken vara guden Pans hemvist. Den grekiske f\\xf6rfattaren Polybios, sj\\xe4lv f\\xf6dd i Arkadien, har p\\xe5pekat att inv\\xe5narna d\\xe4r hade s\\xe4rskild talang f\\xf6r musik och s\\xe5ng. Men \\xe4nd\\xe5 verkar det inte vara i Grekland som Arkadien ligger. Ty inte bara d\\xf6den, utan ocks\\xe5 vitt skilda personligheter som Johann Wolfgang von Goethe och Fritiof Andersson finns i Arkadien.

\\n

S\\xe5 fort en l\\xe4mplig gl\\xe4nta \\xf6ppnar sig med mjukt gr\\xe4s, sval skugga och en glittrande b\\xe4ck, gl\\xf6mmer herdarna sina hjordar, s\\xe4tter sig och sjunger v\\xe4xels\\xe5ng med varandra,

\\n

I Nicolas Poussins 1600-talsm\\xe5lning \\u2013 den som vi just nu betraktar \\u2013 syns de typiska ingredienserna i ett arkadiskt landskap: herdar i antikiserande dr\\xe4kt med diktens lagerkransar kring pannan. Nymfer, fauner och flockar av f\\xe5r och getter syns visserligen inte p\\xe5 bilden, men v\\xe4ntar runt h\\xf6rnet. Livet verkar l\\xe4tt i Arkadien. Det verkar inte finnas ett moln p\\xe5 himlen. Men var \\xe4r vi?

\\n

Vissa h\\xe4vdar att Arkadien uppfanns p\\xe5 trettiotalet f\\xf6re v\\xe5r tider\\xe4kning. Det var d\\xe5 den romerske poeten Vergilius f\\xf6rfattade sina tio pastorala poem, de s\\xe5 kallade Eklogerna. Redan i den f\\xf6rsta dikten definieras platsen:

\\n

Tityrus, du ligger utstr\\xe4ckt i skuggan under ett boktr\\xe4d,

\\n

d\\xe4r du spelar skogens s\\xe5ng p\\xe5 ett tunt litet vasstr\\xe5 \\u2013

\\n

jag har l\\xe4mnat mitt f\\xe4dernesland och de ljuvliga f\\xe4lten

\\n

jag har flytt mitt land, men Tityrus, d\\xe4r i skuggan,

\\n

l\\xe4r du skogen sakta besjunga din Amaryllis.

\\n

Den som talar \\xe4r Meliboeus, en fattig romersk herde som f\\xf6rlorat sin mark. Vergilius herdar befinner sig allts\\xe5 i Italien. \\xc4nd\\xe5 visar det sig att deras hemvist kallas Arkadien. Och herdarnas liv \\xe4r enkelt, men \\xe4nd\\xe5 uts\\xf6kt. K\\xe4rlek och \\xe4pplen, skogsgudar och s\\xe5ng. Framf\\xf6r allt s\\xe5ng. S\\xe5 fort en l\\xe4mplig gl\\xe4nta \\xf6ppnar sig med mjukt gr\\xe4s, sval skugga och en glittrande b\\xe4ck, gl\\xf6mmer herdarna sina hjordar, s\\xe4tter sig och sjunger v\\xe4xels\\xe5ng med varandra, och spelar p\\xe5 en pipa en l\\xe5t av gryningsluft.

\\n

Men de m\\xf6rka hoten mot det enkla livet v\\xe4ntar strax bortom skogsbrynet. Den vackre herden Daphnis, \\xe4lskad av b\\xe5de kvinnor och m\\xe4n, d\\xf6r och blir besjungen. Meliboeus har blivit av med sina \\xe4gor i det romerska inb\\xf6rdeskrigets efterf\\xf6ljd, medan Tityrus bes\\xf6k i Rom har gett honom friheten \\xe5ter genom den gudomlige kejsar Augustus. Vergilius egen samtid blandar sig in i versens skogar.

\\n

Trots sin grekiska f\\xf6delseattest kom Arkadien nu att f\\xe5 Italien som alltmer permanent adress. 

\\n

Men med tiden ska till och med sj\\xe4lva d\\xf6den komma att stryka p\\xe5 foten. Ren\\xe4ssanspoeternas Arkadien blir till k\\xe4rlekens landskap snarare \\xe4n diktens. F\\xf6rfattare som Torquato Tasso och Jacopo Sannazaro anv\\xe4nder de antika pusselbitarna f\\xf6r att planl\\xe4gga en utopisk, sorgl\\xf6s tillvaro, och den behagliga gl\\xe4ntan i skogen genererar erotik snarare \\xe4n poesi. Landskapet \\xe4r en idyllisk kuliss. F\\xe5ren har blivit lamm och g\\xe5r i sidenband. Arkadien blir samtidens och verklighetens antites, ett dr\\xf6mspel dit d\\xe5tidens bildningsaristokrati kunde ta sin tillflykt. Att vara medborgare i Arkadien innebar inte l\\xe4ngre bara att vara diktare och herde, utan snarare att vara i exil fr\\xe5n n\\xe5gonting annat.

\\n

Och Arkadiens st\\xe4ndigt f\\xf6r\\xe4nderliga geografi kunde nu placeras till och med mitt inne i staden. Den litter\\xe4ra akademin Arcadia instiftades i Rom i slutet av 1600-talet, och hade drottning Christina som sin musa. Valet av beskyddarinna var h\\xf6gst arkadiskt: drottningen var s\\xe5v\\xe4l landsflyktig som poetiskt orienterad. Verksamheten kretsade kring diktning och spr\\xe5kets renhet, och de som upptogs i den arkadiska kretsen fick ett eget herde- eller herdinnenamn. Ja: \\xe4ven kvinnor var v\\xe4lkomna i den arkadiska akademin, s\\xe5 l\\xe4nge de kunde dikta.

\\n

Trots sin grekiska f\\xf6delseattest kom Arkadien nu att f\\xe5 Italien som alltmer permanent adress. Auch ich in Arkadien! utropade Goethe i sin italienska resedagbok. Ocks\\xe5 jag f\\xe5r vara i Arkadien! D\\xf6dens hotande n\\xe4rvaro ers\\xe4tts med individens jag, som \\xe5terf\\xf6ds i n\\xe4rkontakt med den klassiska marken. Och i Italien upplever en rad f\\xf6rfattare detsamma under det reseintensiva 1800-talet, fr\\xe5n Madame de Sta\\xebl till Lord Byron. Arkadien var inte l\\xe4ngre bara verklighetsflykt. Det var ink\\xf6rsporten till ett \\xe5tervunnet paradis och ett nytt liv, och dess soldr\\xe4nkta entr\\xe9, prydd av vinrankor och flankerad av citrontr\\xe4d, fanns strax s\\xf6der om Alperna.

\\n

Och \\xe5terigen m\\xe5ste vi fr\\xe5ga oss: \\xc4r Arkadien en plats eller ett tillst\\xe5nd?

\\n

Printz-P\\xe5hlson pekar p\\xe5 att Arkadien ofta \\xe4r just f\\xf6rlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien d\\xe4r vi alla en g\\xe5ng var prinsar och prinsessor.

\\n

G\\xf6ran Printz-P\\xe5hlson skrev en g\\xe5ng att poesin \\xe4r den enda litter\\xe4ra genre som saknar en geografisk plats. Poesins v\\xe4rld \\xe4r den inre. Tid och rum finns inte d\\xe4r. Med ett undantag: den pastorala poesin och dess Arkadien. Men platsen \\xe4r \\xe4nd\\xe5 inte plats \\u2013 den \\xe4r en utopi, en metafor, en f\\xf6rlorad v\\xe4rld. Printz-P\\xe5hlson pekar p\\xe5 att Arkadien ofta \\xe4r just f\\xf6rlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien d\\xe4r vi alla en g\\xe5ng var prinsar och prinsessor. Dikten och ber\\xe4ttelsen om platsen blir hemkomsten. Och ofta sm\\xe4lter generella bildningsideal samman med den individuella, sj\\xe4lvbiografiska upplevelsen.

\\n

F\\xf6rfattaren Vilhelm Ekelunds alldeles egna Arkadien l\\xe5g i Sk\\xe5ne. D\\xe4r var han uppvuxen, i trakten av Stehag. Det sk\\xe5nska landskapet var f\\xf6r honom v\\xe4gen till tanke och dikt. I ess\\xe4n \\u201dNordiskt Arkadien\\u201d vandrar han vid Kullaberg i nordv\\xe4stra Sk\\xe5ne, medan havet stormar nedanf\\xf6r i klart solsken, \\u201dsamma ljusa storm som str\\xe5lar och susar i rytmerna af s\\xe5ngen som jag l\\xe4ser, i Pindaros\\u2019 s\\xe5ng\\u201d. Den eufori som den grekiska poesin v\\xe4ckte hos honom planterades i landskapets och havets dramatik i ett dubbelt medborgarskap mellan ordl\\xf6st ursprung och inl\\xe4rd bildning.

\\n

En poet som p\\xe5 samma s\\xe4tt v\\xe4ver samman plats, minne och bildning \\xe4r Jesper Svenbro. I sina senaste diktsamlingar har han f\\xf6rankrat sina arkadiska bop\\xe5lar djupt i den sk\\xe5nska myllan. Och hela det klassiska entouraget har han med sig. Sapfo tar bussen fr\\xe5n Landskrona i diktsamlingen \\u201dEkeby trafikf\\xf6rening\\u201d, och i \\u201dNamnet p\\xe5 Sapfos dotter\\u201d fr\\xe5n 2017 blir Svenbros egen studietid spelplats f\\xf6r en utopisk v\\xe4rld d\\xe4r antikens Grekland flyter samman med sk\\xe5nskt 1960-tal i de \\u201dexamensuppgifter\\u201d f\\xf6rfattaren uppmanas genomf\\xf6ra. De idealiserade studierna blir f\\xf6r Svenbro den arkadiska startmotor som skapar dikt och som l\\xf6ser de poetiska problemen.

\\n

Arkadien b\\xf6rjar f\\xe5 tydligare konturer. Det \\xe4r en plats och ett tillst\\xe5nd. Arkadien \\xe4r den plats d\\xe4r dikten blir till, och d\\xe4r vi blir till. Den magiska gl\\xe4nta d\\xe4r tiden upph\\xf6r och vi plockar versrader fr\\xe5n den blommande marken. En tillflykt, men ocks\\xe5 en flygplats f\\xf6r minnet och tanken, d\\xe4r vi kan f\\xf6rsonas med f\\xf6rlusten. Men s\\xe5v\\xe4l fr\\xe5nvaron som den intensiva, behagliga n\\xe4rvaron \\xe4r bara b\\xf6rjan p\\xe5 den r\\xf6da matta som rullas ut framf\\xf6r v\\xe5ra \\xf6gon: V\\xe4lkommen! Detta \\xe4r v\\xe4gen till poesin. 

\\n

Anna Blennow, latinforskare och skribent

\\n

 

\\n

Musik

\\n

Evert Taube: Fritiof i Arkadien. Inspelad i Milano i oktober 1937.

\\n

Litteratur

\\n

Vilhelm Ekelund, Antikt ideal / B\\xe5ge och Lyra, Liber F\\xf6rlag 1983.

\\n

Jonas Ellerstr\\xf6m, Vilhelm Ekelund: Landskap och tanke, Bokf\\xf6rlaget h:str\\xf6m 2017.

\\n

G\\xf6ran Printz-P\\xe5hlson, N\\xe4r jag var prins utav Arkadien. Ess\\xe4er och intervjuer om poesi och plats, Bonniers 1995.

\\n

Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008.

\\n

Iacopo Sannazaro, Arcadia, 1504.

\\n

Jesper Svenbro, Ekeby trafikf\\xf6rening, Albert Bonniers f\\xf6rlag 2015.

\\n

Jesper Svenbro, Namnet p\\xe5 Sapfos dotter. Enskilt arbete l\\xe4s\\xe5ret 2015\\u20132016, Albert Bonniers f\\xf6rlag 2017.

\\n

Torquato Tasso, Aminta \\u2013 ett herdedrama [1573], svensk \\xf6vers\\xe4ttning av Ingvar Bj\\xf6rkeson, Natur & Kultur 2011.

\\n

http://www.accademiadellarcadia.it

\\n

Musik

\\n

Evert Taube: Fritiof i Arkadien

'