BROADCASTS.com

b'

Vad \\xe4r en ungdomstid utan alkohol? M\\xe5ns Wadensj\\xf6 \\xe5terbes\\xf6ker Marcels f\\xf6rsta fylla i denna ess\\xe4.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De som \\xe4r unga idag dricker mindre alkohol \\xe4n vad deras f\\xf6r\\xe4ldrar gjorde. Det visar n\\xe4stan alla studier som g\\xf6rs p\\xe5 omr\\xe5det, och det \\xe4r s\\xe4kert bra f\\xf6r deras h\\xe4lsa \\u2013 men jag kan inte l\\xe5ta bli att undra vad det kommer att f\\xe5 f\\xf6r konsekvenser f\\xf6r litteraturen. Hittills verkar det ju inte spela n\\xe5gon roll hur m\\xe5nga f\\xf6rfattare som predikar h\\xe5rt arbete och l\\xe5nga l\\xf6pturer i st\\xe4llet f\\xf6r rus och inspiration \\u2013 alkoholromantiken h\\xe4nger kvar som en dimma \\xf6ver myten om f\\xf6rfattaren. I v\\xe5r kultur har alkoholen en s\\xe5 sj\\xe4lvklar st\\xe4llning att vi s\\xe4llan fr\\xe5gar oss vilken betydelse den egentligen har i v\\xe5ra ber\\xe4ttelser och fiktioner. Den bara finns d\\xe4r, och n\\xe4stan ingen uppv\\xe4xtskildring \\xe4r komplett utan en ing\\xe5ende skildring av den mytomspunna \\u201df\\xf6rsta fyllan.\\u201d

Det g\\xe4ller inte bara de k\\xe4nda drinkarna bland f\\xf6rfattarna \\u2013 de som hade kunnat inst\\xe4mma med Dorothy Parker i orden: \\u201dI\\u2019m not a writer with a drinking problem, I\\u2019m a drinker with a writing problem.\\u201d Det g\\xe4ller ocks\\xe5 en s\\xe5dan som den franske f\\xf6rfattaren Marcel Proust, som knappat \\xe4r k\\xe4nd som en stor skildrare av den kemiska sortens rus. Tv\\xe4rtom: De starkaste affekterna i hans romansvit P\\xe5 spaning efter den tid som flytt \\xe4r n\\xe4rstan alltid av estetisk, emotionell eller erotisk karakt\\xe4r \\u2013 och om det finns n\\xe5gon dryck han gjorde ber\\xf6md s\\xe5 var det ett lugnande lindblomste.

\\xc4nd\\xe5 avh\\xf6ll sig inte heller Proust fr\\xe5n att skildra sin huvudperson Marcels f\\xf6rsta m\\xf6te med berusningen, och om man vill f\\xf6rst\\xe5 de m\\xe5nga roller alkoholen \\u2013 \\xe5tminstone hittills \\u2013 har kunnat spela i litteraturen \\xe4r det v\\xe4rt att kika n\\xe4rmare p\\xe5 det m\\xf6tet. Det \\xe4ger n\\xe4mligen rum mitt p\\xe5 dagen p\\xe5 ett t\\xe5g, tillsammans med hans mormor och p\\xe5 inr\\xe5dan av en l\\xe4kare.

Den unge Marcel \\xe4r orolig inf\\xf6r att l\\xe4mna sin mamma, och har av sin husl\\xe4kare f\\xe5tt r\\xe5det att vid avf\\xe4rden dricka en smula f\\xf6r mycket \\xf6l eller cognac, f\\xf6r att han ska slippa kv\\xe4vningsanfall och komma i vad l\\xe4karen kallar f\\xf6r \\u201dett euforitillst\\xe5nd som f\\xf6r en stund g\\xf6r nervsystemet mindre k\\xe4nsligt.

Till det f\\xf6rslaget \\xe4r hans mormor skeptisk, men Marcel l\\xe5ter inte hindra sig: \\u201dD\\xe5 jag s\\xe5g det f\\xf6rebr\\xe5ende ansiktsuttryck som min mormors ansikte antog [\\u2026] besl\\xf6t jag hastigt att g\\xe5 och dricka, vilket var n\\xf6dv\\xe4ndigt f\\xf6r att bevisa min sj\\xe4lvst\\xe4ndighet.\\u201d

Den Marcel som kommer tillbaka fr\\xe5n caf\\xe9vagnen \\xe4r som f\\xf6rbytt. Han v\\xe5ndas inte l\\xe4ngre \\xf6ver att beh\\xf6va sova i ett fr\\xe4mmande rum kommande natt, utan \\xe4r lycklig och pratsam, och s\\xe4ger till sin mormor att t\\xe5get \\xe4r trevligt, och kyparen och t\\xe5gpersonalen s\\xe5 sympatiska att han vill g\\xf6ra om resan ofta bara f\\xf6r att f\\xe5 tr\\xe4ffa dem. P\\xe5 det svarar mormodern att han borde sova en stund \\u2013 och medan han l\\xe5tsas g\\xf6ra det glider Marcel in i ett estetiskt laddat lyckorus, kanske precis som l\\xe4karen avs\\xe5g n\\xe4r han utf\\xe4rdade sitt recept.

Det receptet l\\xe5ter m\\xe4rkligt i v\\xe5ra \\xf6ron, s\\xe4rskilt f\\xf6r en patient som \\xe4nnu inte \\xe4r myndig \\u2013 men ur ett litteraturhistoriskt perspektiv sticker det inte ut: I Thomas Manns roman Bergtagen f\\xe5r huvudpersonen redan tidigt i livet order av husl\\xe4karen att till tredje frukost dricka ett rej\\xe4lt glas st\\xe4rkande porter, f\\xf6r att r\\xe5da bot p\\xe5 hans blekhet.

S\\xe5dana r\\xe5d har en bakgrund i verkligheten, och g\\xe5r tillbaka p\\xe5 en l\\xe5ng tradition: Under motbokstiden var just porter den enda sorts stark\\xf6l som gick att f\\xe5 tag p\\xe5 i Sverige, och d\\xe5 enbart f\\xf6r den som hade ett recept fr\\xe5n en l\\xe4kare. N\\xe4r man f\\xf6rst b\\xf6rjade dricka br\\xe4nnvin var det inte f\\xf6r n\\xf6jes skull, utan f\\xf6r h\\xe4lsans: Starkspriten var en medicin som troddes bota alla m\\xf6jliga sjukdomar \\u2013 fr\\xe5n b\\xf6ldpest till s\\xf6mnl\\xf6shet. Sj\\xe4lva ordet \\u201dakvavit\\u201d \\xe4r ett arv fr\\xe5n den tiden \\u2013 det kommer fr\\xe5n latinets \\u201daqua vitae\\u201d, livets vatten.

Det \\xe4r l\\xe4karens perspektiv \\u2013 men i scenen finns ocks\\xe5 tv\\xe5 andra personer. Den ena \\xe4r Marcels mormor, som kan s\\xe4gas st\\xe5 f\\xf6r den praktiska erfarenhetens blick. Hon \\xe4r inte glad att se sitt \\xe4lskade barnbarn berusa sig, och v\\xe4xlar mellan att vara bekymrad och generad \\xf6ver hans upptr\\xe4dande.

Fr\\xe5n tidigare i romanen vet vi att hennes avlidne man for illa av att dricka, och att familjen grymt brukade reta henne f\\xf6r f\\xf6rs\\xf6ken att hindra honom: Varje g\\xe5ng hon tog en promenad i tr\\xe4dg\\xe5rden brukade de ropa in henne, under f\\xf6respegling att maken h\\xf6ll p\\xe5 att ta sig ett glas cognac i smyg.

Ocks\\xe5 detta har motsvarigheter i verkligheten. M\\xe4n har i alla tider druckit mer \\xe4n kvinnor, och g\\xf6r s\\xe5 \\xe4n idag. Men inte s\\xe4llan har kvinnor f\\xe5tt b\\xe4ra ansvaret f\\xf6r m\\xe4nnens drickande, och ta konsekvenserna av deras lust att demonstrera sin sj\\xe4lvst\\xe4ndighet eller lugna nerverna med ett glas.

En bidragande orsak till att rusdrycksomr\\xf6stningen 1922 blev s\\xe5 j\\xe4mn, var att det var den f\\xf6rsta folkomr\\xf6stning kvinnor fick delta i. Kr\\xe4ftor och t\\xe5gresor m\\xe5 kr\\xe4va dessa drycker \\u2013 men de kr\\xe4ver faktiskt en hel del av sina konsumenter och deras anh\\xf6riga i geng\\xe4ld.

Till sist finns d\\xe4r en tredje person, och det \\xe4r Marcel sj\\xe4lv. N\\xe4r han insisterar p\\xe5 att dricka, sker det intressant nog inte av lust. Den kommer f\\xf6rst efter\\xe5t. F\\xf6r honom \\xe4r alkoholen till en b\\xf6rjan bara ett verktyg f\\xf6r att demonstrera sin sj\\xe4lvst\\xe4ndighet, ett tecken p\\xe5 att han \\xe4r vuxen nog att fatta sina egna beslut.

Att dricka \\xe4r f\\xf6r honom b\\xe5de en motst\\xe5ndshandling mot den \\xe4ldre generationen, och ett steg in i vuxenlivet f\\xf6r egen del. Det \\xe4r en sorts initiationsrit, och i romanbygget \\xe4r scenen p\\xe5 t\\xe5get mycket riktigt placerad p\\xe5 just den punkt d\\xe4r Marcel \\xe4r i f\\xe4rd med att l\\xe4mna barndomens v\\xe4rld. Snart kommer han f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen att skapa en sj\\xe4lvst\\xe4ndig social identitet i badorten Balbec, den ort dit t\\xe5get \\xe4r p\\xe5 v\\xe4g.

L\\xe4st s\\xe5 utg\\xf6r scenen ett m\\xf6te mellan tre olika perspektiv p\\xe5 alkoholens effekter \\u2013 och typiskt f\\xf6r just Proust \\xe4r kanske att han l\\xe5ter dessa plan existera samtidigt och vid sidan om varandra. De laddar scenen p\\xe5 olika s\\xe4tt, g\\xf6r den komisk och allvarlig p\\xe5 en och samma g\\xe5ng \\u2013 och kanske finns det ingen som liksom han har f\\xf6rm\\xe5tt uppfatta och gestalta att varje m\\xe4nsklig handling kan vara l\\xf6jlig och djupt meningsfull samtidigt.

L\\xf6jliga \\u2013 och meningsfulla. Kanske kan man s\\xe4ga samma sak om det sista Proust sa i det h\\xe4r livet. F\\xf6rfattaren som blivit k\\xe4nd f\\xf6r sina l\\xe5nga och v\\xe4lkonstruerade meningar riktade sina allra sista ord till sin chauff\\xf6r: \\u201dTack, Odilon, f\\xf6r att du h\\xe4mtade \\xf6l.\\u201d

S\\xe5 kan man ocks\\xe5 beskriva allt vi g\\xf6r \\u2013 s\\xe4rskilt det som har med alkoholen att g\\xf6ra. T\\xe4nk bara p\\xe5 studenternas champagnegalopp eller skr\\xe5lande p\\xe5 ett smyckat flak. Kanske kommer det i framtiden att vara energidryck de st\\xe4nker \\xf6ver varandra d\\xe4r uppe \\u2013 men hur kommer deras initiationsritualer i s\\xe5 fall att se ut? Hur kommer de att skildra sitt uppror efter\\xe5t om de nu inte g\\xf6r det genom rus?

Kanske kommer de trots allt att lyckas b\\xe4ttre \\xe4n vad tidigare generationer har gjort. Om inte annat kommer de att minnas mer av sj\\xe4lva h\\xe4ndelsen. F\\xf6r vad s\\xe4ger egentligen att det som \\xe4r viktigt ocks\\xe5 m\\xe5ste vara en smula dimmigt, eller att nykterhetens genomskinliga sk\\xe4rpa \\xe4r motsatsen till det som \\xe4r betydelsefullt

M\\xe5ns Wadensj\\xf6, f\\xf6rfattare och guide p\\xe5 Spritmuseum