Nar Paul Celan vaktade sina dikters hemligheter med ett leende

Published: June 3, 2021, 4 a.m.

b'

Paul Celan var askans diktare, men skrev ocks\\xe5 dikter fulla av f\\xe4rg. F\\xf6rfattaren Eva Str\\xf6m ger en inblick i arbetet med att \\xf6vers\\xe4tta dem till svenska.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Denna ess\\xe4 s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen i november 2020.

\\n

N\\xe4r coronapandemin br\\xf6t ut 2020 isolerade jag mig. Jag kunde inte l\\xe4ngre umg\\xe5s n\\xe4ra med m\\xe4nniskor, men under sommaren b\\xf6rjade jag n\\xe4rma mig tr\\xe4den. Jag vandrade bland dem, fotograferade dem. Bara n\\xe5gra hundra meter fr\\xe5n mitt hem i Kristianstad uppt\\xe4ckte jag ett j\\xe4ttelikt mullb\\xe4rstr\\xe4d som \\xf6vervakar barnens lekplats, ett tr\\xe4d som jag inte tidigare lagt m\\xe4rke till. Och kanske hade jag inte lagt m\\xe4rke till det om det inte vore f\\xf6r att jag samma sommar ocks\\xe5 vandrat omkring i den tyskspr\\xe5kige judiske poeten Paul Celans poetiska universum.

Tillsammans med Bj\\xf6rn Sandmark arbetade jag med att ge hans tidiga poesi en svensk spr\\xe5kdr\\xe4kt. Det var som att tr\\xe4da in i m\\xf6rk kristall, en svart diamant, men efter hand kunde jag urskilja fler och fler kol\\xf6rer.

\\n

Celan, askans och m\\xf6rkrets diktare har skrivit dikter som skimrar av f\\xe4rger. I hans dikter f\\xf6rekommer ord som stenbl\\xe5tt och m\\xf6gelgr\\xf6nt, flaggr\\xf6tt och kungsbl\\xe5tt, lergult  och oljegr\\xf6nt. H\\xe4r lyser ocks\\xe5 m\\xe4ngder av blommor, blommor som vallmo och fingerborgsblomma, syrener och maskros, \\xf6gontr\\xf6st och krusmynta.

\\n

I ett brev skickat fr\\xe5n Paris till v\\xe4ninnan Erica Lillegg i Wien skriver Celan:
\\u201dJag \\xe4r bara ett blad, som man varje dag p\\xe5 nytt m\\xe5ste p\\xe5minna att det finns tr\\xe4d\\u201d

\\n

Och i dikterna hittar man \\xe4ven mandeltr\\xe4d och plataner, popplar och cypresser, aspar och karelska bj\\xf6rkar och s\\xe5 mullb\\xe4rstr\\xe4det.

\\n

Det \\xe5terfinns i en senare samling, \\u201dAndningsv\\xe4ndning\\u201d; en bok som jag inte \\xf6versatte \\u2013 \\xe4nd\\xe5 gick jag och grubblade \\xf6ver dikten hela sommaren:

\\n

\\n

Du kan med f\\xf6rtr\\xf6stan

\\n

bjuda mig sn\\xf6

\\n

Var g\\xe5ng jag skred genom sommaren

\\n

skuldra vid skuldra med mullb\\xe4rstr\\xe4det

\\n

skrek dess yngsta

\\n

blad.

\\n

\\n

Jag l\\xe4ste dikten om och om igen. Varf\\xf6r ut\\xf6vade den en s\\xe5dan magi \\xf6ver mig, fr\\xe5n dess f\\xf6rsta inledande f\\xf6rtr\\xf6stan, till skriket i dess yngsta blad?  Var det silkesmaskarna som angrep bladet, f\\xf6r att skapa den vackraste av v\\xe4var ? En v\\xe4v lika skimrande som en dikt? Hade det n\\xe5gon betydelse att Celan p\\xe5 sitt sommarst\\xe4lle i Moisville hade planterat tre stycken mullb\\xe4rstr\\xe4d med vita b\\xe4r i st\\xe4llet f\\xf6r r\\xf6da? Kanske var det just de d\\xe4r vita mullb\\xe4ren som var den sn\\xf6 han talade om i dikten? Jag l\\xe4ste s\\xe4gnen om Pyramus och Thisbe, att blodet fr\\xe5n deras genom missf\\xf6rst\\xe5nd \\xe5stadkomna dubbla sj\\xe4lvmord f\\xe4rgade de fr\\xe5n b\\xf6rjan vita b\\xe4ren r\\xf6da.

\\n

Samma natt hade jag en dr\\xf6m. Paul Celan hade kommit till Sk\\xe5ne! Han satt p\\xe5 ett brunnslock i en tr\\xe4dg\\xe5rd och lutade sig fram\\xe5t, han st\\xf6dde underarmarna mot benen, han s\\xe5g glad och avslappnad ut. S\\xe5 fantastiskt att han tagit sig hit, s\\xe5 underbart att han s\\xe5g s\\xe5 lycklig ut! Och vilket tillf\\xe4lle jag hade nu att fr\\xe5ga honom direkt om hans dikt! Jag st\\xf6rtade mig fram i st\\xf6rsta f\\xf6rv\\xe4ntan. Men just innan jag skulle \\xf6ppna munnen hejdade jag mig.

\\n

Paul Celan dog redan i sitt femtionde \\xe5r, d\\xe5 han dr\\xe4nkte sig i Seine i april 1970. Hans dikt forts\\xe4tter att fascinera genom sin g\\xe5tfulla utstr\\xe5lning, med sin kristalliska, n\\xe4stan skulpturala struktur. Men hur ta sig in i denna svarta diamant? M\\xe5nga som likt mig blivit f\\xe5ngade av hans dikt vill l\\xe4sa s\\xe5 mycket som m\\xf6jligt om hans verk och ocks\\xe5 om hans liv, eftersom de var s\\xe5 djupt f\\xf6rbundna. Meine Gedichte sind meine Vita, sa Paul Celan sj\\xe4lv,  \\u201dMina dikter \\xe4r mitt liv\\u201d.

\\n

Kanske kan man f\\xe5 n\\xe5gra ing\\xe5ngar genom att l\\xe4sa brevsamlingen  \\u201detwas ganz und gar Pers\\xf6hnliches, (n\\xe5got helt och h\\xe5llet personligt)  som inneh\\xe5ller 691 brev, d\\xe4r Paul Celan m\\xe5nga g\\xe5nger f\\xe5r anledning att ber\\xe4tta om sig sj\\xe4lv och sitt liv. \\xc4ven om han ofta n\\xe4mner sin diktning ger han inga tolkningar, men han ber\\xe4ttar sin livshistoria som flykting fr\\xe5n det forna \\xd6stblocket, som tyskspr\\xe5kig jude fr\\xe5n Czernowitz i Rum\\xe4nien, hans f\\xf6r\\xe4ldrar d\\xf6dades av nazisterna.

\\n

Celan beskriver sin kamp som tyskspr\\xe5kig diktare i exil, men ocks\\xe5 lyckliga stunder, i brev riktade till sin \\xe4lskarinna Ingeborg Bachmann eller till hustrun Gis\\xe8le Lestrange. Men trots allt som har skrivits om Celan \\xe4r det  dikterna man k\\xe4nner hans unika, g\\xe5tfulla s\\xe4rpr\\xe4gel, den som man aldrig  riktigt kan utr\\xf6na, \\xe4ven om man k\\xe4nner f\\xf6ruts\\xe4ttningarna f\\xf6r hans dikt: F\\xf6rintelsen och det judiska \\xf6det.

\\n

En av dikterna jag \\xf6versatte b\\xe4r den f\\xf6r 2020 s\\xe5 \\xf6desdigra titeln \\u201dCorona\\u201d. Det \\xe4r en k\\xe4rleksdikt till Ingeborg Bachmann och h\\xe4r ing\\xe5r de vackra orden som gett diktsamlingen \\u201dMohn und Ged\\xe4chtnis\\u201d dess titel: \\u201dVi \\xe4lskar varandra som vallmo och minne.\\u201d  Corona, \\xe4r latin f\\xf6r krona, men det \\xe4r ocks\\xe5 en musikalisk term f\\xf6r en fermat, allts\\xe5 ett st\\xe4lle i musiken d\\xe4r man h\\xe5ller ut tonen i en tonsatt vila, k\\xe4rlekens vila.

\\n

Under ett \\xe5r pr\\xe4glat av pandemi gav mig l\\xe4sningen av Paul Celans dikter just en s\\xe5dan tonsatt vila, jag upplevde gl\\xe4djen att f\\xe5 vistas i hans dikter och umg\\xe5s n\\xe4ra och varsamt med dem, f\\xf6r \\xf6vers\\xe4ttning \\xe4r framf\\xf6r allt noggrann och uppm\\xe4rksam l\\xe4sning. Det menade Celan sj\\xe4lv som n\\xe4r m\\xe4nniskor fann hans dikter sv\\xe5rf\\xf6rst\\xe5eliga, skrev i ett brev, att man skulle \\xe4gna dem uppm\\xe4rksamhet, likt den uppm\\xe4rksamhet en blind flicka \\xe4gnar den gata hon tar sig \\xf6ver med sin blindk\\xe4pp. Celan var sj\\xe4lv \\xf6vers\\xe4ttare av ryska poeter som Mandelstam och Jesenin, och han f\\xf6rstod vilket m\\xf6dosamt och sv\\xe5rt arbete det kunde vara. I ett annat brev s\\xe4ger han att en \\xf6vers\\xe4ttning var som att skeppa n\\xe5got \\xf6ver en flod: \\u201dman ska d\\xe4rvid beakta inte bara antalet rader utan ocks\\xe5 roddartagen. \\u201d

\\n

I dr\\xf6mmen fr\\xe5gade jag aldrig Paul Celan om vad han menade med sin dikt. F\\xf6r det \\xe4r inte s\\xe5 man g\\xf6r. Man l\\xe4ser dikten, man tar den till sig, men man fr\\xe5gar inte. Och med denna insikt vaknade jag. Dikten beh\\xf6ll sina underjordiska fl\\xf6den intakta, och poeten vaktade leende dess k\\xe4llor.

\\n

Jag vet inte om de tre mullb\\xe4rstr\\xe4den med vita b\\xe4r i Moisville i Frankrike \\xe4nnu st\\xe5r kvar, men jag vet att det st\\xe5r ett mullb\\xe4rstr\\xe4d i hans dikt och ett i Tivoliparken i Kristianstad. Jag vet inte vet om det har hj\\xe4lpt mig att f\\xf6rst\\xe5 dikten b\\xe4ttre, men vill g\\xe4rna tro det. Och n\\xe4r jag uppt\\xe4ckte det, med sina \\xe4nnu ljusa mullb\\xe4r, blev jag lycklig; lika lycklig som Paul Celan s\\xe5g ut att vara i min dr\\xf6m n\\xe4r han satt p\\xe5 ett brunnslock i en sk\\xe5nsk tr\\xe4dg\\xe5rd p\\xe5 \\xd6sterlen. \\u201dJag \\xe4r bara ett blad som man varje dag m\\xe5ste p\\xe5minna om att det finns tr\\xe4d\\u201d skrev han i sitt brev, ett utryck fylld av o\\xe4ndlig ensamhet. Jag t\\xe4nker att alla vi som l\\xe4ser hans dikt \\xe4r s\\xe5dana tr\\xe4d, och att ocks\\xe5 vi \\xe4r blad p\\xe5 dessa stora tr\\xe4d, och jag hoppas Paul Celan skulle gl\\xe4dja sig \\xe5t att f\\xf6rst\\xe5 hur m\\xe5nga vi \\xe4r som l\\xe4ser hans dikt och finner den livsn\\xf6dv\\xe4ndig.

\\n

Eva Str\\xf6m, f\\xf6rfattare

\\n

\\n


Litteratur

\\n

Paul Celan: Etwas ganz und gar Pers\\xf6nliches. Die Briefe 1934\\u201370. Redakt\\xf6rer Barbara Wiedemann och Bertrand Badiou. Suhrkamp Verlag AG, 2020.

\\n

Petra Rychlo (redakt\\xf6r): Mit den Augen von Zeitgenossen. Erinnerungen an Paul Celan. Suhrkamp Verlag AG, 2020.

'