Nar nostalgin lagger sig som en snara runt halsen

Published: June 6, 2023, 4 a.m.

b'

Med avstamp i den exiliranske artisten Mohsen Namjoos tankar om nostalgi reflekterar Marjaneh Bakhtiari \\xf6ver sm\\xe4rtan i denna d\\xe5tidsl\\xe4ngtan. Och \\xf6ver vad som kan st\\xe5 p\\xe5 spel i en enkel brottningsmatch.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 2020.

M\\xe5nga m\\xe4nniskor i exil lever st\\xe4ndigt med det f\\xf6rflutna. Antingen som en skugga eller som en snara. Speciellt om det r\\xf6r sig om en traumatisk historia och den sorts trauma det skapar: ett liv med det obearbetade och det som kanske inte ens g\\xe5r att bearbeta. Erfarenheter som g\\xf6r samtiden ouppl\\xf6sligt f\\xf6rbunden med det f\\xf6rg\\xe5ngna. Ett aldrig realiserat liv h\\xe5ller sinnena i sitt grepp.

Den iranske musikern Mohsen Namjoo som lever i exil i USA beskriver iranier som kroniskt nostalgiska, beroende av \\u201dsorgen \\xf6ver det f\\xf6rg\\xe5ngna\\u201d. Ett beroende och en sm\\xe4rta som utvecklats till en epidemi. \\u201dVad \\xe4r detta f\\xf6rflutna och varf\\xf6r sl\\xe4pper det inte sitt grepp om oss?\\u201d fr\\xe5gar han i en f\\xf6rel\\xe4sning fr\\xe5n 2018. Kanske handlar det om relevans. Om att inte l\\xe4ngre k\\xe4nna sig relevant och av betydelse.

N\\xe4r ens plats och roll i framtiden krymper, sv\\xe4ller historien och det f\\xf6rflutna tills det \\xf6versv\\xe4mmar hela sj\\xe4len och f\\xe4rgar varenda tanke. Tills man till och med andas det f\\xf6rflutnas luft, som Namjoo uttrycker det. Vi tappar f\\xf6rm\\xe5gan att f\\xf6rst\\xe5 och f\\xf6rklara v\\xe5r nutid. Samtiden saknar helt enkelt det f\\xf6rflutnas gloria och stabilitet eftersom samtiden bara \\xe4r alltf\\xf6r verklig.

Namjoo v\\xe4nder sig till iranier som bott i 30\\u201340 \\xe5r i v\\xe4st och fortfarande dras med \\u201ddet f\\xf6rflutnas snara runt sina halsar\\u201d. Vad vet de om sitt nya lands kultur och historia? Hur har de bidragit till dessa nya samh\\xe4llen? Har de g\\xe5tt p\\xe5 en enda teaterf\\xf6rest\\xe4llning eller konsert som inte har framf\\xf6rts av andra exiliranier? Visst, historien m\\xe5 ha l\\xe4mnat dem tomh\\xe4nta. Politiken m\\xe5 ha drivit dem p\\xe5 flykt. Men m\\xe5ste det leda till kronisk nostalgi?

M\\xe5ste deras identitet v\\xe4vas samman med det f\\xf6rflutna s\\xe5 s\\xf6ml\\xf6st att de skulle f\\xf6rsvinna utan det?

De kan vara ovetande om de senaste besluten som fattats i hemlandets parlament, eller utvecklingen inom konstv\\xe4rlden eller skolv\\xe4sendet. Men s\\xe5 ofta de kan stoltserar de med hemlandets storhetstid. \\u201dEtt hav av historiska stoltheter\\u201d kallar Namjoo det. \\u201dMen\\u201d, forts\\xe4tter han, \\u201dn\\xe4r en m\\xe4nniska h\\xe5ller p\\xe5 att drunkna, \\xe4r hon of\\xf6rm\\xf6gen att samtidigt betrakta sin situation fr\\xe5n andra perspektiv.\\u201d

Den besegrades sm\\xe4rta har en central roll i den shiamuslimska kulturen. Det g\\xe5r tillbaka till profeten Mohammeds d\\xf6d d\\xe5 Ali, enligt shiaislam Mohammeds r\\xe4ttm\\xe4tige arvtagare, inte fick eftertr\\xe4da honom. Det var starten p\\xe5 en l\\xe5ng tradition av att tillh\\xf6ra en f\\xf6rlorande minoritet som kanske inte reflekterar s\\xe5 mycket \\xf6ver lidandet utan omfamnar det ist\\xe4llet.

Men kanske kan man \\xe4ven se lidandet som en \\xf6verlevnadsstrategi? De flesta har v\\xe4l n\\xe5gon g\\xe5ng upplevt f\\xf6rlusten av gemenskap och trygghet, det d\\xe4r urtillst\\xe5ndet innan en katastrof kommer och v\\xe4nder upp och ner p\\xe5 ens tillvaro. En erfarenhet som hj\\xe4lper oss k\\xe4nna igen sm\\xe4rtan i n\\xe5gon annans blick. En erfarenhet som ocks\\xe5 kan g\\xf6ra oss alltf\\xf6r bekant med f\\xf6rlustens sm\\xe4rta. S\\xe5 till den grad att den till slut blir n\\xe5got vi f\\xf6rv\\xe4ntar oss. Det \\xe4r ju det v\\xe5rt kulturella minne best\\xe5r av. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r en f\\xf6rlust i nutid inte bara en f\\xf6rlust i nutid. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r en seger inte en isolerad h\\xe4ndelse och kan utan minsta tvekan v\\xe4vas samman med andra drivande orsaker i de historiska h\\xe4ndelsef\\xf6rloppen. Den kan l\\xe4tt f\\xf6rvandlas till en historisk vederg\\xe4llning.

N\\xe4r en amerikansk brottare skulle m\\xf6ta en iransk brottare i en match f\\xf6r flera \\xe5r sedan handlade det om s\\xe5 mycket mer \\xe4n bara kampsport. \\u201dF\\xf6r vi \\xe4r en nation utan sj\\xe4lvf\\xf6rtroende och full av nertryckta k\\xe4nslor.\\u201d S\\xe4ger Namjoo. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r v\\xe5ra st\\xf6rsta internationella framg\\xe5ngar inom kampsporter som boxning, taekwondo och brottning. Alla de slag och k\\xe4nslor som vi h\\xe5llit igen, allt ouppl\\xf6st vi har inom oss, historiskt, politiskt, socialt f\\xe5r vi \\xe4ntligen sl\\xe4ppa loss mot ett fr\\xe4mmande lands stackars idrottare. En idrottare vars blick vittnar om ett bekymmersl\\xf6st liv i frihet och demokrati. I alla fall som vi ser det. Se bara hur han skyddar sitt ansikte och endast sitt ansikte. F\\xf6r vad mer skulle n\\xe5gon som han n\\xe5gonsin beh\\xf6va f\\xf6rsvara? Se hur l\\xe4tt han r\\xf6r sig, han som bara har sin egen vikt att b\\xe4ra p\\xe5. Han som inte har en aning om hur mycket el\\xe4nde hans kultur och historia orsakat oss. Hans r\\xf6relser djupt rotade i nuet. Medan hans motst\\xe5ndares r\\xf6relser \\xe4r av ett helt annat slag. F\\xf6r hans motst\\xe5ndare b\\xe4r oss alla, f\\xf6rf\\xe4der och samtida, p\\xe5 sina axlar. Vi som \\xe4r varandras b\\xf6rda och st\\xf6d. Vi med den ned\\xe4rvda impulsen att i allt det samtida se rester och of\\xf6rr\\xe4tter fr\\xe5n historien. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r sport alltid extra politisk f\\xf6r oss. F\\xf6r den amerikanske brottaren r\\xf6rde det sig om en f\\xf6rlust om tv\\xe5 po\\xe4ng i en match som kanske var f\\xf6r\\xf6dande f\\xf6r den enskilde. Men f\\xf6r oss handlade det om den CIA-ledda statskuppen mot v\\xe5r demokratiskt valde premi\\xe4rminister Mossadegh 1953, airbusen med 290 civila passagerare som amerikanska flottan sk\\xf6t ner mot slutet av kriget mellan Iran och Irak p\\xe5 80-talet, om sanktioners f\\xf6rnedringar och brutala konsekvenser och all annan ilska vi burit p\\xe5. Allt finns inlindat i de d\\xe4r tv\\xe5 vunna po\\xe4ngen i en brottningsmatch som inte betydde n\\xe5got f\\xf6r resten av v\\xe4rlden. Men oss ger det under ett par sekunder \\xe4ntligen ett \\xf6vertag. \\xc4ntligen ett sk\\xe4l att ropa ut ilskan och gl\\xe4djen. Ett tillf\\xe4lle som l\\xf6sg\\xf6r n\\xe5got som knutit sig inom oss.

Detta delar vi med dem som vill g\\xf6ra Amerika stort igen och Sverige svenskt igen.

Aprop\\xe5 1980-talet, denna blodiga period i Irans samtidshistoria, v\\xe4nder sig Namjoo till sin egen generation. De som \\xe4r drygt fyrtio \\xe5r gamla idag. Var kommer deras besatthet av 80-talet ifr\\xe5n? Alla bilder p\\xe5 de gamla skoluniformerna, alla videoklipp fr\\xe5n barnteveprogrammen som delas p\\xe5 n\\xe4tet, mammornas axelvaddar, alla popl\\xe5tar som handlar om den tidens oskuldsfulla barn och barndom. De randiga plastbollarna, skolb\\xf6ckerna, de sm\\xe5 hopsmidade mobila kopiorna p\\xe5 pariserhjul i j\\xe4rn. De som fem, sex barn fick plats i och var h\\xf6jden av lycka n\\xe4r de under n\\xe5gon timme mitt under kriget d\\xf6k upp p\\xe5 ens gata, ditknuffad av en utsliten gubbe.

Namjoo erk\\xe4nner att han sj\\xe4lv \\xe4r svag f\\xf6r dessa tillbakablickar. Alla dessa nostalgitrippar. Men det var ju ingen oskuldsfull tid. Det var en m\\xf6rk och blodig tid i landets historia. Pr\\xe4glad av kriget mot Irak och, p\\xe5 hemmaplan, massarresteringar, f\\xf6rsvinnanden och avr\\xe4ttningar. Det var ju en totalt el\\xe4ndig och h\\xe4nsynsl\\xf6s tid, s\\xe4ger han som om han m\\xe5ste p\\xe5minna sina lyssnare som alla sj\\xe4lva var med p\\xe5 den tiden. Rucka p\\xe5 det skydd de byggt runt sitt 80-tal som f\\xf6rdunklat deras verklighets-, och sj\\xe4lvuppfattning. Varna dem f\\xf6r priset f\\xf6r att insistera p\\xe5 det oskuldsfulla l\\xe5ngt efter det oskuldsfullas d\\xf6d: ett f\\xf6rd\\xe4rvat jag.

\\u201dNostalgin sk\\xf6vlar offer \\xf6verallt.\\u201d S\\xe4ger Namjoo och sj\\xe4lv \\xe4r inte p\\xe5 n\\xe5got s\\xe4tt fri fr\\xe5n det. Han m\\xe5r illa av s\\xe4ttet musik anv\\xe4nds f\\xf6r att v\\xe4cka s\\xe5dana sentimentala k\\xe4nslor. Den sm\\xe4rta som nostalgiker b\\xe4r p\\xe5 och som s\\xe5 enkelt kan manipuleras. \\u201dMen\\u201d s\\xe4ger han i slutet av sin f\\xf6rel\\xe4sning \\u201di varje sekund av min existens l\\xe4ngtar jag \\xe4nd\\xe5 dit, till hemlandet. Denna paradox \\xe4r inte en del av mig, den \\xe4r meningen med hela min existens.\\u201d

Marjaneh Bakhtiari, f\\xf6rfattare

'