BROADCASTS.com

b'

I kvinnor\\xf6relsen \\xf6ppnades ett rum ocks\\xe5 f\\xf6r k\\xe4rlek mellan kvinnor. Journalisten Anna Thulin reflekterar fiktiva och faktiska relationer, och \\xf6ver kampen f\\xf6r att f\\xe5 leva i frihet.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-04-01.

N\\xe4r inleds en f\\xf6r\\xe4lskelse? Kanske p\\xe5 ett kristet studentl\\xe4ger, en sommardag vid f\\xf6rra sekelskiftets b\\xf6rjan. D\\xe5 tr\\xe4ffas Lydia Wahlstr\\xf6m, en studierektor i femtio\\xe5rs\\xe5ldern, och Anita Nathorst, hennes elev och h\\xe4lften s\\xe5 gammal. I sina memoarer skriver Lydia om m\\xf6tet:

\\u201dStrax f\\xf6re midsommar cyklade jag hem tillsammans med en annan teol. stud. bland mina elever, \\xe5rg\\xe5ng 1916, Anita Nathorst, varvid medvinden tog oss de nio milen till Str\\xe4ngn\\xe4s p\\xe5 en dag.\\u201d

Relationen inleddes 1919 och medvinden varade fram till 1934.

Tv\\xe5 kvinnor som cyklar efter frihet i en sluten tid \\u2013 s\\xe5 skulle m\\xf6tet mellan Lydia och Anita kunna beskrivas. Homosexualitet var f\\xf6rbjudet n\\xe4r de tr\\xe4ffades, men kvinnor\\xf6relsen skapade ett frirum som inte bara var politiskt. \\xc4ven n\\xe4r samh\\xe4llet blundade f\\xf6r deras relationer, s\\xe5 fanns en st\\xf6rre \\xf6ppenhet inom r\\xf6relsen. Under samma tid f\\xf6r\\xe4lskade sig Selma Lagerl\\xf6f och Sophie Elkan, liksom Vera Hjelt och Victoria Heikel, f\\xf6r att inte gl\\xf6mma Klara Johansson och Ellen Kleman. Listan kan g\\xf6ras l\\xe5ng. Flera av dem k\\xe4mpade f\\xf6r kvinnors r\\xe4ttigheter och utmanade normerna i det publika livet, men ocks\\xe5 i det privata. Om \\xe4n p\\xe5 slingrande v\\xe4gar.

Det kan vara vanskligt att l\\xe4sa romaner sj\\xe4lvbiografiskt, men ibland \\xe4r det n\\xf6dv\\xe4ndigt.

Relationen mellan Lydia och Anita \\xe4r en av de ber\\xe4ttelser som ryms i antologin \\u201dDen kvinnliga tv\\xe5samhetens frirum\\u201d (redakt\\xf6rer: Eva Borgstr\\xf6m och Hanna Markusson Winkvist), en samling texter om just relationer i kvinnor\\xf6relsen under 1900-talets b\\xf6rjan. Anita Nathorst var den mindre k\\xe4nda av de tv\\xe5 \\u2013 hon l\\xe4ste teologi och blev bitr\\xe4dande f\\xf6rest\\xe5ndare p\\xe5 en skola, studerade psykoanalys och skrev dikter. Lydia Wahlstr\\xf6m var redan n\\xe4r de tr\\xe4ffades en av Sveriges fr\\xe4msta f\\xf6retr\\xe4dare f\\xf6r kvinnors r\\xf6str\\xe4tt. Politiskt stod hon till h\\xf6ger, och ett tag var hon ordf\\xf6rande i Landsf\\xf6reningen f\\xf6r kvinnans politiska r\\xf6str\\xe4tt. Som dotter till en kyrkoherde hade Lydia \\xf6nskat att g\\xe5 i sin fars fotsp\\xe5r, men pr\\xe4styrket var bara till\\xe5tet f\\xf6r m\\xe4n, s\\xe5 ist\\xe4llet disputerade hon i historia och blev senare studierektor i Stockholm. Hon hade ofta relationer med studenter \\u2013 v\\xe4nskaper eller sv\\xe4rmerier, som de ut\\xe5t sett kallades.

Men en sommardag cyklade hon med Anita, och det blev b\\xf6rjan p\\xe5 n\\xe5got nytt. Anita gjorde ett s\\xe5dant intryck p\\xe5 Lydia att hon skrev en bok om dem. Det fysiska m\\xf6tet mellan kvinnorna rymmer d\\xe4rmed ett fiktivt m\\xf6te, skriver litteraturprofessor Eva Borgstr\\xf6m i \\u201dBer\\xe4ttelser om det f\\xf6rbjudna\\u201d, en bok som handlar om beg\\xe4r mellan kvinnor i svensk litteratur. M\\xf6tet med Anita gestaltas i Lydias sj\\xe4lvbiografiska roman \\u201dBiskopen\\u201d fr\\xe5n 1924. Med ett viktigt undantag: det \\xe4r inte tv\\xe5 kvinnor som f\\xf6r\\xe4lskar sig i den fiktiva ber\\xe4ttelsen. Ist\\xe4llet d\\xf6ljs relationen i en mer accepterad heterosexuell k\\xe4rlek, d\\xe4r pr\\xe4sten Daniel uppvaktar den yngre Carry.

F\\xf6rst efter Anitas d\\xf6d publicerade Lydia sina memoarer d\\xe4r hon gav nycklar till hur hennes tidiga b\\xf6cker skulle l\\xe4sas. Den manlige hj\\xe4lten Daniel var ett sj\\xe4lvportr\\xe4tt, skriver hon. Och hj\\xe4ltinnan Carry \\u201dvar fullst\\xe4ndigt kalkerad p\\xe5 min elev Anita Nathorsts brev\\u201d. Det kan vara vanskligt att l\\xe4sa romaner sj\\xe4lvbiografiskt, men ibland \\xe4r det n\\xf6dv\\xe4ndigt. I de litteraturhistoriska handb\\xf6ckerna tenderar n\\xe4mligen de kvinno\\xe4lskande kvinnorna att ignoreras, enligt Eva Borgstr\\xf6m. Detta eftersom man valt att inte l\\xe4sa vad som st\\xe5r mellan raderna. F\\xf6r att man inte velat se f\\xf6rfattarnas strategier f\\xf6r att komma runt censuren.

F\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen \\xe4skade kvinnor \\xf6ppet i litteraturen.

S\\xe5 vad riskerade Lydia n\\xe4r hon skrev om sin k\\xe4rlek? Varf\\xf6r kunde hon inte \\xf6ppet skriva om tv\\xe5 \\xe4lskande kvinnor? Ja, hotet handlade inte bara om socialt anseende, utan var h\\xf6gst reellt. F\\xf6rst 1944 legaliserades homosexualitet i Sverige, men det s\\xe5gs som en sjukdom \\xe4nda fram till 1979. Genom historien har annars kvinnok\\xe4rlek inte setts som lika samh\\xe4llsfarlig som till exempel tv\\xe5 m\\xe4n som har sex. Kanske f\\xf6r att kvinnor \\xe4nd\\xe5 var omyndiga och inte fick r\\xf6sta, eller f\\xf6r att deras k\\xe4rlek ans\\xe5gs mer sinnlig. Ofta anv\\xe4ndes omskrivningar som kvinnlig k\\xe4rleksbeundran, sv\\xe4rmerier, sinnlig eller romantisk v\\xe4nskap \\u2013 som var accepterad s\\xe5 l\\xe4nge den inte var erotisk.

Det var i den tidsandan som Lydia Wahlstr\\xf6m skrev sina tre sj\\xe4lvbiografiska romaner. F\\xf6rst fyra \\xe5r efter att den sista getts ut publicerades den f\\xf6rsta moderna lesbiska romanen i Europa. N\\xe4mligen \\u201dEnsamhetens brunn\\u201d av Radclyfffe Hall, \\xe5r 1928. F\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen \\xe4skade kvinnor \\xf6ppet i litteraturen. \\xc4ven om f\\xf6r\\xe4lskelser blomstrat l\\xe5ngt innan dess, under rosenr\\xf6da skynken.

Efter att ha bott tillsammans i ett par \\xe5r, k\\xe4nde sig Anita kv\\xe4vd i relationen och s\\xf6kte st\\xf6rre frihet, medan Lydia ville h\\xe5lla fast och forma sin \\u201dtronf\\xf6ljare\\u201d. Sj\\xe4lv kallade Lydia sig sk\\xe4mtsamt f\\xf6r \\u201dstorfursten\\u201d. Ibland var de mor och dotter, ibland m\\xe4stare och l\\xe4rjunge. De flesta par har nog smeknamn p\\xe5 varandra \\u2013 ord som kan signalera utvaldhet och \\xf6mhet, eller en \\xf6nskan om \\xf6ver- och underordning i relationen \\u2013 men att Lydia och Anita talade s\\xe5 om varandra kan ocks\\xe5 tyda p\\xe5 att d\\xe5tidens gifta par till sin natur rymde en maktobalans. Maken hade ju f\\xf6rmyndarskap \\xf6ver kvinnan och f\\xf6rv\\xe4ntades f\\xf6rs\\xf6rja henne. \\u201dAtt leva i en k\\xe4rleksrelation var helt enkelt f\\xf6r de flesta att leva i en samh\\xe4llet reglerad asymmetri\\u201d, som Lars G\\xe5rdfeldt skriver i \\u201dDen kvinnliga tv\\xe5samhetens frirum\\u201d.

Lydia och Anita br\\xf6t upp p\\xe5 trettiotalet. Och senare i livet f\\xf6r\\xe4lskade sig poeten Karin Boye i Anita, som d\\xe5 levde med en man. Boyes k\\xe4rlek var olycklig och obesvarad, men har mynnat ut i n\\xe5gra av de mest gripande k\\xe4rleksdikter som finns p\\xe5 svenska. I hennes diktsamling \\u201dDe sju d\\xf6dssynderna och andra efterl\\xe4mnade dikter\\u201d finns f\\xf6ljande v\\xe4lk\\xe4nda rader som riktar sig till Anita:

Hur kan jag s\\xe4ga om din r\\xf6st \\xe4r vacker.

Jag vet ju bara, att den genomtr\\xe4nger mig

och kommer mig att darra som ett l\\xf6v

och trasar s\\xf6nder mig och spr\\xe4nger mig.

Vad vet jag om din hud och dina lemmar.

Det bara skakar mig att de \\xe4r dina,

s\\xe5 att f\\xf6r mig finns ingen s\\xf6mn och vila,

tills de \\xe4r mina.

1941 reste Karin Boye till Alings\\xe5s f\\xf6r att vara n\\xe4ra Anita som var sv\\xe5rt sjuk, d\\xf6ende i cancer. Efter en tid hittades Karin d\\xf6d p\\xe5 en kulle i Alings\\xe5s, efter att ha tagit en \\xf6verdos av s\\xf6mnpiller. Kort d\\xe4rp\\xe5 tog \\xe4ven Karins sambo och k\\xe4resta, Margot Hanel, sitt liv. \\xc4ven om familjen tycktes acceptera Karins livsval, s\\xe5 tog det l\\xe5ng tid innan Margot erk\\xe4ndes som hennes partner.

Samma \\xe5r som sj\\xe4lvmorden \\xe4gde rum, dog Anita Nathorst i cancer. Tre \\xe5r senare blev homosexualitet lagligt i Sverige. Och f\\xf6rst d\\xe5 v\\xe5gade Lydia Wahlstr\\xf6m ge ut sina memoarer, d\\xe4r hon allts\\xe5 gav nycklar till hur hennes tidiga b\\xf6cker skulle l\\xe4sas. Men de hade hela tiden funnits d\\xe4r, f\\xf6r den som ville och v\\xe5gade se.

Alla f\\xf6r\\xe4lskelser \\xe4r lika och unika p\\xe5 sitt s\\xe4tt. Kanske p\\xe5minner k\\xe4rleken om en cykelf\\xe4rd, stundtals euforisk med armarna utr\\xe4ckta i nedf\\xf6rsbacke, stundtals k\\xe4mpig och mj\\xf6lksyrestinn i uppf\\xf6rsbacke. Men m\\xe5nga par \\u2013 som Anita och Lydia, Karin och Margot \\u2013 har m\\xf6tt mer motvind \\xe4n andra. Tack vare att de cyklade f\\xf6re, kan m\\xe5nga av oss andra f\\xf6lja efter.

Anna Thulin, journalist

Litteratur

\\u201dDen kvinnliga tv\\xe5samhetens frirum \\u2013 kvinnopar i kvinnor\\xf6relsen 1890-1960\\u201d, Eva Borgstr\\xf6m och Hanna Markusson Winkvist (red.). Appel F\\xf6rlag, 2018.

\\u201dBer\\xe4ttelser om det f\\xf6rbjudna \\u2013 beg\\xe4r mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935\\u201d, Eva Borgstr\\xf6m. Makadam f\\xf6rlag, 2016.