BROADCASTS.com

b'

F\\xf6rfattaren och skribenten Kristoffer Leandoer ber\\xe4ttar hur landsflykt n\\xe4rmast blivit en del av folksj\\xe4len hos albanerna, som just d\\xe4rf\\xf6r kan spegla sig en svensk klassiker.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 2020.

Landets inhemska namn, Shqiperia, betyder \\xd6rnarnas rike och kungs\\xf6rnen \\xe4r landets nationalf\\xe5gel, men den f\\xe5gel som pryder landets flagga \\xe4r ingen kungs\\xf6rn utan ett heraldiskt fabeldjur: den dubbelh\\xf6vdade \\xf6rnen. Den albanska flaggan v\\xe4nder allts\\xe5 blicken \\xe5t tv\\xe5 h\\xe5ll samtidigt, och fr\\xe5gan \\xe4r om det inte \\xe4r ganska passande f\\xf6r en nation som alltid varit, och fortfarande \\xe4r, en dubbelriktad dr\\xf6m.

Albanska \\xe4r modersm\\xe5l f\\xf6r 6 miljoner albaner. Av dessa bor bara en tredjedel innanf\\xf6r staten Albaniens nuvarande gr\\xe4nser. Spr\\xe5ket har talats sen urminnes tider, men ett enhetligt skriftspr\\xe5k fick man f\\xf6rst 1908. P\\xe5 en konferens i nuvarande Nordmakedonien kom man \\xf6verens om att \\u2013 med sm\\xe4rre till\\xe4gg, dubbel-L och dubbel-R till exempel \\u2013 anv\\xe4nda det latinska alfabetet, som fram till dess mest anv\\xe4nts av albanska katoliker, medan ortodoxt troende anv\\xe4nt grekiska eller kyrilliska alfabetet och muslimer f\\xf6redragit det arabiska.

Inte bara alfabetet avgjordes utanf\\xf6r Albanien. Nationen fick sina m\\xe5tt och former tillskurna av Europas stormakter. P\\xe5 ambassad\\xf6rskonferensen i London i mars 1913 avskildes delar av landet \\u2013 Dukagjinisl\\xe4tten, Kosovo, delar av Nordmakedonien \\u2013 ironiskt nog f\\xf6r att bevara freden i Europa och l\\xe4tta sp\\xe4nningen p\\xe5 Balkan. Vi vet hur bra det gick.

"Termen Albanien syftar snarare p\\xe5 ett obest\\xe4mt omr\\xe5de \\xe4n en strikt avgr\\xe4nsad yta", s\\xe4ger Cambridges Concise History of Albania. Turkarna t\\xe4nkte likadant och kallade omr\\xe5det Arnavutluk, en trakt d\\xe4r det finns albaner.

Albanien kan uppst\\xe5 \\xf6verallt.

Den f\\xf6rsta albanskspr\\xe5kiga tidningen trycktes i USA. Kampen f\\xf6r sj\\xe4lvst\\xe4ndighet fick intellektuell n\\xe4ring utomlands, i skrifter och tidningar tryckta i Italien, Rum\\xe4nien, USA. Diasporan byggde den lingvistiska grunden f\\xf6r ett gemensamt spr\\xe5k som kunde \\xf6verbrygga dialektala olikheter. (F\\xf6rst 1972 standardiserades riksalbanskan slutgiltigt.) Dr\\xf6mmen om Albanien var dr\\xf6mmen om en hemkomst, nationell identitet definierades utifr\\xe5n, landsf\\xe4der var n\\xe5got man importerade.

S\\xe5 har det alltid varit. Exil \\xe4r priset f\\xf6r landets geografiska l\\xe4ge, man \\xe4r ett offer f\\xf6r andra folks storslagna dr\\xf6mmar: vad som \\xe4n skulle er\\xf6vras, gick er\\xf6vrarens v\\xe4g just h\\xe4r. H\\xe4r har greker och romare slagits, Caesar och Pompejus, bysantier och normander, venetianer, ottomaner, serber, \\xf6sterrikare: Albanien l\\xe5g i v\\xe4gen f\\xf6r dem alla, Albanien tj\\xe4nstgjorde som krockkudde \\xe5t regionen och under nationalhj\\xe4lten Skanderbegs ledning p\\xe5 1400-talet hela Europas r\\xe4ddare n\\xe4r man h\\xf6ll turkarna st\\xe5ngen i tjugo \\xe5r. Under hans ledning t\\xe4ndes v\\xe5rdkasar p\\xe5 borgarna fr\\xe5n s\\xf6der till norr n\\xe4r fara hotade: han enade klanledare och h\\xf6vdingar till nationellt motst\\xe5nd.

Men efter Skanderbegs d\\xf6d gick hans arm\\xe9 i italiensk landsflykt, \\xe4n idag lever deras \\xe4ttlingar arberesjerna kvar som en folkgrupp med eget spr\\xe5k. I Grekland kallas motsvarande grupp, ditflyttad under medeltiden, arvaniter och i Turkiet arnauter. De l\\xe4mnar hemlandet i s\\xe5 stora grupper att det nya landet m\\xe5ste hitta p\\xe5 ett s\\xe4rskilt ord f\\xf6r dem, men \\xe4nnu efter femhundra \\xe5rs exil \\xe4r de alltj\\xe4mt albaner. Och femhundra \\xe5r senare \\xe4r det alltj\\xe4mt ett nationellt trauma hur man tvingats bort av krig, f\\xf6rtryck, fattigdom. 90-talets nyhetsbilder med \\xf6verfulla emigrantb\\xe5tar i Durr\\xebs hamn har blivit litter\\xe4r stapelvara och skildras i likartade scener i roman efter roman: exilen \\xe4r Albaniens fr\\xe4msta litter\\xe4ra export.

De tittar bort n\\xe4r de \\xe4r hemma, hem n\\xe4r de \\xe4r borta.

D\\xe4rf\\xf6r sl\\xe5r Vilhelm Mobergs Utvandrarna an en str\\xe4ng i albanska hj\\xe4rtan. Utvandrarna \\xf6versattes under kommunisttiden, d\\xe5 romanens budskap om sj\\xe4lvtillit och individuell kapacitet egentligen inte alls gick an, men dess grundton av dubbel l\\xe4ngtan, hem och bort, fick det statliga f\\xf6rlaget att l\\xe4gga politiken \\xe5t sidan. \\xc4nnu mer \\xe4lskad \\xe4r Nils Holgersson: den f\\xf6rvisades k\\xe4rlek p\\xe5 flygh\\xf6jd till fosterjorden, detaljanalysen av landskapens jordm\\xe5n och folklynne, k\\xe4nner man igen sig i.

Under 450 \\xe5r av turkisk ockupation fick ingen undervisning bedrivas p\\xe5 albanska. Man skulle helst gl\\xf6mma att man hade ett spr\\xe5k, var ett folk, hade en historia. Men man sveptes givetvis med i v\\xe5gen av nationalism som slog in \\xf6ver Europa i och med franska revolutionen, och 1885 fann sultanen det p\\xe5kallat att f\\xf6rbjuda all tillverkning av b\\xf6cker och tidningar i Albanien, och beordra lokala mullor att utf\\xe4rda en fatwa mot dem. En albanskspr\\xe5kig skola kunde d\\xe4rf\\xf6r startas f\\xf6rst i slutet av f\\xf6rsta v\\xe4rldskriget, under franskt beskydd.

Under kommunismens isolering n\\xe4r utl\\xe4ndska bes\\xf6kare tv\\xe5ngsklipptes och alla konstn\\xe4rliga motiv utom muskul\\xf6sa arbetare var suspekta, kunde nationalf\\xf6rfattaren Isma\\xefl Kadar\\xe9 ta st\\xf6d mot sina franska \\xf6vers\\xe4ttningar och internationella renomm\\xe9: franskan h\\xf6ll honom utanf\\xf6r f\\xe4ngelset.

F\\xf6r vissa \\xe4r utlandsflykten landets st\\xf6rsta problem, f\\xf6r andra en m\\xf6jlighet. Man \\xe5ker ut f\\xf6r att studera, l\\xe4ra sig ett yrke, tj\\xe4na pengar. Man kommer hem igen, bygger hus, \\xf6ppnar restaurang, skriver dikter, odlar vin. S\\xe5 har det alltid varit. Landets st\\xf6rste poet, Lasgush Poradeci, levde sitt liv vid Ohridsj\\xf6n, men studerade och publicerade sig fr\\xe4mst utomlands. \\xc4ven om hans dikter r\\xf6r sig kring en och samma sj\\xf6, lika mycket traktens poesi som Karlfeldts, trycktes de p\\xe5 exilf\\xf6rlag i Rum\\xe4nien.

Sj\\xe4lva talar albanerna g\\xe4rna om Illyrien, landets ursprung som under Enver Hoxhas hemv\\xe4vda nationalkommunism antog mytisk status och p\\xe5stods ha varit det egentliga ursprunget till allt: nog var Homeros egentligen illyrier, nog landsteg Odysseus egentligen...

Exilalbanskan Lea Ypi \\xe4r professor i politisk teori vid London School of Economics. Hon \\xe4r utsedd till en av v\\xe4rldens fr\\xe4msta t\\xe4nkare och internationellt framg\\xe5ngsrik f\\xf6rfattare till uppv\\xe4xtskildringen Fri, som skildrar frihetens pris under skilda politiska system. Lea Ypi \\xe4r misst\\xe4nksam mot all nationalistisk yra och rekommenderar landsfadern Ismail Qemalis memoarer f\\xf6r envar som g\\xe5tt vilse i funderingar kring nationell grandezza. Det var Qemali som utropade Albaniens sj\\xe4lvst\\xe4ndighet fr\\xe5n en balkong i Vlora den 28 november 1912, han syns p\\xe5 sedlar och frim\\xe4rken, det finns en gata med hans namn i varje stad och hans portr\\xe4tt pryder varje kontor. Men i Qemalis sj\\xe4lvbiografi, ber\\xe4ttar Ypi, tar den albanska nationen ytterst liten plats: det \\xe4r memoarer av n\\xe5gon som fr\\xe4mst ser tillbaka p\\xe5 en l\\xe5ng och framg\\xe5ngsrik bana som turkisk \\xe4mbetsman.

Jag t\\xe4nker p\\xe5 den f\\xf6rste av v\\xe5r nuvarande kunga\\xe4tt Karl XIV Johans uttalande: f\\xf6rut var jag Napoleons general, nu \\xe4r jag bara kung av Sverige.

Hemma, borta: vi har alla v\\xe5ra sm\\xe4rtpunkter.

Kristoffer Leandoer, f\\xf6rfattare och skribent.