BROADCASTS.com

b'

Nu inleds Musikhj\\xe4lpen, som i \\xe5r samlar pengar f\\xf6r att motverka barnarbete. Men varf\\xf6r ger vi, och vem ger - p\\xe5 vilka villkor? Maria K\\xfcchen reflekterar \\xf6ver givandets ideal och praktik i denna ess\\xe4.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Det p\\xe5st\\xe5s felaktigt att det japanska uttrycket \\u201dki no doku\\u201d, \\u201ddenna f\\xf6rgiftade k\\xe4nsla\\u201d, \\xe4r specifikt knutet till k\\xe4nslan inf\\xf6r en g\\xe5va man aldrig kan \\xe5terg\\xe4lda. Ki no doku skulle vara ett av m\\xe5nga s\\xe4tt att s\\xe4ga \\u201dtack\\u201d \\u2013 tacksamheten har liksom f\\xf6rsurats av of\\xf6rm\\xe5gan att ge n\\xe5got lika stort tillbaka. Men ki no doku \\xe4r inte specifikt f\\xf6rknippat med tacksamhetsskuld. Det \\xe4r ett s\\xe4tt att s\\xe4ga mer i allm\\xe4nhet: \\u201dVad sorgligt, vad sv\\xe5rt.\\u201d.

Feltolkningen av ki no doku kopplas till f\\xf6rest\\xe4llningar om just japaner som extra ben\\xe4gna till skuldk\\xe4nslor n\\xe4r en g\\xe5va inte kan \\xe5terg\\xe4ldas. Men m\\xe4nniskor \\xf6verallt i v\\xe4rlden k\\xe4nner igen det sv\\xe5ra med att f\\xe5 utan att kunna ge.

Mottagarens underl\\xe4ge ger givaren en \\xf6verordnad status, som givaren faktiskt ofta efterstr\\xe4var. G\\xe5vor kommer ofta hand i hand med makt och skuld.  Att k\\xf6pa lojalitet genom g\\xe5vor, att ge rikligt f\\xf6r att kunna h\\xe4rska och beh\\xe4rska, \\xe4r en ur\\xe5ldrig maktstrategi. Och m\\xe4nniskor som tar emot g\\xe5vor kan k\\xe4nna med djupt obehag att skulds\\xe4tter sig.

Genom att ge \\xf6verordnar vi oss.

G\\xe5van, skrev f\\xf6rfattaren Lewis Hyde, m\\xe5ste alltid befinna sig i r\\xf6relse. I sin bok \\u201dThe gift: imagination and the erotic life of property", definierade Hyde p\\xe5 1980-talet tv\\xe5 typer av ekonomier. I en varuekonomi har du h\\xf6gre status ju mer du \\xe4ger. I en g\\xe5voekonomi har du h\\xf6gre status ju mer du ger. Den sunda g\\xe5voekonomin inneb\\xe4r ett att alla b\\xe5de f\\xe5r och ger \\u2013 var och en efter behov och f\\xf6rm\\xe5ga, f\\xf6r att associera till marxismen. Att ge och ta emot beh\\xf6ver vara ett omlopp.

Tanken det finns inget omlopp, \\xe5terkommer g\\xe5ng p\\xe5 g\\xe5ng n\\xe4r jag l\\xe4ser studien \\u201dEn svindlande uppgift - Sverige och bist\\xe5ndet 1945-1975\\u201d av Annika Berg, Urban Lundberg och Mattias Tyd\\xe9n. Det finns inget omlopp dunkar det i mig, genom hela deras sjuhundra sidor tjocka akademiska genomlysning av svenskt bist\\xe5nd under tre decennier.

De fattigas underl\\xe4ge \\xe4r ett axiom, en statisk f\\xf6ruts\\xe4ttning. Genom att ge, \\xf6verordnar vi oss. Glamour\\xf6sa v\\xe4lg\\xf6renhetsgalor inneb\\xe4r att k\\xe4ndisar ger \\xe5t de stackars fattiga, men bara om de sj\\xe4lva f\\xe5r glittra. V\\xe4lg\\xf6renhetsgalor bekr\\xe4ftar och bef\\xe4ster rikedom som ett permanent tillst\\xe5nd. Och det \\xe4r de rika som ger \\xe5t de fattiga, aldrig tv\\xe4rtom.

Att den som inget har skulle kunna ge den rika n\\xe5got, l\\xe4ra henne n\\xe5got, ses som uteslutet.

Men bist\\xe5ndet kommer \\xe4nd\\xe5 med en f\\xf6rv\\xe4ntan. Progressiv utveckling, demokrati, ett r\\xe4ttvist f\\xf6rdelat v\\xe4lst\\xe5nd \\u2013 det \\xe4r vad utvecklingsl\\xe4nderna f\\xf6rv\\xe4ntats ge tillbaka. D\\xe4rf\\xf6r, f\\xf6rmodar jag, blir besvikelsen desto st\\xf6rre n\\xe4r f\\xf6rhoppningar inte infrias, n\\xe4r bist\\xe5ndsmedel rinner ut i sanden i oh\\xe5llbara projekt eller hamnar i fel fickor. Det handlar inte bara om besvikelse \\xf6ver bortsl\\xf6sade pengar, utan ocks\\xe5 om moralisk och k\\xe4nslom\\xe4ssig besvikelse.

N\\xe5gonstans inom oss skimrar \\xe4nd\\xe5 k\\xe4rlek.

Den rena villkorsl\\xf6sa g\\xe5van \\u2013 finns den ens? Jag vill s\\xe5 g\\xe4rna tro det. D\\xe4rf\\xf6r reagerar jag mot ordet \\u201dg\\xe5voekonomi\\u201d. Det l\\xe5ter som en oxymoron, en sj\\xe4lvmots\\xe4gelse. Om jag ger eller tar emot en g\\xe5va, d\\xe5 borde det ju snarast vara motsatsen till ekonomiskt utbyte. Men s\\xe5 kanske m\\xe4nniskan inte riktigt fungerar. Kanske \\xe4r vi mera homo economicus, en mer ekonomisk art, \\xe4n jag vill f\\xf6rst\\xe5.

N\\xe4r vi talar om den villkorsl\\xf6sa g\\xe5van talar vi om hur det borde vara, inte om hur det \\xe4r. Men \\xe4nd\\xe5. N\\xe5gonstans inom oss skimrar \\xe4nd\\xe5 k\\xe4rlek. Det \\xe4r den Paulus skriver om korintierbrevet i bibeln, om k\\xe4rleken som en osj\\xe4lvisk kraft: \\u201dallt b\\xe4r den, allt tror den, allt hoppas den, allt uth\\xe4rdar den.\\u201d. Att ge h\\xe4nger inte bara ihop med makt och skuld, utan ocks\\xe5 med k\\xe4rlek.

Id\\xe9n om en k\\xe4rlek som inte s\\xf6ker sitt, \\xe4r ofta en vacker tanke snarare \\xe4n vacker praktik, men det \\xe4r en id\\xe9 som vi beh\\xf6ver. F\\xf6r att orientera oss i v\\xe4rlden s\\xe5dan den \\xe4r, beh\\xf6ver vi ber\\xe4ttelser om v\\xe4rlden s\\xe5dan den borde vara. Det ger oss riktm\\xe4rken n\\xe4r vi tar ut kursen, politiskt och socialt och etiskt. Men det \\xe4r sv\\xe5rt att ens p\\xe5 id\\xe9stadiet uppfatta v\\xe4sterl\\xe4ndskt bist\\xe5nd till tredje v\\xe4rlden som en k\\xe4rlekshandling.

Det \\xe4r s\\xe5 min g\\xe5va skulle beh\\xf6va se ut. Slut p\\xe5 min \\xf6verkonsumtion.

Att \\xe4lska inneb\\xe4r aldrig att f\\xf6rs\\xf6ka f\\xf6r\\xe4ndra och f\\xf6rb\\xe4ttra n\\xe5gon, och bist\\xe5nd vill definitionsm\\xe4ssigt b\\xe5dadera. Precis som kolonialismen, har ocks\\xe5 bist\\xe5nd motiverats med f\\xf6rest\\xe4llningen om \\u201dden vite mannens b\\xf6rda\\u201d \\u2013 att f\\xf6rs\\xf6ka f\\xe5 p\\xe5st\\xe5tt underutvecklade m\\xe4nniskor l\\xe5ngt borta att g\\xf6ra r\\xe4tt, det vill s\\xe4ga, att g\\xf6ra som vi. S\\xe5 blev kanske exempelvis det svenska bist\\xe5ndet under nittonhundratalet en f\\xf6rl\\xe4ngning av kolonialismen snarare \\xe4n en brytning med den, eller ett gottg\\xf6rande f\\xf6r den.

Kolonialismens rovdrift beh\\xf6ver \\xe5terg\\xe4ldas \\u2013 men den innebar inte att Afrika och Asien gav n\\xe5got till oss. Vi stal det. Det \\xe4r n\\xe5got annat.

Vi har gett pengar, f\\xe4ltarbete, expertis. I geng\\xe4ld m\\xe5ste de som bist\\xe5s acceptera v\\xe5ra normer som de r\\xe4tta. Men det har inte alltid stannat d\\xe4r. Bist\\xe5nd kan urarta till \\xf6vergrepp. Indiens tv\\xe5ngssteriliseringar p\\xe5 60- och 70-talet \\xe4r ett sm\\xe4rtsamt exempel. H\\xe4lsoprojekt i internationell regi \\u201derbj\\xf6d kvinnor m\\xf6jlighet att f\\xf6da barn under tryggare omst\\xe4ndigheter om de l\\xe4t sterilisera sig\\u201d l\\xe4ser jag i boken \\u201dEn svindlande uppgift\\u201d. \\u201dWHO hade finansierat medicinsk forskning p\\xe5 kvinnor i U-l\\xe4nder som gick ut p\\xe5 att sterilisera dem genom att \\u2026 tillf\\xf6ra kemiska \\xe4mnen genom bukv\\xe4ggen.\\u201d

Id\\xe9n om en v\\xe4rld d\\xe4r g\\xe5vor \\xe4r kravl\\xf6sa och k\\xe4rlek inte s\\xf6ker sitt, \\xe4r en utopi. Paradoxalt nog \\xe4r det en k\\xe4rleksl\\xf6s utopi, eftersom inneb\\xe4r att m\\xe4nskligheten m\\xe5ste f\\xf6r\\xe4ndras och f\\xf6rb\\xe4ttras. Det g\\xe5r inte i praktiken, med mindre \\xe4n att de p\\xe5st\\xe5tt of\\xf6rb\\xe4tterliga tas bort.

Historien ger m\\xe5nga exempel p\\xe5 utrotningar i syfte att f\\xf6rb\\xe4ttra m\\xe4nniskan. Men \\xe4nd\\xe5. Kanske kan g\\xe5van s\\xe4ttas i r\\xf6relse oavsett v\\xe5ra brister. Kanske kan det exempelvis uppst\\xe5 ett omlopp av g\\xe5vor mellan den rika och den fattiga delen av v\\xe4rlden, men d\\xe5 skulle det kr\\xe4vas att den rika delen av v\\xe4rlden ger upp privilegier, det vill s\\xe4ga \\u2013 att \\xe4ven just jag g\\xf6r det. Eftersom det \\xe4r v\\xe4l k\\xe4nt att den rika delen av v\\xe4rlden \\xf6verkonsumerar p\\xe5 de fattigas bekostnad. Det \\xe4r s\\xe5 min g\\xe5va skulle beh\\xf6va se ut. Slut p\\xe5 min \\xf6verkonsumtion. Ki no doku. Vad sv\\xe5rt.

Maria K\\xfcchen