BROADCASTS.com

b'

Ocks\\xe5 den som \\xe4r p\\xe5 flykt har fattat ett medvetet beslut. Gustaf Grapengiesser funderar \\xf6ver hur samh\\xe4llet v\\xe4rderar migranter utifr\\xe5n sk\\xe4len f\\xf6r deras uppbrott.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

En septemberdag byter jag min vanliga existens med bas utanf\\xf6r Simrishamn, mot en helt annan i Nicosia p\\xe5 Cypern. V\\xe4l p\\xe5 plats k\\xf6per jag en motorcykel, en liten enkel maskin fr\\xe5n 90-talet med 400 kubik. I fickan har jag mitt pass som l\\xe5ter mig passera \\xf6ver gr\\xe4nsen till den norra ockuperade delen av \\xf6n. En h\\xe5rd, men samtidigt \\xf6verraskande informell gr\\xe4ns, erk\\xe4nd av den norra sidan men inte av den s\\xf6dra grek-cypriotiska. Den h\\xe4r informella linjen \\xe4r ocks\\xe5 en del av EU:s yttre gr\\xe4ns, men p\\xe5 grund av sin tveksamma status \\xe4r den fortfarande relativt enkel att passera \\xe4ven f\\xf6r den som inte har sina papper iordning.

Att flytta till en fr\\xe4mmande plats, att byta ett kulturellt sammanhang mot ett annat, kan f\\xf6rs\\xe4tta en i ett s\\xe4rskilt tillst\\xe5nd eller k\\xe4nslol\\xe4ge.  Den amerikanske psykoterapeuten Greg Madison kallar det existentiell migration. P\\xe5 svenska skulle den l\\xe5nga titeln p\\xe5 hans studie av fenomenet fr\\xe5n 2010 lyda: Hemmah\\xf6randets upph\\xf6rande \\u2013 ober\\xe4ttade historier om att l\\xe4mna hemmet och den globala omlokaliseringens psykologi och han intresserar sig allts\\xe5 f\\xf6r dem av oss som uttrycker n\\xe5got fundamentalt med v\\xe5rt val av bost\\xe4lle. I k\\xe4rnan av den existentiella teoribildningen finns v\\xe5r f\\xf6rm\\xe5ga att g\\xf6ra val och jag har onekligen b\\xe5de valt och anv\\xe4nt min frihet. Men jag, en privilegierad och tillf\\xe4llig migrant med nyk\\xf6pt motorcykel, \\xe4r inte den enda som r\\xf6r sig \\xf6ver gr\\xe4nsen mellan \\xf6ns norra och s\\xf6dra sida. Varje dag anl\\xe4nder asyls\\xf6kande fr\\xe5n olika delar av v\\xe4rlden. Man ser dem vid ringmuren runt den gamla delen av staden. I gryningen tr\\xe4ngs de p\\xe5 vid Oxi-square i hopp om att f\\xe5 n\\xe5got av de dagl\\xf6nejobb som erbjuds av stadiga m\\xe4n i slitna pick-ups.

Jag m\\xf6ter dem ocks\\xe5 p\\xe5 det center f\\xf6r asyls\\xf6kande d\\xe4r jag arbetar under min tid p\\xe5 Cypern. Men trots att vi r\\xf6r oss p\\xe5 samma platser s\\xe5 ing\\xe5r de inte i Madisons definition av existentiell migration. Anledningen kan tyckas sj\\xe4lvklar. Den som \\xe4r flykting ska inte, heter det, ha gjort n\\xe5got aktivt val; f\\xf6r att r\\xe4knas som flykting m\\xe5ste man ha tvingats till sin f\\xf6rflyttning. Den h\\xe4r synen f\\xf6renar intressant nog b\\xe5de m\\xe5nga som \\xe4r kritiska till flyktinginvandring och personer som vill se en gener\\xf6sare flyktingpolitik. Den ena sidan str\\xe4var efter att identifiera s\\xe5 f\\xe5 av de asyls\\xf6kande som m\\xf6jligt som verkliga flyktingar, medan den andra, av humanit\\xe4ra sk\\xe4l, str\\xe4var efter att erk\\xe4nna en s\\xe5 stor grupp som m\\xf6jligt som flyktingar. Men r\\xe4tten till asyl bygger ur b\\xe4gge gruppernas perspektiv p\\xe5 att den sanna flyktingsituationen inte rymmer n\\xe5gra valm\\xf6jligheter.

V\\xe5r f\\xf6rm\\xe5ga att g\\xf6ra val och reflektera \\xf6ver v\\xe5ra m\\xe5tt och steg \\xe4r som sagt grundl\\xe4ggande i det existentiella perspektivet. Det \\xe4r rent av vad som definierar oss som m\\xe4nniskor. Valen g\\xf6r oss till subjekt inf\\xf6r oss sj\\xe4lva. Men det \\xe4r ocks\\xe5 s\\xe5 att n\\xe4r vi k\\xe4nner igen och erk\\xe4nner den andres val f\\xf6rst\\xe5r vi ocks\\xe5 henne som ett m\\xe4nskligt subjekt. I situationer n\\xe4r vi inte erk\\xe4nner, eller ser den andres val, underk\\xe4nner vi allts\\xe5 i viss m\\xe5n dennes m\\xe4nsklighet. Den h\\xe4r m\\xe4nniskan omformas till att endast bli en siluett i ett kollektiv, utan historia eller identitet. N\\xe5gon som liksom bara uppst\\xe5r vid gr\\xe4nsen som \\u201dnyanl\\xe4nd\\u201d.

Den italienske filosofen Giorgio Agamben anv\\xe4nder begreppet la nuda vita, det nakna livet f\\xf6r att beskriva hur livet v\\xe4rderas i den h\\xe4r situationen. Det \\xe4r ett liv som ifall det avslutas saknar tillr\\xe4ckligt v\\xe4rde f\\xf6r att n\\xe5got ska anses ha g\\xe5tt f\\xf6rlorat, likt hur vi vant oss vid att unga kroppar namnl\\xf6st sjunker ner i Medelhavets djup. Ist\\xe4llet blir flyktingen en abstraktion, st\\xe4lld utanf\\xf6r r\\xe4tten till r\\xe4ttigheter. Nakenm\\xe4nniskorna beskrivs med siffror som en ansiktsl\\xf6s flodv\\xe5g med toppar och dalar, de representerar antingen olika former av hot eller r\\xe4knas till de f\\xf6rdrivna, borttappade och r\\xf6stl\\xf6sa.

Personerna jag tr\\xe4ffar p\\xe5 Cypern kommer fr\\xe4mst fr\\xe5n olika l\\xe4nder i Afrika. Unga m\\xe4n fr\\xe5n exempelvis Nigeria, Kamerun, Liberia, Guinea och Demokratiska republiken Kongo. Ibland kommer det familjer med sm\\xe5barn. En del b\\xe4r med sig akademiska eller medicinska studier i ryggs\\xe4cken, andra vet inte att fem \\xe4r ett l\\xe4gre tal \\xe4n tio. En dag kom det in en ung poet till centret och la fram tre av sina b\\xf6cker framf\\xf6r mig. En av titlarna var Au Banquet de la Modernit\\xe9, och det st\\xe4mmer ju, han och jag m\\xf6ts h\\xe4r p\\xe5 denna modernitetens sena bankett. Han har s\\xf6kt sig till Europa av existentiella och politiska sk\\xe4l, det finns som han ser det ingen framtid f\\xf6r honom i Kamerun annat \\xe4n att just finnas till. Han har gjort sitt val, och begett sig hit p\\xe5 en os\\xe4ker strapats, han har tagit en kalkylerad risk, han har beslutat om sina insatser.

M\\xe4nniskorna jag m\\xf6ter h\\xe4r l\\xe4ngtar alla efter n\\xe5got, till n\\xe5got, och inte enbart bort fr\\xe5n n\\xe5got, de letar efter sin existentiella plats i den h\\xe4r v\\xe4rlden. Vi skiljer oss f\\xf6rst\\xe5s i v\\xe5ra privilegier, men vi befinner oss b\\xe4gge h\\xe4r som produkter av olika former av beslut. Det kan vara privilegierade val, men det kan ocks\\xe5 vara val som g\\xf6rs av n\\xf6dv\\xe4ndighet, inte minst eftersom ocks\\xe5 dr\\xf6mmar \\xe4r allvarliga saker.

Det finns ett mer radikalt s\\xe4tt att se p\\xe5 saken: att det \\xe4r just hos personer som upplever krig eller politisk f\\xf6rf\\xf6ljelse som frihetspotentialen blir som mest akut. I den akuta situationen tvingas du att v\\xe4lja din v\\xe4g, ska du stanna eller ska du g\\xe5? I ett s\\xe5dant, akut skede, g\\xf6rs en m\\xe4ngd olika existentiella val som matas av f\\xf6rest\\xe4llningen om sj\\xe4lvf\\xf6rverkligande och n\\xe4rs av dr\\xf6mmen att hitta en plats d\\xe4r man kan n\\xe5 sin fulla potential.

F\\xf6r den som inte st\\xe4lls inf\\xf6r s\\xe5dana situationer \\xe4r det ist\\xe4llet l\\xe4tt att hamna i ett tillst\\xe5nd av riktningsl\\xf6shet och t\\xe4nka att man v\\xe4l ska bo \\u201dn\\xe5nstans\\u201d eller jobba med \\u201dn\\xe5nting\\u201d. Just personer i mer privilegierade situationer st\\xe4lls kanske allt f\\xf6r s\\xe4llan inf\\xf6r de radikala val som existensen egentligen erbjuder. Kanske beh\\xf6ver vi f\\xf6rst\\xe5 och se att den andre har gjort val f\\xf6r att inse att ocks\\xe5 vi kan g\\xf6ra det. Madisons begrepp existentiell migration passar in bra h\\xe4r, f\\xf6r det identifierar och hj\\xe4lper oss att problematisera hur v\\xe5ra sj\\xe4lvbilder f\\xf6r\\xe4ndras n\\xe4r vi f\\xf6rflyttar oss, n\\xe4r vi migrerar. Men det g\\xe4ller ju f\\xf6rst\\xe5s all s\\xe5dan f\\xf6rflyttning.

Moderniteten har gett oss bilder som g\\xf6r det m\\xf6jligt f\\xf6r oss att f\\xf6rest\\xe4lla oss andra v\\xe4rldar och att dr\\xf6mma stort. \\xc4ven om man saknar dem man l\\xe4mnat och platserna som g\\xe5r f\\xf6rlorade, vet vi att det \\xe4r de avg\\xf6rande valen som g\\xf6r oss till dem vi \\xe4r p\\xe5 den nya platsen d\\xe4r vi befinner oss. Flykten \\xe4r inte l\\xe4ngre en fr\\xe5ga om att i ett akut l\\xe4ge byta plats utan ocks\\xe5 om att i viss m\\xe5n byta identitet och f\\xf6rest\\xe4llning om vem man kan bli.

Det \\xe4r just det h\\xe4r som \\xe4r po\\xe4ngen, att valet \\xe4r som mest existentiellt n\\xe4r det \\xe4r livsavg\\xf6rande. Att flykten \\xe4r b\\xe5de ett val och en n\\xf6dv\\xe4ndighet. Och att migration f\\xf6r individen alltid \\xe4r en existentiell erfarenhet.

Gustaf Grapengiesser