BROADCASTS.com

b'

Stefan Zweigs sista \\xe5r utspelade sig i F\\xf6rintelsens skugga, tillsammans med hustrun Lotte. Men vem var hon? Elin Grelsson s\\xf6ker ett svar och reflekterar \\xf6ver felet med bilden av den passiva musan.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Det \\xe4r februari 1942 och eftermiddag i den brasilianska staden Petr\\xf3polis n\\xe4r hush\\xe5llerskan, som inte sett till paret i huset under hela dagen, slutligen \\xf6ppnar d\\xf6rren till sovrummet. I s\\xe4ngen ligger tv\\xe5 avlidna kroppar. Den ena tillh\\xf6r Stefan Zweig, en av mellankrigstidens mest l\\xe4sta, produktiva och hyllade f\\xf6rfattare som sedan drygt tv\\xe5 \\xe5r lever i exil. Intill honom \\xe4r hustrun Lotte. Hon \\xe4r 33 \\xe5r, han \\xe4r 60.

Dagen innan har Stefan postat memoarboken \\u201dV\\xe4rlden av ig\\xe5r\\u201d till sin f\\xf6rl\\xe4ggare. Den utkommer senare samma \\xe5r via ett f\\xf6rlag i Stockholm och \\xe4r i v\\xe5ra dagar fortfarande en vida l\\xe4st och omdiskuterad bok. Den i exilen nedtecknade ber\\xe4ttelsen om uppv\\xe4xten i det habsburgska imperiet, ungdoms\\xe5r under f\\xf6rsta v\\xe4rldskriget och ett liv i Hitlers alltmer hotande skugga r\\xe4knas av m\\xe5nga som Zweigs st\\xf6rsta verk. Bakom sig l\\xe4mnar han ocks\\xe5 ett avskedsbrev, som blivit n\\xe4rmast ikoniskt i sitt melodramatiska avslut.

\\u201dJag h\\xe4lsar alla mina v\\xe4nner. M\\xe5tte de f\\xe5 se gryningen efter den l\\xe5nga natten. Jag, alltf\\xf6r ot\\xe5lig, g\\xe5r f\\xf6re dem\\u201d, skriver han.

Fr\\xe5n den unga hustrun som ligger vid hans sida, och som tillsammans med honom tagit en d\\xf6dlig dos s\\xf6mnmedel, finns d\\xe4remot inga efterl\\xe4mnade anteckningar, memoarer eller n\\xe5gon sista h\\xe4lsning. Om Stefan Zweig har det skrivits m\\xe4ngder av biografier och artiklar, men hustrun Lotte f\\xf6rblir \\xe4n idag r\\xe4tt ok\\xe4nd. I de biografier d\\xe4r hon omn\\xe4mns beskrivs hon som en blek, melankolisk och tystl\\xe5ten flicka, som d\\xe4rtill lider av en sv\\xe5r astma som tidvis tvingade henne till sjukhus- och sanatorievistelser. Men kring hennes bevekelsegrunder, inre tankar och vad som ledde henne till en tidig d\\xf6d i Brasilien \\xe4r det sv\\xe5rt att f\\xe5 fatt i n\\xe5got.

Det vi vet \\xe4r att Lotte Altmann f\\xf6ds 1908 som yngsta barnet med tre \\xe4ldre br\\xf6der i en judisk f\\xf6retagarfamilj och studerar franska, engelska och nationalekonomi p\\xe5 universitetet i Frankfurt. Efter nationalsocialisternas makt\\xf6vertagande f\\xe5r hon sommaren 1933 veta att hon inte l\\xe4ngre \\xe4r v\\xe4lkommen tillbaka till universitetet. Hennes bror Manfred, vars l\\xe4karpraktik n\\xe5gra m\\xe5nader tidigare tvingats upph\\xf6ra, har flytt Tyskland f\\xf6r London och Lotte f\\xf6ljer snart efter. Hon l\\xe4ser spr\\xe5kkurser och s\\xf6ker arbete genom en organisation f\\xf6r judiska flyktingar. Det \\xe4r genom den som Friderike Zweig hittar en ny sekreterare \\xe5t sin man.

Han har nyligen l\\xe4mnat hemlandet \\xd6sterrike, efter att antisemitism och f\\xf6rf\\xf6ljelse har \\xf6kat och deras hem i Salzburg utsatts f\\xf6r en godtycklig husrannsakan av polisen. Nu best\\xe4mmer han och hustrun att hon och hennes d\\xf6ttrar fr\\xe5n ett tidigare \\xe4ktenskap ska stanna kvar och han vara baserad i London p\\xe5 obest\\xe4md framtid. Men d\\xe5 beh\\xf6vs en sekreterare, som kan sk\\xf6ta praktikaliteter och korrespondens p\\xe5 samma s\\xe4tt som Friderike brukar g\\xf6ra.

Det dr\\xf6jer inte l\\xe4nge innan Stefan och Lotte inleder en k\\xe4rleksrelation, inte heller innan den uppt\\xe4cks av Friderike. 1938 \\xe4r skilsm\\xe4ssan ett faktum och \\xe5ret d\\xe4rp\\xe5 gifter han om sig med Lotte. Han skriver till v\\xe4nnen, f\\xf6rfattaren Joseph Roth, och ber\\xe4ttar lyckligt om sin nyf\\xf6r\\xe4lskelse:

\\u201dJag k\\xe4nner mig \\xe5terigen oviss och full av nyfikenhet. Nu, som 53-\\xe5ring, njuter jag av en ung kvinnas k\\xe4rlek.\\u201d

Det \\xe4r en klassisk, ja stereotyp historia som utspelar sig; den \\xe4ldre kulturmannen och den unga sekreteraren som f\\xf6rl\\xf6ser honom ur sv\\xe5rmodet och f\\xe5r honom att leva igen. Lottes ungdom verkar f\\xf6r Zweig ocks\\xe5 bli ett s\\xe4tt att f\\xf6rs\\xf6ka \\xe5teruppleva den tid han senare i \\u201dV\\xe4rlden av ig\\xe5r\\u201d beskriver som den lyckliga: de fria ungdoms\\xe5ren, innan krig och f\\xf6rf\\xf6ljelse. I brevet till Joseph Roth \\xe4r det ocks\\xe5 tydligt hur Zweigs politiska pessimism och oro f\\xf6r ett andra v\\xe4rldskrig spelar in i hans beg\\xe4r f\\xf6r Lotte:

\\u201dJag tror p\\xe5 ett kommande krig p\\xe5 det s\\xe4tt som andra tror p\\xe5 Gud. Men d\\xe4rf\\xf6r lever jag ocks\\xe5 mer intensivt nu. Jag vill se den h\\xe4r v\\xe4rlden en v\\xe4nda till innan den brinner.\\u201d

H\\xe4r anas n\\xe5got om hans bevekelsegrunder. Det m\\xf6rknar \\xf6ver Europa, Zweigs judiska identitet har redan gjort hans f\\xf6rfattarskap om\\xf6jligt inom det spr\\xe5komr\\xe5de som han r\\xe4knar som sitt eget. Han har alltid betraktat sig mer som \\xf6sterrikare och europ\\xe9 \\xe4n judisk, \\xe4nd\\xe5 \\xe4r det som det sistn\\xe4mnda han nu utest\\xe4ngs fr\\xe5n en gemenskap. Och d\\xe4r \\xe4r hon; den unga, judiska kvinnan som beundrar hans f\\xf6rfattarskap och nedtecknar hans tankar.

Men kanske f\\xf6rh\\xe5ller det sig p\\xe5 ett liknande s\\xe4tt f\\xf6r Lotte? Hon har just flytt sitt hemland och blivit avskuren fr\\xe5n den framtid som hon trodde sig ha. Nu befinner hon sig pl\\xf6tsligt i ett sammanhang med PEN-konferenser, litter\\xe4ra salonger, fullsatta f\\xf6rel\\xe4sningar och researchresor. Precis som hon erbjuder Stefan Zweig en v\\xe4rld n\\xe4r den han haft h\\xe5ller p\\xe5 att g\\xe5 f\\xf6rlorad erbjuder ocks\\xe5 han en ny v\\xe4rld d\\xe5 hon har beh\\xf6vt l\\xe4mna sin.

Lottes egen r\\xf6st \\xe4r fr\\xe5nvarande i merparten av all efterl\\xe4mnad dokumentation om och av Stefan Zweig. Ett undantag \\xe4r den samling brev som skickades fr\\xe5n henne och Stefan i exilens Sydamerika. De flesta \\xe4r skrivna till Lottes bror Manfred och sv\\xe4gerskan Hanna, som stannat kvar i England. Det allra sista brevet fr\\xe5n Lotte till Hanna \\xe4r f\\xf6rmodligen s\\xe5 n\\xe4ra ett sj\\xe4lvmordsbrev som det g\\xe5r att komma.

\\u201dN\\xe4r vi nu l\\xe4mnar s\\xe5h\\xe4r \\xe4r min enda \\xf6nskan att du tror mig n\\xe4r jag s\\xe4ger att det h\\xe4r \\xe4r det b\\xe4sta f\\xf6r Stefan, i det lidande som p\\xe5g\\xe5tt f\\xf6r honom \\xe4nda sedan nazismens makt\\xf6vertagande, och f\\xf6r mig, i min kroniska astma [\\u2026] Tro mig n\\xe4r jag s\\xe4ger att det h\\xe4r \\xe4r det b\\xe4sta f\\xf6r oss.\\u201d

N\\xe4r brevet postst\\xe4mplas \\xe4r parets d\\xf6d redan en v\\xe4rldsnyhet. Exhustrun Friderike Zweig har d\\xe5, med visumhj\\xe4lp av Stefan, bosatt sig i USA. Ett \\xe5r efter krigsslutet utkommer hennes sj\\xe4lvbiografiska bok \\u201dMarried to Stefan Zweig\\u201d. Hon, som p\\xe5b\\xf6rjade en karri\\xe4r som skribent men \\xf6vergick till att arbeta som franskl\\xe4rare f\\xf6r att kunna f\\xf6rs\\xf6rja sig, kan nu \\xe4ntligen titulera sig f\\xf6rfattare. Boken \\xe4r en blandning av saklig biografi \\xf6ver Zweigs f\\xf6rfattarg\\xe4rning ihop med en personlig ber\\xe4ttelse om deras \\xe4ktenskap. H\\xe4r tonar Friderike genomg\\xe5ende ner Stefans och Lottes relation och gestaltar den snarare som en \\xf6mkan om den unga, astmatiska kvinnan \\xe4n \\xe4kta k\\xe4rlek fr\\xe5n hans sida. Samtidigt \\xe4r delarna kring Zweigs f\\xf6rfattarskap mer djupg\\xe5ende \\xe4n i m\\xe5nga andra biografier. Friderike var sj\\xe4lv i allra h\\xf6gsta grad delaktig i hans arbete fram tills att Lotte tog \\xf6ver som b\\xe5de sekreterare och fru, och hon hade goda insikter i allt fr\\xe5n skrivprocesser och redigeringar till depressioner och tvivel.

Om den unga musan Lotte i slutet av Zweigs liv f\\xf6rblir en g\\xe5ta \\xe4r Friderike, den bedragna hustrun, den som sj\\xe4lv skriver till slut. Det ligger f\\xf6rst\\xe5s n\\xe4ra till hands att se hur denna k\\xe4rlekshistoria i F\\xf6rintelsens skugga slutade d\\xe4r i Petr\\xf3polis, med makarna Zweigs sj\\xe4lvmord. Men man kan ocks\\xe5 se det som att den forts\\xe4tter h\\xe4r: Med att den \\xf6vergivna musan fattar pennan, med den d\\xf6de poeten som musa.

Elin Grelsson, f\\xf6rfattare och kritiker.