BROADCASTS.com

b'

Pontus Kyander st\\xe5r n\\xe4stan helt stilla i denna ess\\xe4. \\xc4nd\\xe5 r\\xf6r han sig \\xf6ver kontinenter, tider och mellan olika s\\xe4tt att betrakta v\\xe4rlden. S\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 2019-06-13.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad: 2019-06-15.

Min far samlade p\\xe5 kartor. Jag st\\xe5r i tamburen och betraktar en av dem. Den \\xe4r tryckt 1586 och \\xe5terger den d\\xe5 danska \\xf6n Ven i \\xd6resund. D\\xe4r styrde adelsmannen Tycho Brahe i feodal stil. Brahe var inte bara en bondepl\\xe5gare av rang, utan ocks\\xe5 en av sin tids fr\\xe4msta astronomer. Det \\xe4r den aspekten som kartan ber\\xe4ttar om. P\\xe5 Ven byggde Brahe sitt ber\\xf6mda Uranienborg, vida k\\xe4nt f\\xf6r sina avancerade stj\\xe4rnkikare. Med hj\\xe4lp av dessa blev Brahe del av den vetenskapliga revolution som startade med Copernicus. Copernicus introducerade som bekant ett heliocentriskt solsystem, d\\xe4r jorden och de andra planeterna kretsar kring solen ist\\xe4llet f\\xf6r ett universum med jorden i sin mitt. Copernicus teori fick inget omedelbart genomslag, dels f\\xf6r att den gick emot b\\xe5de teologisk och astronomisk ortodoxi, men ocks\\xe5 f\\xf6r att hans bok var sv\\xe5r att f\\xf6rst\\xe5 och baserad p\\xe5 otillr\\xe4ckliga observationer.

Det var f\\xf6r att skaffa b\\xe4ttre data som Tycho Brahe l\\xe4t bygga sin tids fr\\xe4msta observatorium. Med tillf\\xf6rlitliga observationer skulle han bevisa att Copernicus hade fel. Vi beh\\xf6ver inte f\\xf6rdjupa oss i Brahes egen modell av v\\xe4rldsalltet. Det r\\xe4cker att veta, att Brahes observationer gjorde Johannes Keplers moderna modell av solsystemet m\\xf6jlig.

Kartan i min tambur visar med stor exakthet plan och genomsk\\xe4rning av Uranienborg. Man kan se rummen och hur de anv\\xe4ndes och byggnadens tidsenliga barockarkitektur \\xe5terges detaljerat. Mindre noga \\xe4r det med \\xf6n och dess geografi. \\xd6n \\xe4r visserligen f\\xe4rglagd och grann, men den \\xe4r lite ungef\\xe4rlig, med byggnader i skiftande perspektiv och skalor. P\\xe5 \\xe4ngarna betar millimeterh\\xf6ga sm\\xe5 f\\xe5r, h\\xe4star och kor; n\\xe5gonstans tycks \\xe4ven en r\\xe4v smyga. Var \\xf6n befinner sig i f\\xf6rh\\xe5llande till andra platser tycks sakna relevans; v\\xe4rlden finns d\\xe4r bara som ett ensamt skepp st\\xe4vande v\\xe4sterut. Det \\xe4r en \\xf6 \\u2013 isola \\u2013 isolerad fr\\xe5n alla \\xf6vriga geografiska sammanhang.

Det finns en tradition av kartbilder och texter om \\xf6ar. Isolario, b\\xf6ckerna om \\xf6ar, \\xe4r en tidig gren av den moderna kartografin. Den uppkom och f\\xf6rsvann under 14- och 1500-talen och \\xe4r sl\\xe4kt med portolanon \\u2013 lotsboken \\u2013 ocks\\xe5 den upptagen med enskildheter som \\xf6ar och hamnar. Genren \\xe4r f\\xf6rknippad med Medelhavet och tar sin utg\\xe5ngspunkt i det kulturellt dominerande Italien. Den f\\xf6rsta boken om \\xf6ar, som hette just Isolario, kom ut mot slutet av 1400-talet och var skriven av pseudonymen Bartolomeo da li Sonetti \\u2013 en pseudonym som reflekterar att bokens 48 \\xf6ar tryckta i tr\\xe4snitt ackompanjeras av lika m\\xe5nga sonetter. P\\xe5 samma s\\xe4tt som gr\\xe4nserna mellan vetenskap och teologi l\\xe4nge var uppl\\xf6sta, var Isolarion fr\\xe5n b\\xf6rjan lika mycket sk\\xf6nlitteratur som kartbok.

Att den just h\\xe4nger upp sig p\\xe5 \\xf6ar har en bakgrund i antikens reselitteratur och epik. Homeros Odyss\\xe9n kan ses som en ber\\xe4ttelse om \\xf6ar, liksom bitvis Vergilius Aeneiden. Hj\\xe4ltarna f\\xe4rdas med sina skepp mellan \\xf6ar befolkade av exotiska varelser. Sj\\xe4lva f\\xf6rflyttningen har f\\xf6rfattarna inte lika mycket att s\\xe4ga om, och det \\xe4r ett v\\xe5gstycke att ens n\\xe5gorlunda lokalisera var de \\xf6verv\\xe4gande fiktiva platserna egentligen kan vara bel\\xe4gna. Det \\xe4r framkomsten och till sist hemkomsten som r\\xe4knas; m\\xe5let, men inte v\\xe4gen. Havet, det \\xe4r stort men ocks\\xe5 m\\xe5ttl\\xf6st, utan h\\xe5llpunkter. Sj\\xf6m\\xe4nnen spejar mot horisonten; de spejar efter en \\xf6. Odysseus och Aeneas \\xe4r sj\\xf6m\\xe4n vars v\\xe4rldsbilder \\xe4r knutna till Medelhavet. Utanf\\xf6r detta innanhavs gr\\xe4nser str\\xe4cker sig inte deras f\\xf6rest\\xe4llningar. Str\\xe4ngt taget \\xe4r det inte havet som intresserar dem, utan \\xf6arna.

Med v\\xe4xande medvetenhet om den \\xf6vriga v\\xe4rlden f\\xf6r\\xe4ndrades b\\xe5de kartografin och den europeiska epiken. I antik efterf\\xf6ljd skrev portugisen Luis Vaz de Cam\\xf5es 1572 verket Lusiaderna. Boken \\xe4r rik p\\xe5 kopplingar till Odyss\\xe9n och Aeneiden. Men gudarnas roll \\xe4r underordnad bokens hj\\xe4lte, den historiske Vasco da Gama, som st\\xe4var fram p\\xe5 v\\xe4g mot Indien. Den koloniala expansionen i \\xf6ster var en triumf f\\xf6r Portugal, ett litet land med stora imperiedr\\xf6mmar. I denna kolonialismens genombrottstid saknas kritiska perspektiv. Ist\\xe4llet \\xe4r det f\\xf6rest\\xe4llningar om kristendomens och den v\\xe4sterl\\xe4ndska civilisationen v\\xe4rldsv\\xe4lde som beh\\xe4rskar ber\\xe4ttelsen. \\xd6verordning och makt pr\\xe4glar alla skildringar av de folk som m\\xf6ter. H\\xe4r \\xe4r epiken liksom kartan ett instrument f\\xf6r makten. Men till skillnad fr\\xe5n Odyss\\xe9n \\xe4r l\\xe4saren av Lusiaderna noga underr\\xe4ttad om den relativa geografin. Med fingret p\\xe5 kartan kan vi f\\xf6lja resan.

\\xc4ven kartografin utvecklades med kolonialismen. F\\xf6r den som vill er\\xf6vra v\\xe4rlden g\\xe4ller det att kunna styra r\\xe4tt p\\xe5 de vida haven. Makt och navigation h\\xe4nger ihop, och ju mer exakt kartan \\xe4r, desto precisare blir maktens logistik och ut\\xf6vning.

En helt annan v\\xe4rldsbild m\\xf6ter n\\xe4r jag v\\xe4nder mig mot ytterligare en karta i hallen: den \\xe4r holl\\xe4ndsk, tryckt i Amsterdam 1660, och \\xe5terger en region som ytterst f\\xe5 hade verklig erfarenhet av, Nordpolen och Arktis. P\\xe5 kartuschen i nedre h\\xf6gra h\\xf6rnet ses kartans enda inslag av l\\xe4ttsinne, tv\\xe5 inuiter i v\\xe4nligt samspr\\xe5k med en isbj\\xf6rn.

I kartan \\xe4r den kartografiska vetenskapen noga redovisad med inte bara longitud och latitud, utan ocks\\xe5 allsk\\xf6ns hj\\xe4lplinjer och b\\xe5gar. Medan Tycho Brahes Ven \\xe5tergavs i naiv f\\xf6renkling mindre \\xe4n hundra \\xe5r tidigare \\xe4r kartan \\xf6ver Arktis djupt allvarlig och vederh\\xe4ftig. Jag \\xe4r imponerad: alla kustlinjer \\xe4r inte utritade, men d\\xe4r \\xe4r Island, v\\xe4sentliga delar av Gr\\xf6nland, Baffinbukten, Kanadas \\xf6stkust och Newfoundland. Du kan mer eller mindre navigera efter denna karta. Den \\xe4r liksom Luis Cam\\xf5es Lusiaderna en lovs\\xe5ng till kolonialismen och ett redskap f\\xf6r dess maktut\\xf6vning.

Kartor speglar f\\xf6rh\\xe5llandet till v\\xe4rlden. En g\\xe5ng s\\xe5g jag en gr\\xf6nl\\xe4ndsk karta snidad p\\xe5 alla sidor av ett stycke drivved, att l\\xe4sas med handen medan man samtidigt spejade mot kustlinjen. Den kartan var fysiskt f\\xf6rbunden till platsen och personen, en privat och taktil karta, brukbar fr\\xe4mst f\\xf6r sin skapare och endast p\\xe5 det aktuella kustavsnittet.

Jag st\\xe5r kvar i hallen och f\\xe5ngas av en annan kartografisk logik. En v\\xe4gg t\\xe4cks av dussinet kartor fr\\xe5n Korea. Dessa tr\\xe4snitt fr\\xe5n 1700-talet visar de m\\xe5nga gravplatserna f\\xf6r en klan med namnet Li. H\\xe4r r\\xe5der en helt annan logik och estetik \\xe4n i v\\xe4sterl\\xe4ndska kartor \\u2013 men nog finns h\\xe4r en kanske tillf\\xe4llig sl\\xe4ktskap till den gr\\xf6nl\\xe4ndska kartan av drivved. Varje karta v\\xe4nder sig in\\xe5t, sluten i sig sj\\xe4lv b\\xf6jer sig ocks\\xe5 bergsformationerna mot kartans mitt. De ser ut som abstrakta tryck av Kandinsky eller Mir\\xf3. Vad s\\xe4ger dessa kartor om sitt samh\\xe4lle? De speglar det koreanerna kallar \\u2019pungsu-jiri\\u2019 och kineserna \\u2019feng shui\\u2019, en tro p\\xe5 naturkrafter i balans, och vidare ber\\xe4ttar de om familjerelationer byggda p\\xe5 hierarki och lojalitet \\u2013 men ocks\\xe5 om ett samh\\xe4lle utan expansiva tendenser. Varje familj \\xe4r en \\xf6, omgiven av andra \\xf6ar och en klan. Allt d\\xe4r utanf\\xf6r saknar relevans.

H\\xe4r i min tambur knyter jag samman en egen ber\\xe4ttelse om kartor. Den b\\xf6rjar med ett h\\xe5rt stycke drivved som snidats att f\\xf6ljsamt passa \\xe4garens hand, den forts\\xe4tter i de medaljongartade bilderna i koreanernas kartor. Dessa \\xe4r kartor bara f\\xf6r den enskilde och de n\\xe4rmaste. Men med lusten att h\\xe4rska f\\xf6r\\xe4ndras kartan. Greppet om v\\xe4rlden och kartan h\\xe5rdnar. Vi har l\\xe4ngesedan l\\xe4mnat v\\xe5ra \\xf6ar. Den som \\xe4ger kartan \\xe4ger ocks\\xe5 v\\xe4rlden.

Pontus Kyander, konstkritiker