BROADCASTS.com

b'

Vad h\\xe4nder n\\xe4r vi inte l\\xe4ngre kan v\\xe4lja vilken roll vi spelar eftersom allt sker samtidigt i den digitala offentligheten? Det funderar Maria Andersson Vogel p\\xe5 i den h\\xe4r ess\\xe4n.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

N\\xe4r min dotter var i femton\\xe5rs\\xe5ldern spelade vi ofta ett s\\xe4llskapsspel som kallas f\\xf6r Orangino. Spelet g\\xe5r till s\\xe5 att jag drar ett kort som beskriver ett personlighetsdrag i form av ett p\\xe5st\\xe5ende, till exempel kan det st\\xe5: \\u201dSkeptisk. Jag intar en avvaktande h\\xe5llning i m\\xe5nga fr\\xe5gor.\\u201d Utifr\\xe5n en skala fr\\xe5n ett till fem ska jag sedan ta st\\xe4llning till hur v\\xe4l det st\\xe4mmer in p\\xe5 min motspelare. Och vad som st\\xe4mmer avg\\xf6rs av vad denna sj\\xe4lv anser. S\\xe5 f\\xf6r att jag ska f\\xe5 po\\xe4ng m\\xe5ste vi vara \\xf6verens. Det \\xe4r allts\\xe5 en sak att jag har en tydlig bild av i vilken grad min dotter \\xe4r skeptisk, men \\xe4r min uppfattning i linje med hennes sj\\xe4lvbild?

F\\xf6r oss blev spelandet mer ett s\\xe4tt att umg\\xe5s \\xe4n att f\\xf6rs\\xf6ka vinna eller riskera att f\\xf6rlora. V\\xe5ra spelsessioner blev till l\\xe5nga samtal om hur vi sj\\xe4lva och v\\xe4rlden fungerar och som f\\xf6r\\xe4lder tar man med andakt emot varje tillf\\xe4lle som ges att f\\xe5 h\\xf6ra ton\\xe5ringens funderingar kring sig och sitt liv. Men vad som ocks\\xe5 blev tydligt n\\xe4r vi spelade var hur mycket sv\\xe5rare det var f\\xf6r min dotter. Det h\\xe4nde ofta att hon inte visste huruvida ett p\\xe5st\\xe5ende st\\xe4mde p\\xe5 mig eller ej, medan jag, med f\\xf6r\\xe4lderns st\\xe4ndiga \\xf6vertag, n\\xe4stan alltid var r\\xe4tt ute. Vid n\\xe5got tillf\\xe4lle ledde detta till p\\xe5taglig frustration, varf\\xf6r delade jag inte med mig mer om vem jag egentligen var? Varf\\xf6r k\\xe4nde hon inte mig annat \\xe4n i min roll som mamma?

Hennes frustration p\\xe5minde mig om hur jag sj\\xe4lv t\\xe4nkte som barn. Hur l\\xe5ng tid det tog f\\xf6r mig att inse att min mamma var en individ med personlighet, k\\xe4nslor och \\xe5sikter. Inte bara Mamma. Det finns ju en orsak till att det \\xe4r s\\xe5. Som f\\xf6r\\xe4lder undanh\\xe5ller man alltid en del av sina mer personliga grubblerier fr\\xe5n sina barn. Ibland f\\xf6r att de \\xe4r f\\xf6r sm\\xe5 f\\xf6r att f\\xf6rst\\xe5, men ocks\\xe5 f\\xf6r att de helt enkelt inte ska beh\\xf6va hantera sina f\\xf6r\\xe4ldrars \\xe5ngest och kriser. Relationen mellan barn och f\\xf6r\\xe4lder \\xe4r oundvikligen skev p\\xe5 det s\\xe4ttet. Men handlar det ocks\\xe5 om att f\\xf6r\\xe4ldrarollen \\xe4r s\\xe5 sn\\xe4v att m\\xe5nga av v\\xe5ra personlighetsdrag inte ryms i den?

Samtalen med min dotter v\\xe4ckte fr\\xe5gor om hur vi m\\xe4nniskor hanterar den ibland relativt omfattande upps\\xe4ttning av olika identiteter och roller vi har, och i vilken utstr\\xe4ckning de blandas samman eller h\\xe5lls separerade. Inte minst i en samtid av st\\xe4ndig uppkoppling och sociala medier, d\\xe4r just identitet pr\\xe5nglas ut och bed\\xf6ms p\\xe5 l\\xf6pande band.

Ett intressant perspektiv p\\xe5 fr\\xe5gor om identitet, roller och sociala medier utformades n\\xe5got \\xf6verraskande redan i slutet av 1950-talet av den amerikanske sociologen Erving Goffman. Hans teori om totala institutioner \\xe5syftade egentligen mycket slutna platser, som exempelvis f\\xe4ngelser eller kloster, d\\xe4r en egen v\\xe4rldsordning p\\xe5 m\\xe5nga s\\xe4tt skapas och dit det omgivande samh\\xe4llet har sv\\xe5rt att tr\\xe4nga in. Ett av den totala institutionens k\\xe4nnetecken \\xe4r att gr\\xe4nser mellan olika livssf\\xe4rer som normalt \\xe4r separerade, s\\xe5som s\\xf6mn, arbete och fritid, suddas ut eftersom hela livet utspelar sig p\\xe5 en avgr\\xe4nsad plats i en oundvikligt kollektiv milj\\xf6.

En aspekt av att leva i den totala institutionen \\xe4r det som kallas f\\xf6r looping och som r\\xf6r just hur vi blir l\\xe4sta och bed\\xf6mda av andra. Alla m\\xe4nniskor har en rad roller i olika sammanhang och den ena rollen har inte n\\xf6dv\\xe4ndigtvis betydelse f\\xf6r hur den andra bed\\xf6ms. Det vill s\\xe4ga, hur jag \\xe4r som mamma spelar liten roll f\\xf6r hur mina kollegor uppfattar mig i min yrkesroll. Men n\\xe4r loopingen drar ig\\xe5ng s\\xe4tts s\\xe5dana regler ur spel och allt du g\\xf6r kommer p\\xe5verka hur andra l\\xe4ser och bed\\xf6mer dig oavsett relation eller sammanhang. Det \\xe4r en skr\\xe4mmande tanke, att mitt s\\xe4tt att ut\\xf6va mitt moderskap skulle f\\xe5 reella konsekvenser f\\xf6r hur mina kollegor anser att jag sk\\xf6ter mitt jobb. Eller kanske \\xe4nnu v\\xe4rre, om min dotters syn p\\xe5 mig som mamma skulle p\\xe5verkas av hur jag agerar p\\xe5 jobbet.

Men t\\xe4nk om det \\xe4r s\\xe5 att looping inte l\\xe4ngre \\xe4r f\\xf6rbeh\\xe5llet de totala institutionerna utan g\\xe4ller oss alla? F\\xf6r till skillnad fr\\xe5n n\\xe4r Goffman utarbetade sina teorier \\xe4r vi nu s\\xe5 oerh\\xf6rt och oavbrutet synliga f\\xf6r varandra. Vi l\\xe4mnar digitala fotsp\\xe5r vare sig vi vill det eller inte, och vi l\\xe4gger frivilligt upp bilder och funderingar p\\xe5 sociala medier d\\xe4r f\\xf6ljarskaran f\\xf6r de flesta av oss \\xe4r ett sammelsurium av sl\\xe4kt, familj, n\\xe4ra v\\xe4nner, kollegor och ytligt bekanta. Denna sammanblandning av roller g\\xe4ller i \\xe4nnu h\\xf6gre utstr\\xe4ckning offentliga personer, vars synlighet knappt l\\xe4ngre vet n\\xe5gra gr\\xe4nser, och som allt oftare tycks bli f\\xf6rem\\xe5l f\\xf6r det som g\\xe5r under ben\\xe4mningen cancel-kultur. Det \\xe4r en process som inneb\\xe4r att n\\xe4r en offentlig person g\\xf6r eller s\\xe4ger n\\xe5got som omv\\xe4rlden uppfattar som moraliskt f\\xf6rkastligt tycks det allt oftare f\\xe5 konsekvensen att denna person bojkottas fr\\xe5n alla arenor den \\xe4r verksam p\\xe5. Men \\xe4r inte det en form av looping? Goffman talade om hur en persons agerande i en situation kan anv\\xe4ndas som bevis f\\xf6r dennes (bristande) karakt\\xe4r i vilken annan situation som helst. Det l\\xe5ter f\\xf6rvillande likt hur cancel-kulturen fungerar.

Precis som att gr\\xe4nserna mellan normalt separerade livsf\\xe4rer suddas ut i den totala institutionen, tycks gr\\xe4nserna f\\xf6r vad som \\xe4r privatliv, jobb och politik alltmer suddas ut i v\\xe5ra digitaliserade liv. F\\xf6r offentliga personer kan detta f\\xe5 konsekvenserna att de st\\xe4ngs ute fr\\xe5n alla tidigare f\\xf6dkrokar och n\\xe4tverk. I vissa fall \\xe4r det kanske befogat, men oaktat hur man st\\xe4ller sig till det \\xe4r fr\\xe5gan vad g\\xf6r det med oss som samh\\xe4llsvarelser. Vad g\\xf6r det med v\\xe5ra mellanm\\xe4nskliga relationer om den totala institutionen flyttar ut fr\\xe5n sin avgr\\xe4nsade yta och in i v\\xe5ra vardagsliv?

H\\xe4r finns risken f\\xf6r ett mer f\\xe4ngelselikt samh\\xe4lle d\\xe4r vi inte l\\xe4ngre lika l\\xe4tt kan separera v\\xe5ra roller och anpassa oss till olika situationer och f\\xf6rv\\xe4ntningar, utan i varje stund st\\xe5r nakna p\\xe5 scenen, bed\\xf6mda fr\\xe5n alla h\\xe5ll samtidigt. \\xc5 andra sidan kan man t\\xe4nka sig att samma synlighet ocks\\xe5 kan m\\xf6jligg\\xf6ra en st\\xf6rre f\\xf6rst\\xe5else f\\xf6r det faktum att varje m\\xe4nniska besitter m\\xe5nga olika roller och identiteter samtidigt. F\\xf6r om vi alla samtidigt \\xe4r ob\\xf6nh\\xf6rligt synliga f\\xf6r varandra s\\xe5 g\\xe4ller det \\xe4ven f\\xe4ngelsevakten, vars makt att bed\\xf6ma v\\xe5ra bristande karakt\\xe4rer i s\\xe5 fall uppl\\xf6ses.

Kanske betyder det att n\\xe4sta g\\xe5ng vi spelar v\\xe5rt s\\xe4llskapsspel kan min dotter l\\xe4sa mig lika bra som jag l\\xe4ser henne, eftersom min roll som mamma inte l\\xe4ngre \\xe4r isolerad och avgr\\xe4nsad fr\\xe5n alla mina andra identiteter. F\\xf6rhoppningsvis inneb\\xe4r det att jag d\\xe5 kan framtr\\xe4da som den komplexa m\\xe4nniska jag, likt alla andra, \\xe4r \\u2013 ocks\\xe5 inf\\xf6r mitt eget barn.

Maria Andersson Vogel, kulturskribent och doktor i socialt arbete