BROADCASTS.com

b'

Registret st\\xe5r inte s\\xe4rskilt h\\xf6gt i kurs i Sverige, men i England finns ett eget skr\\xe5 f\\xf6r indexmakare. Fredrik Sj\\xf6berg g\\xf6r n\\xe5gra nedslag i bokregistrets fascinerande historia.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Den amerikanske f\\xf6rfattaren Norman Mailer s\\xe4gs ha varit b\\xe5de f\\xe5f\\xe4ng och sj\\xe4lvupptagen. Alla som k\\xe4nner n\\xe5gon f\\xf6rfattare vet att egenskaperna i fr\\xe5ga inte var unika f\\xf6r just honom, men m\\xf6jligen var han \\xe4nd\\xe5 v\\xe4rre \\xe4n andra. S\\xe5 ber\\xe4ttas till exempel att han brukade b\\xf6rja l\\xe4sningen av nya b\\xf6cker med att leta i registret efter sitt eget namn, vilket f\\xf6r yngre lyssnare kan j\\xe4mf\\xf6ras med att googla sig sj\\xe4lv, allts\\xe5 en vederb\\xf6rligen skambelagd form av sj\\xe4lvbefl\\xe4ckelse.

Detta visste Mailers kollega William Buckley, s\\xe5 n\\xe4r han en g\\xe5ng p\\xe5 1960-talet skickade en av sina m\\xe5nga b\\xf6cker till Mailer, skrev han ingen dedikation p\\xe5 f\\xf6rs\\xe4ttsbladet, s\\xe5d\\xe4r som man brukar g\\xf6ra. Ist\\xe4llet slog han upp sidan 339, tog fram sin r\\xf6da kulspetspenna och plitade dit ett hurtfriskt \\u201dHi there!\\u201d, intill registerordet \\u201dMailer, Norman\\u201d. Hur denne uppfattade tilltaget \\xe4r inte k\\xe4nt, men eftersom han beh\\xf6ll boken livet ut f\\xe5r man anta att han tog det med fattning.

Sj\\xe4lv skriver jag dedikationer med blyerts, helt enkelt av h\\xe4nsyn till mottagarna. Alla \\xe4ger ett suddgummi och ibland \\xe4r dedicerade b\\xf6cker bara ett kvitto p\\xe5 att ingen brydde sig om att k\\xf6pa dem, varf\\xf6r upphovsmannen tvingades ge bort dem. Zoologen Olof Ryberg, \\xe4ven kallad Lopp-Olle, \\xe4r ett bra exempel. Hans avhandling om de svenska fladderm\\xf6ssens parasitfauna \\xe4r v\\xe4ldigt sv\\xe5r att f\\xe5 tag p\\xe5 utan dedikation; ibland \\xe4r det flera stycken, f\\xf6r n\\xe4r b\\xf6ckerna kom ut p\\xe5 andrahandsmarknaden k\\xf6pte han dem sj\\xe4lv och gav bort dem igen.

Men vi kommer bort fr\\xe5n \\xe4mnet, som inte \\xe4r dedikationer, utan sj\\xe4lva registret, vars utveckling fr\\xe5n medeltiden och fram\\xe5t visar sig vara en intressant historia. Den som en vacker dag g\\xf6r sig omaket att r\\xf6ja upp i mitt efterl\\xe4mnade bibliotek ska uppt\\xe4cka att n\\xe4stan allt \\xe4r fackb\\xf6cker i vitt skilda \\xe4mnen, men med en sak gemensam: i alla finns register. S\\xe5dana b\\xf6cker brukar jag n\\xe4mligen spara. De utan register brukar jag kasta bort eller dumpa p\\xe5 n\\xe4rmsta antikvariat. Att l\\xe4sa dem kan vara nog s\\xe5 n\\xf6jsamt, men sen \\xe4r de oanv\\xe4ndbara.

\\xc4mnet belyses i boken Index, A History of the, av engelsmannen Dennis Duncan. Registrets historia, allts\\xe5. Lite begr\\xe4nsat kan tyckas, men faktum \\xe4r att ocks\\xe5 de som med diagnosmanualm\\xe4ssig hetta verkligen \\xe4lskar f\\xf6rteckningar i alfabetisk ordning har mycket nytt att l\\xe4ra. Ov\\xe4ntade saker, som att Erasmus av Rotterdam p\\xe5 1500-talet skrev en hel bok d\\xe4r han str\\xf6k texten och endast gav ut registret. Folk l\\xe4ser \\xe4nd\\xe5 inget annat, sa han surt.

Till pj\\xe4sen h\\xf6r \\xe4ven att boktryckare, \\xe5tminstone i England, f\\xf6rr kunde komponera fientliga register f\\xf6r att p\\xe5 den v\\xe4gen kritisera b\\xf6ckernas inneh\\xe5ll. M\\xe5nga politiska strider utspelade sig i registren, och \\xe4ven rent litter\\xe4ra debatter, varav det b\\xe4sta exemplet \\xe4r en 1700-talsroman som hette The Man of Feeling och som senare, under den viktorianska eran, ans\\xe5gs beskriva en man av alltf\\xf6r klent virke, s\\xe5 n\\xe4r en litteraturprofessor gav ut den d\\xe4r romanen igen f\\xf6rs\\xe5g han den med ett Index of tears, ett register som f\\xf6rtecknar alla de st\\xe4llen d\\xe4r huvudpersonen gr\\xe5ter. Den str\\xe4ve professorn ville d\\xe4rmed visa sitt f\\xf6rakt f\\xf6r bokens, som det hette, emotionella inkontinens. Det blev ett l\\xe5ngt register, och d\\xe5 var han \\xe4nd\\xe5 tydlig med att han bara f\\xf6rtecknade t\\xe5rar, inte suckar och snyftningar.

H\\xe4r b\\xf6r inflikas att vi i Sverige har lite andra traditioner, liksom enklare. Sk\\xf6nlitteratur har \\xf6ver huvud taget s\\xe4llan register och fackb\\xf6cker avslutas oftast bara med ett personregister som g\\xf6rs i all hast av redakt\\xf6ren eller korrekturl\\xe4saren. Den brittiska litteraturens mer avancerade sakregister har sin grund i att man d\\xe4r h\\xe5ller sig med professionella registermakare som \\xe4r organiserade i Society of Indexers, en intresseorganisation som s\\xe4kert har egna julfester ocks\\xe5, d\\xe5 man samlas och s\\xe4nker en b\\xe4gare p\\xe5 n\\xe5gon avsides pub och gratulerar varandra till s\\xe4rskilt lyckade uppslagsord.

\\xc4ven fransm\\xe4nnen \\xe4r av tradition p\\xe5fallande noga, l\\xe5t vara att ingen \\xe4nnu har lyckats upprepa den bragd som vid mitten av 1800-talet utf\\xf6rdes av den katolske teologen Jacques Paul Migne. Han kom p\\xe5 den briljanta id\\xe9n att l\\xe5ta trycka samtliga kyrkof\\xe4der i ett enda bokverk. Sagt och gjort. Verket Patrologia Latina gavs ut i 217 volymer, vilket oss emellan l\\xe5ter som ett s\\xf6mnpiller f\\xf6r elefanter; hur som helst var det slutligen dags att skriva registret. Detta kom att omfatta fyra tjocka b\\xf6cker och var s\\xe5 detaljerat att man till sist fann sig tvungen att \\xe4ven g\\xf6ra ett register till registret. Enligt legenden ska den fromme pr\\xe4sten ha hyrt in femtio registermakare som arbetade oavbrutet i tio \\xe5r.

Fr\\xe5n b\\xf6rjan, f\\xf6re Gutenberg och boktryckarkonsten, var det naturligt nog mest kyrkans m\\xe4n som h\\xf6ll p\\xe5 med register och inneh\\xe5llsf\\xf6rteckningar, allt f\\xf6r att underl\\xe4tta spridningen av Bibelns djupsinnigheter, men det hela komplicerades av att b\\xf6ckerna d\\xe5 skrevs f\\xf6r hand av kopister, och inte ens Bibeln var indelad i kapitel och verser p\\xe5 den tiden, s\\xe5 det var ofta sv\\xe5rt att hitta. Den alfabetiska ordningen uppt\\xe4cktes visserligen redan under antiken, men det kr\\xe4vdes en helt annan innovation f\\xf6r att man skulle f\\xe5 snurr p\\xe5 verksamheten och vi talar nu om den litter\\xe4ra v\\xe4rldens motsvarighet till uppfinningen av hjulet, n\\xe4mligen sidnumreringen.

Detta tekniska alexanderhugg intr\\xe4ffade \\xe5r 1470, tv\\xe5 \\xe5r efter Gutenbergs d\\xf6d. B\\xf6cker tryckta p\\xe5 papper hade s\\xe5ledes funnits en tid, men ingen hade f\\xf6rut kommit p\\xe5 det d\\xe4r med paginering. Nuf\\xf6rtiden \\xe4r sidnumren s\\xe5 sj\\xe4lvklara att vi inte t\\xe4nker p\\xe5 vilken revolution de innebar.

Fast det \\xe4r klart, undantag finns. Det vore tj\\xe4nstefel att h\\xe4r inte n\\xe4mna Lars Nor\\xe9n, vars dagb\\xf6cker v\\xe4ckte s\\xe5dan uppst\\xe5ndelse, inte bara p\\xe5 grund av att f\\xf6rfattaren ans\\xe5gs vara b\\xe5de f\\xe5f\\xe4ng och sj\\xe4lvupptagen, utan ocks\\xe5 f\\xf6r att hans med god marginal tusensidiga b\\xf6cker saknar sidnummer. Detta retade framf\\xf6r allt kulturjournalister. De skribenter Nor\\xe9n beskrev som idioter, och de var m\\xe5nga, kunde nu inte tipsa varandra om vilken sida angreppet fanns p\\xe5.

Kanske, sl\\xe5r det mig, sitter nu den gode Nor\\xe9n i sin himmel och ler ikapp med Erasmus av Rotterdam under \\xf6verinseende av Sankte Per, vars blick f\\xf6r m\\xe4nniskornas brott rimligen leder till slutsatsen att f\\xf6rtal av journalister \\xe4nd\\xe5 inte \\xe4r s\\xe5 farligt. F\\xf6rresten g\\xe5r v\\xe4l sk\\xe4rselden p\\xe5 sparl\\xe5ga av energipolitiska sk\\xe4l, och i det l\\xe4get f\\xe5r man prioritera, naturligtvis med utg\\xe5ngspunkt fr\\xe5n syndaregistret \\u2013 som s\\xe4kerligen, tr\\xe5kigt nog, \\xe4r l\\xe4ngst av alla.

Fredrik Sj\\xf6berg, f\\xf6rfattare och biolog

Litteratur

Dennis Duncan: Index, A History of the \\u2013 Bookish Adventure from Medieval Manuscripts to the Digital Age. W. W. Norton Company, 2022.