BROADCASTS.com

b'

Under 18- och 1900-talen v\\xe4xte nya nationer upp som svampar ur jorden, och m\\xe5nga av dem f\\xf6rsvann lika snabbt. Vart tog de v\\xe4gen? Kristoffer Leandoer tar med oss till n\\xe5gra av dem i denna ess\\xe4.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Det h\\xe4nder att man ser prins Lekas l\\xe5nga och aningen vemodiga gestalt p\\xe5 Tiranas gator, en prins utan land, tronarvinge i ett kungarike som inte l\\xe4ngre \\xe4r ett kungarike och i praktiken inte varit det sedan \\xe5r 1939, d\\xe5 Lekas farfar kung Zog I tog den albanska guldreserven och flydde undan italienarna till en bekv\\xe4m men livsl\\xe5ng exil.

Under de oroliga \\xe5ren efter kommunismens fall \\xe5terv\\xe4nde prinsens far, vapenhandlaren Leka Zogu, till Albanien i hopp om att \\xe5terinf\\xf6ra monarkin, men nedr\\xf6stades med stor majoritet i en folkomr\\xf6stning 1997. S\\xe5na planer n\\xe4r knappast sonen, den blide prins Leka. Han kan r\\xf6ra sig genom stan obesv\\xe4rat till fots medan republikens officiella styresm\\xe4n f\\xf6rflyttar sig till och fr\\xe5n jobbet i skotts\\xe4kra bilar med blinkande bl\\xe5ljus. Det har sina po\\xe4nger att vara stats\\xf6verhuvud i ett kungarike som inte l\\xe4ngre finns i v\\xe4rlden utanf\\xf6r historieb\\xf6ckerna.

L\\xe4nderna som inte finns \\xe4r p\\xe5 m\\xe5nga s\\xe4tt roligare att t\\xe4nka p\\xe5 \\xe4n l\\xe4nderna som finns. Och d\\xe5 menar jag inte i f\\xf6rsta hand konstn\\xe4rliga projekt som Elgaland-Vargaland, Ladonien eller Kjartanistan. Inte de fiktiva Tintinl\\xe4nderna Bordurien och Syldavien och inte heller Ursula LeGuins vackra centraleuropeiska skapelse Orsinien. Utan l\\xe4nder som faktiskt utropat sin sj\\xe4lvst\\xe4ndighet i den h\\xe4r v\\xe4rlden, hissat sina flaggor, tryckt sina frim\\xe4rken \\u2013 bara f\\xf6r att n\\xe4stan omg\\xe5ende hamna under hjulen p\\xe5 historiens triumfvagn. F\\xf6r vilken sorts historia kan vara intressantare \\xe4n den som aldrig riktigt blev av, den som Hugh Trevor-Roper \\xe5r 1981 skisserade i sin numera klassiska f\\xf6rel\\xe4sning History and Imagination: de missade avtagsv\\xe4garnas historia, de krossade dr\\xf6mmarnas och f\\xf6rlorade illusionernas; historien om hur det kunde ha blivit.

Landet som jag bor \\xe4r gener\\xf6st i detta avseende. Trots att h\\xe4r bott m\\xe4nniskor som talat albanska sen urminnes tider har Albanien bara funnits som sj\\xe4lvst\\xe4ndig stat sedan 1912, och har p\\xe5 den korta tiden invaderats och p\\xe5 andra s\\xe4tt hotats till sin existens ett flertal g\\xe5nger. Och trots att Albanien \\xe4r mindre \\xe4n Sm\\xe5land kan vi innanf\\xf6r landets nuvarande gr\\xe4nser hitta flera f\\xf6rsvunna statsbildningar. Den brittiske historikern Norman Davies "Vanished Kingdoms. The History of Half-Forgotten Europe" \\xe4r en 830 sidor tjock bj\\xe4sse till bok, men inte ens i dess 35 sidor l\\xe5nga namnregister f\\xe5r de h\\xe4r l\\xe4nderna plats. S\\xe5 f\\xf6rsvunna \\xe4r de. Vilket kanske \\xe4r lika v\\xe4l, f\\xf6r de vittnar inte bara om de egna inv\\xe5narnas dr\\xf6mmar och f\\xf6rhoppningar, utan \\xe4ven om grannl\\xe4ndernas hungriga blickar p\\xe5 en nyf\\xf6dd nation.

Den 28 november 1912 h\\xf6jde Ismail Kemal den albanska flaggan fr\\xe5n en balkong i kuststaden Vlora i s\\xf6dra Albanien och utropade landets suver\\xe4nitet. Strax utanf\\xf6r Vlora ligger den karga \\xf6n Sazan, vars strategiska l\\xe4ge som l\\xe5s i Adriatiska havet genom historien gjort den till \\xe5tr\\xe5v\\xe4rt byte f\\xf6r pirater och sj\\xf6makter, trots att \\xf6n saknar eget vatten. Under f\\xf6rsta v\\xe4rldskriget ockuperades \\xf6n av italienarna, som byggde en ub\\xe5tsbas d\\xe4r \\xe5r 1922, samtidigt som man n\\xf6dtorftigt maskerade sin ockupation med egen frim\\xe4rksutgivning som bevis p\\xe5 autonomi. Ur milit\\xe4r synpunkt f\\xf6rblev Sazan en attraktiv plats: under kalla kriget l\\xe5g h\\xe4r en sovjetisk ub\\xe5tshamn, samt en fabrik f\\xf6r tillverkning av biologiska och kemiska vapen, fram till \\xe5r 1961 n\\xe4r Enver Hoxha klippte f\\xf6rbindelsen med Sovjet. D\\xe4refter drevs anl\\xe4ggningen vidare med kinesisk hj\\xe4lp. D\\xe5 levde 1500 soldater p\\xe5 den og\\xe4stv\\xe4nliga och numera helt obebodda \\xf6n. Kanske t\\xe4nkte de p\\xe5 Odysseus, som enligt Homeros i sju \\xe5rs tid h\\xf6lls f\\xe5ngen p\\xe5 denna \\xf6 av den blint f\\xf6r\\xe4lskade nymfen Kalypso.

S\\xf6der om Vlora ligger den lilla kuststaden Himara med ungef\\xe4r tretusen inv\\xe5nare. En strandpromenad, ett fiskel\\xe4ge. En bit upp i bergen finns gamla Himara \\u2013 en bef\\xe4st stad med gott om kyrkor, byggd utom r\\xe4ckh\\xe5ll f\\xf6r pirater och andra fiender fr\\xe5n havet. Numera vill de flesta bo p\\xe5 g\\xe5ngavst\\xe5nd till vattnet, s\\xe5 trots den h\\xe4nf\\xf6rande utsikten har husen uppe i den gamla staden f\\xe5tt f\\xf6rfalla och m\\xe5nga \\xe4r rena ruiner. En av dessa ruiner f\\xe5r jag s\\xe4rskilt utpekad f\\xf6r mig: \\u201dI det h\\xe4r huset bodde kaptenen av Himara, h\\xe4r utropade han den fria republiken Himara!\\u201d

Jag vet ju att de till stor del grekiskspr\\xe5kiga inv\\xe5narna i Himara har ett eget politiskt parti, och att man s\\xe4tter en \\xe4ra i att t\\xe4nka sj\\xe4lvst\\xe4ndigt och fritt. Men det f\\xf6refaller som ett stort och v\\xe5dligt steg f\\xf6r en s\\xf6mnig sm\\xe5stad, \\xe4ven under det kaos som r\\xe5dde i glappet mellan balkankrig och v\\xe4rldskrig, n\\xe4r den f\\xe4rska nationen Albanien \\xe4nnu s\\xf6kte former f\\xf6r sitt statsskick, att utropa sig till en autonom republik.

\\xc4nd\\xe5 skedde det. Kaptenen av Himara hette egentligen Spyros Spyromilios och var en grekisk milit\\xe4r, frihetsk\\xe4mpe och orosande. Under namnet \\u201dKapten Bouas\\u201d ledde han en friskara p\\xe5 trettiofem man i den makedonska frihetskampen. \\xd6verallt d\\xe4r det br\\xe5kas p\\xe5 Balkan dyker han upp, inblandad i statskupper, sk\\xe4rmytslingar och krig. Under balkankrigen sl\\xe5ss han med albansk gerilla och bes\\xe4tter sin f\\xf6delsestad Himara f\\xf6r grekisk r\\xe4kning. P\\xe5 direkt order fr\\xe5n Aten att evakuera v\\xe4grar han och utropar i st\\xe4llet den 9 februari 1914 den fria republiken Himara, vars oavh\\xe4ngighet varar i knappt tre veckor. Den 28 februari, i Gjirokaster l\\xe4ngre in\\xe5t landet, utropas n\\xe4mligen den Autonoma republiken Norra Epirus, d\\xe4r Himara bara ing\\xe5r som en del. Denna n\\xe5got st\\xf6rre stat hinner erk\\xe4nnas av stormakterna, f\\xe5 president och egen flagga: en svart dubbelh\\xf6vdad \\xf6rn som breder ut sina vingar mot ett vitt kors p\\xe5 bl\\xe5 botten, mycket stiligt. Denna flagga f\\xe5r vaja \\xf6ver Norra Epirus i knappt 8 m\\xe5nader, fram till den 27 oktober 1914, n\\xe4r grekiska arm\\xe9n invaderar hela omr\\xe5det och uppl\\xf6ser regeringen. Men d\\xe5 har f\\xf6rsta v\\xe4rldskriget brutit ut och Europakartan kommer \\xe4nd\\xe5 inte att se likadan ut efter\\xe5t.

\\xc4nnu l\\xe4ngre in\\xe5t landet, n\\xe4ra gr\\xe4nsen till nuvarande Nordmakedonien, ligger Kor\\xe7a, med sina 75 000 inv\\xe5nare Albaniens \\xe5ttonde st\\xf6rsta stad. Under f\\xf6rsta v\\xe4rldskriget befriades Kor\\xe7a fr\\xe5n bulgarisk ockupation av franska styrkor, och de fyra \\xe5r fransm\\xe4nnen var kvar satte s\\xe5 djupa sp\\xe5r att Kor\\xe7a \\xe4n idag kallas Lilla Paris. Staden hade ocks\\xe5 ing\\xe5tt i Autonoma republiken Norra Epirus, men under fransm\\xe4nnens beskydd vaknade andra dr\\xf6mmar till liv, och i december 1916 utropade Themistokli G\\xebrmenji den Autonoma albanska republiken Kor\\xe7a, ocks\\xe5 f\\xf6rsedd med egen flagga, en kombination av trikoloren och den albanska flaggan. Kor\\xe7arepubliken varade fram till 15 juni 1920, n\\xe4r fransm\\xe4nnen drog sig tillbaka: utan dem i ryggen hade man inte en chans att bevara sj\\xe4lvst\\xe4ndigheten. Men p\\xe5 tre och ett halvt \\xe5r sattes viktigare avtryck \\xe4n flaggor och frim\\xe4rken. Kor\\xe7a \\xe4r fortfarande en stad som v\\xe4rnar om utbildning, konst och kulturliv. Den f\\xf6rsta albanskspr\\xe5kiga skolan grundades i Kor\\xe7arepubliken \\u2013 ett viktigt steg p\\xe5 v\\xe4gen mot genuint oberoende. H\\xe4r startades ocks\\xe5 det franskspr\\xe5kiga lyceum d\\xe4r Albaniens blivande diktator Enver Hoxha inte bara sj\\xe4lv gick, utan \\xe4ven senare hade tj\\xe4nst som franskl\\xe4rare.

Under en kort period av oro och stora dr\\xf6mmar i b\\xf6rjan av f\\xf6rra seklet var ingen plats i Albanien f\\xf6r liten f\\xf6r att hissa egen flagga och trycka egna frim\\xe4rken. Idag dr\\xf6mmer man snarare om v\\xe4lst\\xe5nd, resor och EU-medlemskap \\u2013 vare sig man \\xe4r prins eller pizzabagare s\\xe5 \\xe4r det vidare gr\\xe4nser man vill ha, inte sn\\xe4vare.

Kristoffer Leandoer