BROADCASTS.com

Published: May 31, 2021, 4:01 a.m.

b'

Den nya offentligheten bar p\\xe5 ett l\\xf6fte om ett genuint demokratiskt och f\\xf6rdjupat samtal. Det blev inte riktigt s\\xe5. Litteraturvetaren Frida Beckman reflekterar \\xf6ver kritikens m\\xf6jligheter i denna tid.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Denna ess\\xe4 s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen i december 2019.

\\n

Kritik \\xe4r inte n\\xf6dv\\xe4ndigtvis detsamma som en negativ synpunkt. I en filosofisk, estetisk, och politisk tradition utg\\xf6r den snarare grunden f\\xf6r ett reflekterande vridande och v\\xe4ndande p\\xe5 p\\xe5st\\xe5enden i syftet att f\\xf6rst\\xe5 dess, och \\xe4ven v\\xe5ra egna, f\\xf6ruts\\xe4ttningar och gr\\xe4nser. Kritik i denna bem\\xe4rkelse har en central funktion f\\xf6r individ och samh\\xe4lle, en funktion som har varit grundl\\xe4ggande f\\xf6r det moderna samh\\xe4llets sj\\xe4lvf\\xf6rst\\xe5else. Poeten och \\xf6vers\\xe4ttaren Magnus William-Olsson beskriver kritiken som det skelett som h\\xe5llit upp b\\xe5de den individuella och den samh\\xe4lleliga kroppen.

\\n

\\n

1700-tals filosofen Immanuel Kant s\\xe5g kritiken som en f\\xf6ruts\\xe4ttning f\\xf6r Upplysningen. I utvecklingen fr\\xe5n mer despotiska och auktorit\\xe4ra samh\\xe4llen mot mer demokratiska var en central faktor att f\\xe5 m\\xe4nniskor att ta sig ur vad Kant kallar deras \\u201dsj\\xe4lvf\\xf6rv\\xe5llade omyndighet.\\u201d F\\xf6r honom handlar allts\\xe5 kritiken om att alla m\\xe5ste t\\xe4nka sj\\xe4lva, men ocks\\xe5 att vi m\\xe5ste g\\xf6ra det tillsammans och att det m\\xe5ste ske ute i offentligheten.

\\n

\\n

Denna fria, gemensamma, kritiska aktivitet m\\xe5ste allts\\xe5 ta plats i ett offentligt utrymme. Under tidigare perioder fanns torgen som m\\xf6jliga s\\xe5dana, under Upplysningen v\\xe4xte det fram akademier, salonger, skrifter, och p\\xe5 1800-talet tar det ordentlig fart med framv\\xe4xten av tidningar och tidskrifter tillg\\xe4ngliga f\\xf6r gemene man, eller, ja, f\\xf6r medelklassen i alla fall. Den tyske 1900-tals t\\xe4nkaren J\\xfcrgen Habermas beskriver det som ett framv\\xe4xande av vad han kallar en \\u201dborgerlig offentlighet\\u201d.

\\n

\\n

I det ideala samh\\xe4lle som Habermas teoretiserar best\\xe5r denna offentlighet i samtal baserade p\\xe5 vad han kallar \\u201dkommunikativ rationalitet.\\u201d Dessa samtal \\xe4r beroende av deltagare som aktivt brukar sitt f\\xf6rnuft och utarbetar gemensamma strategier f\\xf6r att f\\xf6ra samtalet \\u2013 och kritiken \\u2013 vidare. Redaktioner, moderatorer och kritiker utformar mer eller mindre best\\xe4ndiga former f\\xf6r samtalet.

\\n

\\n

Redan p\\xe5 1960-talet oroade sig Habermas f\\xf6r denna offentlighets f\\xf6rsvinnande. Och sedan dess har ocks\\xe5 m\\xe5nga p\\xe5pekat att offentligheten har f\\xf6r\\xe4ndrats. Inte minst har ju andra sociala kategorier \\xe4n just de bildade medelklassm\\xe4n som Habermas hade i \\xe5tanke gjort sig h\\xf6rda sedan 60-talet.

\\n

\\n

Fr\\xe5n 1990-talet och fram\\xe5t har ju \\xe4ven Internet inte bara tagit plats i v\\xe5ra salonger utan ocks\\xe5 alltmer kommit att utg\\xf6ra v\\xe5ra salonger. I b\\xf6rjan s\\xe5gs n\\xe4tet som en fantastisk plats f\\xf6r offentligheten, d\\xe4r en m\\xe5ngfald av r\\xf6ster och \\xe5sikter kunde f\\xe5 ta plats i demokratins namn. I princip kan ju vem som helst uttrycka sig och kommunicera med vem som helst. Eller s\\xe5 var tanken.

\\n

\\n

Men i den nya offentligheten har samtalets former flutit ut. En allt st\\xf6rre del av det offentliga samtalet formas och \\xe4gs av kommersiella akt\\xf6rer och plattformar s\\xe5som Facebook och Twitter och deras sponsorer. Samtidigt blir gr\\xe4nserna mellan privat och offentligt, mellan kommersiellt och ideologiskt, mellan tyckande och kunnande, mellan publikt samtal och hatstorm allt mindre tydliga. Och det tycks inte finnas n\\xe5gon v\\xe4g ut \\u2013 inget utanf\\xf6r denna s\\xf6rja av urholkad och urskillningsl\\xf6s interaktion. Som Marcia S\\xe1 Cavalcante Shuback noterar i William-Olssons antologi Kritiken i den nya offentligheten fr\\xe5n 2018, \\u201dKritiken \\xe4r redan i den nya offentligheten, det vill s\\xe4ga alla f\\xf6rs\\xf6k att utveckla en kritik av den nya offentligheten \\xe4r redan absorberad av den nya offentligheten\\u201d (36).

\\n

\\n

H\\xe5ller allts\\xe5 skelettet som William-Olsson beskriver det, p\\xe5 att vittra s\\xf6nder? \\u201d\\xe4r vi p\\xe5 v\\xe4g\\u201d undrar han, \\u201datt falla samman i sm\\xe5 h\\xf6gar av hud och k\\xf6tt och hj\\xe4rna?\\u201d (5). Ja, ibland verkar det sannerligen inte b\\xe4ttre. Studie efter studie visar hur vi g\\xe5r p\\xe5 \\u201dmagk\\xe4nsla\\u201d n\\xe4r vi v\\xe4ljer vilka fakta och vilka sanningar vi vill tro p\\xe5. Visst har internet och sociala medier gjort plats ocks\\xe5 f\\xf6r produktiva kontaktytor och givande samtal. Men alltf\\xf6r ofta tycks den \\u201dkommunikativa rationaliteten\\u201d formligen drunkna i mer eller mindre oredigerat tyckande och k\\xe4nnande. Och n\\xe4r det eller den som l\\xe5ter h\\xf6gst och skapar starkast reaktioner f\\xe5r styra samtalet ligger rationaliteten risigt till.

\\n

\\n

Fast det kan ju l\\xe5ta b\\xe5de ganska kritiskt och ganska rationellt ibland. Lever vi sj\\xe4lva verket inte i en tid d\\xe4r kritiken frodas? Aldrig har v\\xe4l auktoriteter ifr\\xe5gasatts med samma intensitet. F\\xf6rutom tyckande och k\\xe4nslor pr\\xe4glas ocks\\xe5 den nya offentligheten av vad litteraturvetaren Christopher Castiglia kallar \\u201dcritiquiness\\u201d \\u2013 allts\\xe5 typ \\u201dkritiskhet.\\u201d Kritiskhet l\\xe5ter som kritik men saknar dess etiska st\\xe4llningstagande. Kritiskhet \\xe4r ett slags iscens\\xe4ttande av ett sinnelag som best\\xe5r av indignation och brist p\\xe5 tillit. Detta sinnelag karakt\\xe4riseras ocks\\xe5 av brist p\\xe5 \\xf6ppenhet \\u2013 man har liksom best\\xe4mt sig, redan innan man m\\xf6ter sin omgivning, vad man tycker.

\\n

\\n

Castiglia kopplar kritiskhet till vad komikern Stephen Colbert kallar \\u201dtruthiness.\\u201d Detta begrepp \\xe4r \\xe4nnu mer sv\\xe5r\\xf6versatt. \\u201dSanning-het\\u201d? Sanning-het \\xe4r produktionen av n\\xe5got som l\\xe5ter sant enligt de som redan tror p\\xe5 det som s\\xe4gs och som d\\xe4rf\\xf6r inte avkr\\xe4vs bevis eller ens logik. Detta kopplas i sin tur ihop med det numera v\\xe4lk\\xe4nda begreppet \\u201dpostsanning.\\u201d

\\n

\\n

Det \\xe4r ocks\\xe5 i denna kontext som vi landar i begreppet \\u201dpostkritik.\\u201d Under denna rubrik fr\\xe5gar man sig vad som \\xe4r kritikens f\\xf6ruts\\xe4ttningar i dag. M\\xe5nga som arbetar med kritik, oavsett om de \\xe4r filosofer, akademiker eller kritiker, och oavsett om sig de befinner sig i Sverige eller i USA, tittar nu kritiskt p\\xe5 kritiken sj\\xe4lv. Vissa befarar att den har spelat ut sin roll. Den har ersatts av kritiskhet \\u2013 av en brist p\\xe5 tillit och \\xf6ppenhet. Vissa oroar sig till och med att kritiken, i sitt st\\xe4ndiga vridande och v\\xe4ndande p\\xe5 kunskap, inte bara tagits \\xf6ver av utan till och med gynnat samtidens relativisering av sanning och korruption av fakta. Andra ser denna kris som en \\xf6ppning mot nya s\\xe4tt att se p\\xe5 tillvaron och litteraturen. Inom \\u201dpostkritiken\\u201d har producerats en m\\xe4ngd nya tolkningsmodeller som vill g\\xe5 ifr\\xe5n kritikens impuls att st\\xe4ndigt avsl\\xf6ja p\\xe5st\\xe5endens och texters bakomliggande betydelser och maktstrukturer. I dess plats s\\xf6ker man utforma l\\xe4sningsstrategier som uppm\\xe4rksammar de l\\xe4kande och produktiva krafter som litteraturen och kulturen b\\xe4r p\\xe5 \\u2013 hoppet, f\\xf6rst\\xe5elsen, tillf\\xf6rsikten, tillh\\xf6righeten.

\\n

\\n

S\\xe5 kanske \\xe4r inte kritiken utspelad \\xe4nd\\xe5. Det h\\xf6r till kritikens sj\\xe4lva v\\xe4sen att vara i kris \\u2013 de tv\\xe5 orden h\\xf6r till och med ihop etymologiskt. Det \\xe4r i sj\\xe4lva verket en av kritikens egenskaper att ocks\\xe5 vara sj\\xe4lvkritisk och unders\\xf6kande i relation till sin samtid. I det perspektivet kanske postkritiken helt enkelt b\\xf6r ses som v\\xe5r samtids kritik.

\\n

\\n

Med tanke p\\xe5 de allt mer misst\\xe4nksamma, f\\xf6r att inte s\\xe4ga paranoida, drag som pr\\xe4glar samh\\xe4llsdebatten, inte minst p\\xe5 internationell niv\\xe5, g\\xf6r postkritiken r\\xe4tt n\\xe4r den \\xe4r vaksam mot kritiskheten \\u2013 mot indignationen och bristen p\\xe5 tillit. L\\xe4kande, skapande, produktiva krafter beh\\xf6vs. Samtidigt m\\xe5ste vi vara vaksamma ocks\\xe5 mot id\\xe9n att kritiken sj\\xe4lv blivit \\xf6verfl\\xf6dig. Exakt hur denna balans mellan kritiskt granskande och produktiva krafter uppn\\xe5s har postkritiken fortfarande inte helt lyckats svara p\\xe5. Men s\\xe5 l\\xe4nge det f\\xe5r forts\\xe4tta att vara en fr\\xe5ga som tar plats i offentligheten fortlever bevisligen den kritiska aktiviteten. Och vi kan ha kvar v\\xe5ra skelett lite till.

\\n

Frida Beckman

\\n

\\n

Litteraturlista

\\n

Habermas, J\\xfcrgen (1991) The Structural Transformation of the Public Sphere: An Inquiry into a Category of Bourgeois Society, trans. Thomas Burger with the assistance of Frederich Lawrence, Cambridge MA: The MIT Press (1962).

\\n

\\n

Kant, Immanuel (1989) \\u201dSvar p\\xe5 fr\\xe5gan: Vad \\xe4r upplysning?\\u201d Vad \\xe4r upplysning? Red. Bruno \\xd6stling, Stockholm: Symposion.

\\n

\\n

S\\xe1 Cavalcante Schuback, Marcia (2018) \\u201dKants kritiska revolution,\\u201d Kritiken i den nya offentligheten: Kritiken som konst och kunskapsform, red. Magnus William-Olsson, Ariel litter\\xe4r kritik 11.

\\n

\\n

William-Olsson, Magnus (red.) (2018) Kritiken i den nya offentligheten: Kritiken som konst och kunskapsform, Ariel litter\\xe4r kritik 11.

'