BROADCASTS.com

b'

Det finns ett spr\\xe5k f\\xf6r att st\\xe4lla v\\xe4rlden till r\\xe4tta, och ett annat som beskriver den som den \\xe4r. Kiplings dikter h\\xf6r till det senare slaget, konstaterar Vincent Flink Amble-Naess i denna ess\\xe4.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Tommy Atkins \\xe4r p\\xe5 permission fr\\xe5n sin milit\\xe4rtj\\xe4nst i brittiska Indien, och p\\xe5 bes\\xf6k i London, imperiets huvudstad. N\\xe5gra egna kl\\xe4der \\xe4ger han inte, utan flanerar genom stadens bakgator kl\\xe4dd i den scharlakansr\\xf6da uniformsrocken han f\\xe5tt l\\xe5na ur regementets ekipering. N\\xe4r han l\\xe4mnade England var han en av rekryterna \\u2013 the ten year men, som de kallas efter l\\xe4ngden p\\xe5 deras tj\\xe4nstg\\xf6ringstid \\u2013 och under \\xe5ren i den bengaliska hettan har minnet av hans hemstad kommit att f\\xf6rsk\\xf6nas bortom rimlighetens gr\\xe4ns. Mellan exerciserna har han dr\\xf6mt sig bort till Music Hall-teatrarna, gallerierna, dansbanorna och pubarna. Och nu \\xe4r han \\xe4ntligen h\\xe4r.

Mottagandet blir emellertid inte fullt s\\xe5 varmt som Tommy hade hoppats. Redan vid teaterns biljettkontor b\\xf6rjar problemen. Mannen i luckan h\\xe4nvisar Tommy till \\xf6versta l\\xe4ktaren, d\\xe4r man varken kan se eller h\\xf6ra vad som f\\xf6rsigg\\xe5r p\\xe5 scenen. De finare platserna \\xe4r dessv\\xe4rre redan upptagna. Men n\\xe4st p\\xe5 tur st\\xe5r en civilkl\\xe4dd, och just som Tommy ska ta biljetten, och g\\xe5 in genom entr\\xe9d\\xf6rrarna, h\\xf6r han hur expediten erbjuder mannen tv\\xe5 platser p\\xe5 f\\xf6rsta parkett. Tommy inser att han har blivit lurad. Han \\xe4r o\\xf6nskad; ledningen vill inte ha n\\xe5gra oborstade soldater bland etablissemangets ordinarie klientel \\u2013 de f\\xf6rfinade herrarna och damerna som drar efter andan i spelad f\\xf6rf\\xe4ran \\xf6ver dramats f\\xf6rvecklingar, och kisar bakom sina operakikare fast\\xe4n scenen \\xe4r alldeles intill. Hur ska han ha det? undrar expediten. Vill han ha biljetten eller inte? Tommy rycker den till sig, kn\\xf6lar ihop den i n\\xe4ven och sl\\xe4nger den framf\\xf6r sig p\\xe5 kullerstenen. N\\xe4r rid\\xe5n g\\xe5r upp f\\xf6r krig, svarar han och spottar framf\\xf6r sig, d\\xe5 f\\xe5r vi nog parkett!

H\\xe4ndelsen skildras i dikten Tommy ur boken Barrack-Room Ballads av Rudyard Kipling. Samlingen gavs ut \\xe5r 1890, n\\xe4r det viktorianska England stod p\\xe5 toppen av sitt herrav\\xe4lde. I texterna skildras livet i de brittiska kolonierna genom diktjaget Tommy Atkins, som \\xe4r soldat i drottningen arm\\xe9. Dikterna \\xe4r skrivna p\\xe5 en utpr\\xe4glad arbetarklassengelska, som blandats med indiska och burmesiska l\\xe5neord. Som titeln antyder \\xe4r de skrivna f\\xf6r att sjungas, helst till tonerna av ett concertinaspel \\u2013 en form av dragspel i beh\\xe4ndigt format, som under artonhundratalet var vanligt f\\xf6rekommande i f\\xe4lt och till sj\\xf6ss.

I v\\xe5ra dagar \\xe4r Kipling fr\\xe4mst k\\xe4nd som den t\\xe4mligen anonyme upphovsmannen till den ber\\xe4ttelse som f\\xe5tt st\\xe5 modell f\\xf6r Walt Disneys succ\\xe9film Djungelboken. Men under sin livstid var Kipling en v\\xe4rldsstj\\xe4rna. Hans alster n\\xe5dde en l\\xe4sekrets som str\\xe4ckte sig \\xf6ver hela det brittiska imperiet, fr\\xe5n Kanada i norr till Australien i s\\xf6der. \\xc5r 1907 \\u2013 blott 41 \\xe5r gammal \\u2013 tilldelades Kipling nobelpriset i litteratur.

Det r\\xe5der inga tvivel om saken. Du befinner dig i helvetet.

Den kanske mest v\\xe4lk\\xe4nda dikten i samlingen b\\xe4r titeln Gunga din. I den sjunger Tommy om regementets vattenb\\xe4rare, en man ur det muslimska bhistifolket, som g\\xe5r kl\\xe4dd i fotsid kaftan och transporterar sitt vatten i en s\\xe4ck av getskinn. Hans namn \\xe4r just Gunga Din, och Tommy h\\xe5ller honom f\\xf6r den fr\\xe4mste m\\xe4nniska han n\\xe5gonsin m\\xf6tt. En dag, n\\xe4r Tommy ligger s\\xe5rad i f\\xe4lt kommer Gunga Din springandes till hans unds\\xe4ttning. Just som locket p\\xe5 vattens\\xe4cken skruvas upp h\\xf6rs ett skott, och b\\xe4raren faller livl\\xf6s till marken.

Tommy har f\\xf6rlorat sin kamrat. Men i sista versen ser han \\xe4nd\\xe5 fram emot deras n\\xe4sta m\\xf6te, i livet efter detta. Eftersom de \\xe4r soldater kan varken Tommy eller den d\\xf6de hoppas p\\xe5 n\\xe5got himmelrike. \\xc5terseendet m\\xe5ste allts\\xe5 \\xe4ga rum i helvetet, eller som Tommy beskriver platsen: d\\xe4r det alltid \\xe4r dubbla man\\xf6vrar och matrasten alltid \\xe4r inst\\xe4lld.

Beskrivningen \\xe4r typisk f\\xf6r Kiplings realistiska diktning. Han f\\xf6rs\\xf6ker inte beskriva helvetet s\\xe5som han sj\\xe4lv f\\xf6rest\\xe4ller sig det, eller s\\xe5som han antar att hans l\\xe4sare f\\xf6rest\\xe4ller sig det. Ist\\xe4llet beskriver han det s\\xe5som den fiktive personen Tommy Atkins m\\xe5ste ha f\\xf6rest\\xe4llt sig det.

T\\xe4nk dig in i det: Du \\xe4r menig i drottningens arm\\xe9. Reveljen g\\xe5r, och du sl\\xe5r upp \\xf6gonen i logementets v\\xe5ningss\\xe4ng. Frukosten \\xe4r inst\\xe4lld, och snart v\\xe4ntar dubbla man\\xf6vrar med tjugo kilos packning i gassande sol. Det r\\xe5der inga tvivel om saken. Du befinner dig i helvetet.

F\\xf6ruts\\xe4ttningen f\\xf6r Kiplings litter\\xe4ra f\\xf6rm\\xe5ga var en djup, personlig k\\xe4nnedom om de platser han skildrade. Han var sj\\xe4lv uppvuxen i det brittiska Indien, och andra delar av imperiet k\\xe4nde han genom sina m\\xe5nga resor. Dikterna i Barrack-Room Ballads \\xe4r fulla av detaljerade beskrivningar av olika g\\xf6rom\\xe5l. Ofta tar de formen av rena instruktioner. L\\xe4saren f\\xe5r bland annat l\\xe4ra sig hur man fraktar timmer genom de burmesiska tr\\xe4skmarkerna, hur man undviker att smittas av den afghanska kolerabakterien och hur man nedmonterar ett t\\xe4ltl\\xe4ger p\\xe5 v\\xe4gen mellan Haryana och Uttar Pradesh.

I dikten Loot, skildrar Kipling med samma inlevelsef\\xf6rm\\xe5ga regelr\\xe4tta \\xf6vergrepp p\\xe5 lokalbefolkningen. D\\xe4r st\\xe5r att l\\xe4sa om hur man p\\xe5 b\\xe4sta s\\xe4tt drygar ut sin l\\xf6n genom att r\\xe5na de kuvade folken p\\xe5 deras smycken och dyrbarheter. Innan man l\\xe4mnar brottsplatsen f\\xe5r man aldrig gl\\xf6mma att sl\\xe5 ut en spann vatten \\xf6ver jordgolvet. D\\xe4r marken sedan s\\xe4nker sig sticker man ner sin bajonett, och snart har man funnit det nedgr\\xe4vda bytet.

\\xd6ster om Suezkanalen finns en plats d\\xe4r budorden \\xe4r upph\\xe4vda, och en soldat kan leva som han vill.

En del av inneh\\xe5llet i dikterna \\xe4r moraliskt tveksamt. En f\\xf6ruts\\xe4ttning f\\xf6r Kiplings realism \\xe4r n\\xe4mligen att han aldrig sk\\xf6nm\\xe5lar de m\\xe4nniskor han skildrar. F\\xf6r, som Tommy sjunger i s\\xe5ngen som b\\xe4r hans namn: Av ungkarlar i f\\xe4lt blir det aldrig n\\xe5gra helgon. Ist\\xe4llet f\\xf6r hustru och barn har de sina medsoldater som de \\xe4ter och dricker och sover med, och som \\u2013 f\\xf6r de flesta av dem \\u2013 \\xe4r det n\\xe4rmsta de n\\xe5gonsin ska komma en familj.

Trots det str\\xe4nga reglementet skildras soldaternas tillvaro som ett liv i frihet. \\xd6ster om Suezkanalen finns en plats d\\xe4r budorden \\xe4r upph\\xe4vda, och en soldat kan leva som han vill. D\\xe4r v\\xe4ntar ett liv i manlig gemenskap, fullt av uppt\\xe5g och vilda fester. F\\xf6r Tommys vidkommande \\xe4r hela imperiet en form av lekplats.

Vissa av dikterna i Barrack-Room Ballads h\\xf6r till de starkaste i hela Kiplings f\\xf6rfattarskap. Kanske beror det p\\xe5 den omutliga realism som utm\\xe4rker dem. M\\xe5nga f\\xf6rfattare frestas att l\\xe4gga verkligheten till r\\xe4tta i syfte att f\\xe5 den att verka mera storslagen \\xe4n vad den egentligen \\xe4r. Det finns goda sk\\xe4l att f\\xf6rh\\xe5lla sig skeptisk till s\\xe5dana m\\xe4nniskor. Den som vill framst\\xe4lla v\\xe4rlden i ett visst ljus har n\\xe4mligen alltid ett \\xe4rende. Kanske vill han \\xf6vertyga sina l\\xe4sare om storheten i en v\\xe4rlds\\xe5sk\\xe5dning, eller en religion eller ett politiskt system.

P\\xe5 kyrkog\\xe5rden i den malaysiska staden Penang har tiden st\\xe5tt still sedan imperiets fall. I skuggan av ett fikontr\\xe4d, t\\xe4ckt av rankor och bl\\xe5gr\\xf6na lavar, st\\xe5r en gravsten i sv\\xe4rtad granit. Den d\\xf6des namn har vittrat bort, men skriften f\\xf6rt\\xe4ljer att han stod i tj\\xe4nst hos den brittiska kolonialmakten och att han var lika galant som han var godhj\\xe4rtad. Det \\xe4r maktens och exploat\\xf6rernas spr\\xe5k som n\\xe5r oss genom seklen. Men ur Kiplings diktv\\xe4rld stiger en annan musik.

Det \\xe4r n\\xe5gon som drar ett concertinaspel, och skr\\xe4nar f\\xf6rf\\xe4rligt p\\xe5 ov\\xe5rdad engelska. B\\xe4lgen \\xe4r sprucken och tangenterna tr\\xf6ga. Hans namn \\xe4r Tommy Atkins, och han sjunger om rotl\\xf6shet, el\\xe4nde och l\\xe4ngtan; om v\\xe5ldt\\xe4kt och r\\xe5nmord och utpressning. Han sjunger om sitt liv, utan omskrivningar och tillr\\xe4ttal\\xe4gganden. Han sjunger om en m\\xe4nniska.

Vincent Flink Amble-Naess