BROADCASTS.com

b'

Under andra halvan av 1800-talet blev Japan en estetisk f\\xf6rebild f\\xf6r europeiska konstn\\xe4rer och formgivare. I den h\\xe4r ess\\xe4n unders\\xf6ker Katarina Wikars japonismens ekon i samtiden.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

F\\xf6rst m\\xe4rkte man det hos barnen. Deras kultur var n\\xe4stan uteslutande japansk vid millenieskiftet: Miniatyrmonstren. Miyazakis filmer. Mangaserierna. Dom l\\xe4ste nerifr\\xe5n och upp, f\\xf6ljde en historia fr\\xe5n h\\xf6ger till v\\xe4nster utan problem. Pokemonerna levlade inne i Nintendospelen och till och med jag l\\xe4rde mig vad de hette i sina olika utvecklingsfaser. Tre\\xe5ringen ratade hamburgare och ville bara g\\xe5 p\\xe5 restaurang om d\\xe4r fanns sushi. Sedermera skulle han s\\xe4ga att jag inte fick korsa pinnarna n\\xe4r jag \\xe5t. Och inte stoppa pinnarna rakt ner i riset, mamma.

Men d\\xe5 hade jag redan b\\xf6rjat med det l\\xe5ngsamma och ceremoniella ut\\xf6vandet: ikebana - japanska blomsterarrangemang, med millimeterprecision sticka ner tre krysantemer p\\xe5 en spikplatta enligt matematiska ber\\xe4kningar. Det gick s\\xe4mre med den konstn\\xe4rliga kalligrafin. Efter att stillsamt ha rivit mitt eget bl\\xe4ck kom jag inte l\\xe4ngre \\xe4n till f\\xf6rsta dramatiska draget med penseln i kanjitecknet. Det blev omedelbart en plump, jag m\\xe5ste ha tvekat i r\\xf6relsens b\\xf6rjan. Fr\\xf6ken ritade en orange ring runt det felaktiga och jag fick b\\xf6rja om fr\\xe5n b\\xf6rjan. Enligt zen \\xe5terspeglar kalligrafin m\\xe4nniskans inre karakt\\xe4r. Som tr\\xf6st budade jag hem en uppsj\\xf6 tr\\xe4snitt p\\xe5 berget Fuji p\\xe5 n\\xe4tauktion.

Tr\\xe4snitten inspirerade de europeiska impressionisterna, visade dem ett annat s\\xe4tt att se.

Betyder allt detta att jag \\xe4r en mycket sentida japonist som fastnat i exotism och avskalad estetik? Japan var sj\\xe4lvvalt st\\xe4ngt f\\xf6r omv\\xe4rlden i 300 \\xe5r tills amerikanerna seglade in i Edobukten 1853 och tvingade landet att \\xf6ppna sig. Strax blev det en rej\\xe4l japanvurm bland konstn\\xe4rerna. Tr\\xe4snitten inspirerade de europeiska impressionisterna, visade dem ett annat s\\xe4tt att se. De asymmetriska kompositionerna, skarpa vinklarna och klara f\\xe4rgerna, \\xe4ven om det blev v\\xe4l m\\xe5nga halvkl\\xe4dda kvinnor i kimono och solfj\\xe4der som m\\xe5lades i de franska atelj\\xe9erna.

F\\xf6rfattaren Monica Braw menar i sin bok \\u201dGeisha och samuraj? Japan och Japonismen\\u201d att japanerna underst\\xf6dde den h\\xe4r kulturella approprieringen, ja eldade p\\xe5 den f\\xf6r att f\\xf6r\\xe4ndra bilden av sitt land, visa att det var en tusen\\xe5rig kulturnation, bli internationellt respekterade i en tid av v\\xe4sterl\\xe4ndsk nedl\\xe5tenhet mot Asien. Under tiden Japan moderniserades, gick fr\\xe5n shogunstyre till kejsarmakt s\\xe5 exporterade landet m\\xe4ngder av porslin, tr\\xe4snitt, Buddhastatyer och lackf\\xf6rem\\xe5l till v\\xe4stv\\xe4rlden som alla p\\xe5minde om en f\\xf6rg\\xe5ngen tid, som i Japan fr\\xe5n b\\xf6rjan inte ans\\xe5gs ha n\\xe5got v\\xe4rde alls.

Den japanska kulturen fick ocks\\xe5 en framtr\\xe4dande roll vid de stora europeiska v\\xe4rldsutst\\xe4llningarna, som i Wien 1874, d\\xe4r en japansk tr\\xe4dg\\xe5rd med tempel anlades och tusentals solfj\\xe4drar s\\xe5ldes redan f\\xf6rsta veckan. Japanska staten tog snart \\xf6ver kulturexporten och s\\xe5g till att tillverka konstindustriella f\\xf6rem\\xe5l som uteslutande skulle s\\xe4ljas utomlands, en estetisk Japanbild konstruerades f\\xf6r omv\\xe4rlden. Den brittiske f\\xf6rfattaren Oscar Wilde h\\xe4vdade p\\xe5 sin tid att Japan bara existerade som en sinnebild.

Konsten l\\xe5g traditionellt n\\xe4ra bruksf\\xf6rem\\xe5len i Japan, hantverket. Europa och USA fick upp \\xf6gonen f\\xf6r att konsten kunde vara en integrerad del av det dagliga livet. Man skulle kanske kunna kalla det vackrare vardagsvara, alla borde ha tillg\\xe5ng till sk\\xf6na ting. Tyskarnas Jugend inspirerades av japonismen, likas\\xe5 Art nouveau i Frankrike och brittiska Arts- and craftsr\\xf6relsen.

Och m\\xe5h\\xe4nda \\xe4r det vad som f\\xe5r urbana medelklassm\\xe4nniskor idag att meditativt s\\xe4nka sig ner i varma k\\xe4llor under tallar p\\xe5 ett onsen, och sedan \\xe4ta en minimalistisk m\\xe5ltid upplagd p\\xe5 asymmetriska fat, andligheten och aff\\xe4rsm\\xe4ssighet g\\xe5r ofta utm\\xe4rkt hand i hand. Jag minns en resa till ett japanskt badhus i bergen utanf\\xf6r Tokyo h\\xe4rom\\xe5ret d\\xe4r amerikanerna och europ\\xe9erna if\\xf6rda yukata och vadderade b\\xe4ddjackor k\\xe4mpade med en japansk frukost utan br\\xf6d med sm\\xe5 fiskar i lacksk\\xe5lar medan japanerna i kostym eller jeans l\\xe4ste tidningen vid bordet intill, r\\xf6kte och drack kaffe. N\\xe4r jag fr\\xe5gade om kaffe sa servit\\xf6ren best\\xe4mt att det inte ingick i den japanska frukost jag hade best\\xe4llt.

Japonismen som r\\xf6relse f\\xf6rsvann redan i b\\xf6rjan 1900-talet d\\xe5 Japan moderniserades och manifesterade sig som en milit\\xe4rmakt som underkuvade sina grannl\\xe4nder, f\\xf6r att i det andra v\\xe4rldskrigets slutskede bombas s\\xf6nder av amerikanerna \\u2013 och trots detta bli ett av v\\xe4rldens rikaste l\\xe4nder p\\xe5 \\xe5ttiotalet innan bubblan sprack. Men visst \\xe4r Japan fortfarande ett avskalat estetiskt ideal samtidigt som b\\xe5de samurajen och geishan lever vidare som stereotyper i turistindustrin.

Inte korsa pinnarna, mamma, f\\xf6rmanar sonen.

\\u201dN\\xe4r blir en falsk k\\xe4nsla som uppr\\xe4tth\\xe5lls med absolut \\xf6vertygelse autentisk? Japan har upph\\xf6jt hyckleriet till sin h\\xf6gsta niv\\xe5 genom att kalla m\\xf6rdare f\\xf6r samurajer och horor f\\xf6r geishor\\u201d - Den brittiska f\\xf6rfattaren Angela Carters teckentolkande texter fr\\xe5n Tokyo sent sextiotal, om f\\xf6rst\\xe4llning, ritualernas betydelse och feminina japanske \\xe4lskare i speglarnas stad m\\xf6tte kritik f\\xf6r att vara sj\\xe4lvmedveten exotism eller magisk turism. Sj\\xe4lv var hon analytisk nog att kalla det sj\\xe4lvironiska parodier n\\xe4r hon portr\\xe4tterar sig som en europeisk imperialist, och kastar om de rigida k\\xf6nsstereotyperna.  Men hon kan ocks\\xe5 generalisera det estetiska och ytans betydelse: \\u201dVilken fruktansv\\xe4rd disciplin det kr\\xe4vs f\\xf6r att leva harmoniskt. De har krossat all sin kraft f\\xf6r att leva i harmoni, och nu har de samma vemodiga sk\\xf6nhet som blommor som pressats torra i ett herbarium."

Vid mina korta bes\\xf6k i Tokyo har jag fullst\\xe4ndigt fascinerats av en sorts \\xf6dmjuk okuvlighet. Och som turist f\\xf6rs\\xf6ka anpassa mig till en kultur som inte ger vika. \\xc4r det en sentida rest av japonismen? Av magiskt turistande? Att mitt i det hypermoderna samh\\xe4llet f\\xf6rs\\xf6ka hitta h\\xe5len av andlighet och samtidigt underf\\xf6rst\\xe5tt avkr\\xe4vas en f\\xf6rfinad f\\xf6r\\xe4ndring av beteendet? Inga skor p\\xe5 tatamimattan, inte l\\xe4mna pengarna i handen, ringa i klockan vid tempelporten, inte korsa pinnarna, mamma, f\\xf6rmanar sonen.

\\xc4r det h\\xe4r bara en exotisk l\\xe4ngtansrest efter n\\xe5got annat f\\xf6r i Haruki Murakamis romaner \\xe4ter Tokyoborna pasta med tomats\\xe5s och dricker r\\xf6dvin, lyssnar p\\xe5 jazz och vill \\xe5ka till Grekland. I de japanska samtidsromanerna \\xe4r sl\\xe4ktbanden mer eller mindre utraderade, \\xe4ktenskapen uppl\\xf6sta, man bor p\\xe5 ett sjaskigt kontor n\\xe5gonstans, ligger med n\\xe5gon man inte bryr sig om, pratar mest med de d\\xf6da och h\\xe5ller inte p\\xe5 med vare sig ikebana eller kalligrafi.  
Och n\\xe4r mina bekanta i \\xf6vre medel\\xe5ldern fortfarande har \\xe4gg p\\xe5 kl\\xe4ckning i Pokemon go och irrar runt i rondeller efter fler monster, l\\xe5ngt efter det att barnen har tr\\xf6ttnat, \\xe4r det m\\xe5h\\xe4nda inte en tredje eller fj\\xe4rde v\\xe5g av popul\\xe4rkulturell japonism utan bara ett tidsf\\xf6rdriv som aldrig kommer att ta slut. Det \\xe4r fullst\\xe4ndigt om\\xf6jligt att som reklamen utlovar: Gonna catch them all.

 Katarina Wikars