BROADCASTS.com

b'

Kaffet betraktas av m\\xe5nga som en mirakeldryck, men pekas ut som en en klimatbov och har \\xe4ven historiskt haft sina h\\xf6gljudda kritiker. Hanna Eklund funderar \\xf6ver en varm dryck som v\\xe4cker heta k\\xe4nslor.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publiceras 9/9 2020.

N\\xe4r jag b\\xf6rjade jobba som reporter blev kollegorna f\\xf6rv\\xe5nade \\xf6ver mina preferenser vad g\\xe4llde varma drycker. \\u201dDu kommer inte att bli l\\xe5ngvarig i den h\\xe4r branschen\\u201d var standardkommentaren till mitt st\\xe4ndiga tryckande p\\xe5 knappen \\u201dvarm choklad\\u201d vid kaffeautomaten. I tio \\xe5r framh\\xe4rdade jag, sedan blev det f\\xf6r jobbigt och jag l\\xe4rde mig att \\u201dta en kopp\\u201d eller \\u201dfika\\u201d (som det ocks\\xe5 kallas). Inte l\\xe5ngt d\\xe4refter fick jag min f\\xf6rsta fasta anst\\xe4llning.

Och jag \\xe4r inte den enda genom historien, som har dragit nytta av de svarta dropparna. Kaffe fick tidigt rykte om sig att g\\xf6ra den som dricker kvickt\\xe4nkt, s\\xe4llskaplig, lycklig och f\\xf6rnuftig. Filosofen James Mackintosh gick s\\xe5 l\\xe5ngt att han i slutet av 1700-talet h\\xe4vdade att en m\\xe4nniskas f\\xf6rst\\xe5ndsf\\xf6rm\\xe5gor st\\xe5r i direkt proportion till m\\xe4ngden kaffe hon dricker. Kanske \\xe4r det inget konstigt att Voltaire s\\xe4gs ha druckit minst fyrtio koppar om dagen. Han hade egentligen lika g\\xe4rna kunnat dricka choklad, som p\\xe5stods ha samma goda effekter, om det inte vore f\\xf6r risken det ans\\xe5gs medf\\xf6ra. \\u201dBisarra och depraverade b\\xf6jelser\\u201d kunde n\\xe4mligen vara en m\\xf6jlig biverkning av varm choklad - Marquis de Sades favoritdryck.

Den p\\xe5st\\xe5dda kopplingen mellan kaffe och f\\xf6rnuft har f\\xe5tt mig att fundera p\\xe5 i vilken m\\xe5n koffeinhaltiga drycker kan ha haft betydelse f\\xf6r v\\xe5r samh\\xe4llsutveckling. B\\xf6nornas int\\xe5g i Europa och Sverige r\\xe5kar n\\xe4mligen, som av en tillf\\xe4llighet, sammanfalla med upplysningen.

F\\xf6rsta g\\xe5ngen en svensk ber\\xe4ttar om kaffe \\xe4r 1658. Clas R\\xe5lamb \\xe4r p\\xe5 resa som kungligt s\\xe4ndebud i Turkiet n\\xe4r han blir bjuden p\\xe5 n\\xe5got helt nytt och sjudande hett, tillverkat av ett slags \\xe4rter fr\\xe5n Egypten, skriver han, som f\\xf6rn\\xe4ma turkar s\\xf6rplar in mellan l\\xe4pparna ist\\xe4llet f\\xf6r br\\xe4nnvin, i tron att det ska motverka inflammationer och uppstigande \\u201ddunster\\u201d fr\\xe5n magen.

Som s\\xe5 m\\xe5nga g\\xe5nger genom historien visade sig den nya medicinen vara lite beroendeframkallande, och Karl XII:s bes\\xf6k i Turkiet slutade med att han tog b\\xf6norna med sig hem och gjorde kaffet popul\\xe4rt i Sverige. Men det var inte f\\xf6rr\\xe4n under industrialiseringen som fikat blev vardagligt och billigt och kanske ett m\\xe5ste f\\xf6r att orka med de nya fabrikstiderna.

Innan kaffet slog igenom var \\xf6l den vanliga drycken i Sverige och stora delar av Europa, bland s\\xe5v\\xe4l kvinnor som m\\xe4n, \\xe4ven om det inte alltid l\\xe5ter s\\xe5 i den samtida litteraturen. Carl von Linn\\xe9, som tyckte att kaffe enbart kunde bidra till slapp mage och en utm\\xe4rglad kropp skriver: \\u201dKarl-\\xf6l\\u201d, m\\xe5ste vara beskt. \\u201dKvinnfolk och k\\xe4ringar\\u201d, l\\xe4gger han till, \\u201dskola hava s\\xf6tt dricka\\u201d. Den h\\xe4r id\\xe9n \\xe5terfinns ocks\\xe5 hos Bellman, som tycker att vi ska \\u201dge v\\xe5ra sm\\xe5 mamseller, vin och sviskon och karameller\\u201d. Tanken p\\xe5 separatistiska dryckesvanor ska vi \\xe5terkomma till, men tills vidare r\\xe4cker det att konstatera att de allra flesta struntade i vad Carl von Linn\\xe9 ans\\xe5g. Och under hans levnad hade kaffehusen sedan l\\xe4nge b\\xf6rjat ta \\xf6ver andra delar av kontinenten.

Tronskiftet fr\\xe5n den bed\\xf6vade alkoholen till den koffeinstinna varma drycken var en revolution som enligt historikern Daniel Berg skapade ett irritabelt upplysningssinne, kritiskt till allt! Utom kanske till det f\\xf6rtryck som m\\xf6jliggjorde europeernas nya m\\xf6rka vanor, \\xe4ven om vissa av kaffekolonialismens tidiga kritiker faktiskt kom inifr\\xe5n industrin. Men i Europa blev kaffehusen en plats f\\xf6r aff\\xe4rer och intellektuell verksamhet. H\\xe4r v\\xe4xte kapitalismen och den borgerliga offentligheten fram, klasserna blandades och ett friare samtal var m\\xf6jligt. I England kallades de Penny Universities, eftersom det gick att lyssna p\\xe5 tidens stora intellektuella, till priset av en kopp java. Men om storleken p\\xe5 pl\\xe5nboken inte var s\\xe5 betydelsefull f\\xf6r att komma in p\\xe5 kaffehusen \\u2013 var k\\xf6net desto viktigare. F\\xf6r kvinnor var d\\xf6rren oftast st\\xe4ngd.

S\\xe5 m\\xf6ttes ocks\\xe5 Londons inv\\xe5nare 1674 av \\u201dWomen\\u2019s petition against coffee\\u201d som h\\xe4vdade att kaffe g\\xf6r m\\xe4n impotenta, \\u201dlika fruktsamma som \\xf6knarna de f\\xf6rsm\\xe4dliga b\\xf6norna kommer fr\\xe5n\\u201d.

Och n\\xe4r 1600-talets franska \\xf6verklasskvinnor samlades i salonger f\\xf6r att kritisera \\xe4ktenskapets slaveri \\u2013 det som de i princip bara kunde l\\xe4mna om maken var impotent - d\\xe5 valde de en annan koffeinhaltig dryck. Preciositeten har kallats en av historiens \\xe4ldsta feministiska r\\xf6relser och gjorde motst\\xe5nd genom att f\\xf6rl\\xf6jliga klassisk bildning och \\xe4gna sig \\xe5t f\\xf6rfining ist\\xe4llet f\\xf6r manligt barbari. Med andra ord drack de te. Och l\\xe5ngt senare skulle den svenska f\\xf6rfattaren Thekla Kn\\xf6s beskriva teet som salongskulturens essens, det som f\\xf6rverkligar dess pedagogiska id\\xe9er och f\\xf6rfinar smak och sinnen.

S\\xe5 verkar allts\\xe5 te i n\\xe5gon m\\xe5n ha blivit kvinnokampens dryck, medan kaffet blev den offentliga manlighetens brygd, besk och f\\xf6rnuftig och tillr\\xe4ckligt beg\\xe4rlig f\\xf6r att de t\\xf6rstande skulle strunta fullst\\xe4ndigt i Carl von Linn\\xe9s varningar.

Beg\\xe4ret parodieras i Johann Sebastian Bachs kaffekantat fr\\xe5n 1730-talet, den unga Liesgen m\\xe5ste ha sitt livselixir \\u2013 ljuvligare \\xe4n tusen kyssar \\u2013 minst tre g\\xe5nger om dagen och f\\xf6rargar sin far: F\\xf6rst n\\xe4r pappan hotar med att inte l\\xe5ta Liesgen gifta sig g\\xe5r hon med p\\xe5 att sluta med kaffet, men bara tillf\\xe4lligt, eftersom hon i hemlighet smyger in en rad i \\xe4ktenskapsf\\xf6rordet om att den blivande maken aldrig f\\xe5r hindra henne fr\\xe5n den h\\xf6gsta njutningen, att koka kaffe precis n\\xe4r hon vill.

Samtidigt skriver politikern Carl Gyllenborg den f\\xf6rsta svenska komedin, en pj\\xe4s om den l\\xf6jliga Spr\\xe4tth\\xf6ken, representant f\\xf6r unga snobbiga adelsm\\xe4n med of\\xf6rblommerad f\\xe4bless f\\xf6r det franska. Han g\\xf6r allt \\u201da la mode\\u201d, r\\xf6r sig vant p\\xe5 Stockholms kaffehus och skrattar \\xe5t lantisar som br\\xe4nner sig p\\xe5 det svarta \\u201d\\xf6let\\u201d. Med facit i hand var oron f\\xf6r franska influenser inte helt obefogad. Upplysningen \\xe4gde rum p\\xe5 kaffehus och i tesalonger och vem vet om inte gnistan faktiskt l\\xe5g i sj\\xe4lva drycken. N\\xe4r journalisten Camille Desmoulin uppmanade massan att ta till vapen, 1789, l\\xe4r han i alla fall ha st\\xe5tt uppflugen p\\xe5 en stol, eller om det var ett bord, tillh\\xf6rande Caf\\xe9 de Foy i Paris. F\\xf6rmodligen hade han redan hunnit ta en kopp, eller tv\\xe5.

Det \\xe4r klart att kaffet blev ett ljus i m\\xf6rkret ocks\\xe5 f\\xf6r nordborna och hade det inte varit f\\xf6r det nya koffeinberoendet, skulle kaffehusen kanske inte blivit sociala rum f\\xf6r hattar och m\\xf6ssor, f\\xf6rfattare och upprorsmakare.

I v\\xe5ra dagar \\xe4r det inte m\\xe5nga som skryter med fyrtio koppar kaffe om dagen. Att dricka riktigt mycket kaffe anses inte helt sunt och nordbor h\\xe5nas ibland f\\xf6r sitt enorma koffeinintag. Samtidigt rankas nordens l\\xe4nder som n\\xe5gra av de b\\xe4sta att bo i. Finland b\\xf6rjade f\\xf6r n\\xe5gra \\xe5r sedan inta en s\\xe4rst\\xe4llning, genom att ha v\\xe4rldens b\\xe4sta skola, v\\xe4rldens b\\xe4sta r\\xe4ttsv\\xe4sende, v\\xe4rldens \\xe4rligaste befolkning, v\\xe4rldens lyckligaste invandrare och som av en ren slump v\\xe4rldens absolut st\\xf6rsta kaffekonsumtion.

Hanna Eklund, journalist