BROADCASTS.com

b'

I Sverige \\xe4r artighetsfraser ganska s\\xe4llsynta, och best\\xe5r av ett hej i kassan. Kanske finns en misst\\xe4nksamhet mot h\\xf6gtravande formuleringar? Thomas Steinfeld funderar \\xf6ver po\\xe4ngen med artigheten.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

En g\\xe5ng stod jag i k\\xf6n till kassan i en italiensk livsmedelsaff\\xe4r. Damen f\\xf6re mig h\\xf6ll p\\xe5 att plocka ihop sina ink\\xf6p, n\\xe4r hon m\\xe4rkte att hennes v\\xe4ska inte r\\xe4ckte till. Hon tittade upp mot kass\\xf6rskan: \\u201dMi potrebbe dare una borsa, per cortesia?\\u201d \\u201dKunde ni vara s\\xe5 v\\xe4nlig att ge mig en p\\xe5se?\\u201c Kass\\xf6rskan svarade: \\u201dCerto\\u201d \\u2013 \\u201dgivetvis\\u201d. Hela proceduren avslutades med en \\u201dmille grazie\\u201d, \\u201dtusen tack\\u201d, p\\xe5 ena sidan, och en \\u201ddi niente\\u201d, \\u201cdet var s\\xe5 lite\\u201d, p\\xe5 den andra, och s\\xe5 nickades det hit och dit, innan kass\\xf6rskan v\\xe4nde sig mot mig: \\u201dBuongiorno, signore.\\u201d

Samtalet tog inte mer \\xe4n tio sekunder, och \\xe4nd\\xe5 kastade det ett ljus \\xf6ver vardagen. Med ett litet leende drog damen d\\xe4rifr\\xe5n.

Artighet har tv\\xe5 sidor. Den ena heter \\u201detikett\\u201d och upplevs som ett register av mer eller mindre fasta regler om hur en m\\xe4nniska skall uppf\\xf6ra sig. Den andra kallas f\\xf6r \\u201dh\\xf6vlighet\\u201d och g\\xe5r ut p\\xe5 det motsatta: Den skapar r\\xf6rlighet i beteendet gentemot andra m\\xe4nniskor, best\\xe5r i en skicklighet att uppr\\xe4tth\\xe5lla en gemenskap under skiftande villkor. Den f\\xf6ruts\\xe4tter inlevelse och improvisationsf\\xf6rm\\xe5ga. Gemensamt f\\xf6r b\\xe5de etikett och h\\xf6vlighet \\xe4r att de kr\\xe4ver distans, framf\\xf6r allt till en sj\\xe4lv. Man m\\xe5ste kunna st\\xe5 tillbaka, vara beredd p\\xe5 att skapa plats f\\xf6r den andre, s\\xe5 att man kan l\\xe4ra k\\xe4nna varandra och ett \\xf6msesidigt f\\xf6rh\\xe5llande kan utvecklas. B\\xe5de etiketten och h\\xf6vligheten kr\\xe4ver d\\xe4rf\\xf6r inte bara sj\\xe4lvdisciplin, diskretion och uppm\\xe4rksamhet, utan ocks\\xe5 tid, inte mycket, men \\xe4nd\\xe5.

Det finns en socialkritisk misstanke mot den goda tonen. Den tros markera en hierarki i samh\\xe4llet. Den l\\xe4r bef\\xe4sta skillnaderna mellan h\\xf6gre och l\\xe4gre skikt. Och s\\xe5 \\xe4r det: N\\xe4r aristokraterna uppf\\xf6rde sig enligt etiketten, s\\xe5 visade de upp avst\\xe5ndet till folket. Samtidigt uttryckte de tillh\\xf6righeten till sina likar. S\\xe5 l\\xe4nge det fanns ett borgerligt skikt som h\\xe4rmade aristokratin s\\xe5v\\xe4l i upptr\\xe4dande som i f\\xf6rakt f\\xf6r de fattiga och ouppfostrade, g\\xe4llde denna etikett. Den uppl\\xf6stes efter andra v\\xe4rldskriget i alla v\\xe4stliga industril\\xe4nder, med tydliga avvikelser de enstaka samh\\xe4llena emellan.

H\\xf6vligheten m\\xe5 ha varit en aristokratisk dygd. Men den kan ocks\\xe5 fr\\xe4mja j\\xe4mlikheten. \\u201dOm umg\\xe4nget med m\\xe4nniskor\\u201d, s\\xe5 heter boken som sedan mer \\xe4n tv\\xe5hundra \\xe5r g\\xe4ller, i Tyskland liksom i Sverige, som det grundl\\xe4ggande verket f\\xf6r alla l\\xe4rob\\xf6cker om hyfs och h\\xf6vlighet. F\\xf6rfattaren hette Adolph von Knigge. Den f\\xf6rsta utg\\xe5van publicerades \\xe5r 1788, den svenska \\xf6vers\\xe4ttningen kom redan 1790. Och visst tillh\\xf6r boken revolutionens intellektuella milj\\xf6: N\\xe4r det feodala samh\\xe4llets ordning uppl\\xf6stes, n\\xe4r folk pl\\xf6tsligt kunde flytta upp och ramla ner i den sociala hierarkin, och detta p\\xe5 kort tid, n\\xe4r man inte l\\xe4ngre kunde veta om man hade en adelsman, en kr\\xe4mare eller en bonde framf\\xf6r sig \\u2013 d\\xe5 beh\\xf6vdes en v\\xe4lordnad distans m\\xe4nniskorna emellan: Alla fick l\\xe4ra sig att h\\xe5lla sig tillbaka, s\\xe5 att de nya medborgarna inte genast st\\xf6tte sig p\\xe5 varandra. Denna v\\xe4lordnade distans f\\xf6rmedlas b\\xe4st utan strikta regler. Och ju mera sj\\xe4lvklar den blir, desto civilare och mera \\u201dlyckat\\u201d blir samh\\xe4llet.

Om uppkomsten av ordet \\u201ddu\\u201d som allm\\xe4n tilltalsform i Sverige finns det m\\xe5nga ber\\xe4ttelser. En handlar om motorm\\xe4nnen, och om den inte \\xe4r sann, s\\xe5 har den uppfunnits v\\xe4l: Enligt myten var det bilisterna, mekanikerna och personalen vid bensinstationerna som var de f\\xf6rsta som sade \\u201ddu\\u201d till varandra - pionj\\xe4rerna f\\xf6r ett nytt, rullande, motordrivet samh\\xe4lle. Alla deltog i samma projekt bortom klassernas gr\\xe4nser. Senare utvidgades f\\xf6rehavandet tills det omfattade ett helt folkhem. Inf\\xf6r den gemensamma framtiden bleknade skillnaderna inom samh\\xe4llet, och f\\xf6rmodligen tycktes den nya tilltalsformen vara praktisk, effektiv och sparsam, b\\xe5de med h\\xe4nsyn till tid och till kraft.

Om det verkligen \\xe4r s\\xe5 att livet blir enklare, om man avst\\xe5r fr\\xe5n alltf\\xf6r mycket h\\xf6vlighet, \\xe4r dock en \\xf6ppen fr\\xe5ga. Fram till sextio- eller sjuttiotalet var \\u201dduet\\u201d enbart f\\xf6rbeh\\xe5llet de n\\xe4rmaste v\\xe4nnerna eller familjen, om ens dem. Sedan spridde sig tilltalsformen till samh\\xe4llets alla delar, f\\xf6rutom kanske till kungligheterna. Och mer \\xe4n det: den spridde sig s\\xf6derut, till kontinenten, till Tyskland och till och med till Italien eller Frankrike. Utvecklingen gick dock inte bara p\\xe5 ett h\\xe5ll. Ty samtidigt flyttade kramen norrut, och inte bara den, utan ocks\\xe5 h\\xe4lsningskyssen. Man vad betyder d\\xe5 kramen? Det kan h\\xe4nda att den betecknar en n\\xe4rhet, som \\u201dduet\\u201d inte l\\xe4ngre uttrycker.

Men det kan ocks\\xe5 vara annorlunda: Den italienska \\u201dun abbraccio\\u201d har ofta ett drag av det melankoliska eller till och med f\\xf6rtvivlade: Livet \\xe4r grymt, och h\\xe4r finns bara vi tv\\xe5 som h\\xe5ller ihop. Och visserligen kan man uppleva en handskakning, i synnerhet om den anv\\xe4nds s\\xe4llsynt, som en intimare h\\xe4lsning \\xe4n en kram. Men n\\xe4r nu \\u201dduet\\u201d reser s\\xf6derut, medan kramen vandrar norrut, blir rutinerna os\\xe4kra, med os\\xe4kerheter och sociala olyckor till f\\xf6ljd. \\u201dHej, jag heter Ola, det gl\\xe4der mig att du \\xe4r h\\xe4r\\u201d, l\\xe4r en svensk f\\xf6retagsledare i Tyskland ofta s\\xe4ga n\\xe4r han m\\xf6ter en av sina anst\\xe4llda, p\\xe5 tyska. Och visst l\\xe5ter h\\xe4lsningen v\\xe4nlig. Men den betyder inte bara att man kommer att sl\\xe4ppa alla formaliteter. Den betyder ocks\\xe5 att man, oss tv\\xe5 emellan, kommer att upph\\xe4va gr\\xe4nsen mellan det offentliga och det privata. Somliga f\\xf6rst\\xe5r frasen som ett hot.

Egenintresse och h\\xf6vlighet g\\xe5r s\\xe4llan ihop, i alla fall inte p\\xe5 ytan. F\\xf6rmodligen kunde man bevisa, med empiriska medel, att h\\xf6vligheten krymper i samma m\\xe5n som ekonomin v\\xe4xer. Den goda tonen ger dock alltid sken av att vara p\\xe5 v\\xe4g att f\\xf6rsvinna. Det skulle inte kunna vara annorlunda, och inte bara f\\xf6r att den som talar om h\\xf6vlighet brukar hysa ett intresse f\\xf6r att den best\\xe5r. Ty den f\\xf6ruts\\xe4tter konventioner som alla k\\xe4nner till. Den \\xe4r konservativ av princip. Det finns ingen h\\xf6vlighet utan tradition.

H\\xf6vlighet misst\\xe4nks ofta f\\xf6r att vara n\\xe5gonting artificiellt, kanske inte l\\xf6gnaktigt, s\\xe5 dock konstgjort och tillr\\xe4ttalagt. Den befinner sig i tvivelaktig n\\xe4rhet till hyckleri. Och visserligen \\xe4r det s\\xe5, att hyfs f\\xf6ruts\\xe4tter en viss grad av fiktion. P\\xe5 floskeln \\u201doch hur st\\xe5r det till?\\u201d brukar man svara \\u201dbara bra, och med dig?\\u201d, och alla vet att sanningen kan vara en annan. Den som s\\xe4ger: \\u201dDet var roligt att ses igen\\u201d borde inte tas p\\xe5 orden. D\\xe4remot kr\\xe4ver fr\\xe5gan: \\u201df\\xe5r jag vara \\xe4rlig?\\u201d bara ett svar: \\u201dHelst inte.\\u201d H\\xf6vlighet har inte bara en egen moral, utan ocks\\xe5 en egen estetik. Den f\\xf6ruts\\xe4tter ett visst m\\xe5tt av f\\xf6rst\\xe4llning. Annars g\\xe5r det inte.

Thomas Steinfeld, f\\xf6rfattare